Lokverkstaden vid gamla motala verkstad recensioner

Motala Verkstad existerar en från Sveriges äldsta verkstadsföretag samt namnet vid detta zon mellan Motala ström samt Göta kanal, 1–2 kilometer ifrån centrala Motala inom Östergötland.^[1] Området ligger mittemot Motala verkstads järnvägsstation vid järnvägslinjen Hallsberg–Mjölby.

Företaget grundades kalenderår 1822 vid initiativ från Baltzar von Platen, vilket insåg betydelsen från för att äga ett rum ingenjörsmässig kompetens tillgänglig inom Motala beneath byggandet från Göta kanal. Bland dem inledande arbetsuppgifterna fanns diverse slussmekanismer samt åtgärder för att laga något som är trasigt från dem mudderverk likt användes inom samband tillsammans kanalbyggandet. Senare besitter Motala verkstad bland annat tillverkat ovan 400 ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig, drygt 800 broar (till modell Skeppsholmsbron, Västerbron, Bergnäsbron samt Ahvazbron inom Iran, vars huvudspann plats den största helsvetsade järnvägskonstruktionen liksom då, tid 1936, utförts inom världen) samt järnvägsutrustning, varav 1300 lokomotiv. Även dem 118 meter höga tornen vid Uppsala domkyrka tillverkades denna plats. vid 1970-talet plats Motala verkstad världens största exportör från diskbänkar samt vid 1980-talet tillverkade man landställ på grund av svenskbyggda flyg.

2018 ägde företaget cirka 170 anställda, samt omsatte 275 miljoner kronor.^[2] vid tillverkningsprogrammet finns bland annat olika slags brokonstruktioner samt liknande anläggningar (ex. dammluckor), pressar till boardindustrin, styrutrustning tillsammans med mera till ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig samt underhåll samt reservdelstillverkning på grund av pumpanordningar, valsar, fläktar samt järnvägsfordon. Man åtar sig även diverse rostskyddsarbeten. Motala Verkstad Group gick inom konkurs 11 september 2024. Linköpings domstol på första nivån tog beslutet angående konkurs gällande både moderbolaget Motala Verkstad Group AB samt AB Motala Verkstad.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Bolagets inledande år

[redigera | redigera wikitext]

Motala verkstad började anläggas våren 1822 från Göta kanalbolag beneath överinseende från engelsmannen Daniel Fraser. beneath dem inledande år utfördes egentligen endast arbeten på grund av kanalens samt verkstadens eget behov, dock tillsammans kungligt tillåtelse utvidgades snart verksamheten, samt arbeten utfördes mot flottans artilleriverkstad inom huvudstaden, mot Vanäs (Karlsborgs) fästningsbyggnad tillsammans mera. dem dittills (1827) uppförda byggnaderna befanns snart till små till dem grundlig beställningarna, varför inom begränsad tillkom nytt gjuteri, cylinderblåsmaskin, modell- samt materialförråd, ett andra maskinverkstad, hammarsmedja samt uppsättningsverkstad, valsverk på grund av plåt- samt fasonjärn, puddlingsverk samt grovsmedja (de båda senare 1842–1843), färsk fil- samt maskinuppsättningsverkstad (1852), lysgasverk (1856) samt en plåt- samt stångjärnsvalsverk (1856). 1857–1858 byggdes numeriskt värde större skjul till fartygsuppsättning, 1864 började tillverkningen från räls samt hjulband (hopvällda), 1874 byggdes hjul- samt kanonbandsvalsverk, torvgasverk samt martinugnar, varjämte verkstaden genom ett svängbro ovan kanalen sattes inom förbindelse tillsammans med Hallsberg–Motala–Mjölby-banan, 1876 verkstad till tillverkning från järnvägshjul, 1878 lokomotivverkstad, samt 1887 ombyggdes medium- samt finvalsverken samt uppsattes en universalvalsverk.

Sedan arbetena tillsammans kanalanläggningen fanns avslutade såldes verkstaden kalenderår 1840 på grund av 300 000 riksdaler mot Motala mekaniska verkstadsbolag, representerat från tolv aktier. Detta bolag förändrades 1867 mot aktiebolag. nära verkstaden tillverkades därefter ett mängd olika objekt, bland annat maskiner till lanthushållning, arbetsmaskiner, ångmaskiner från olika stöt, färjor, broar, slussportar, krigs- samt handelsfartyg, mudderverk, lokomotiv, ångpannor, järnvägshjul, plåt, fasonjärn, räls, hjul- samt kanonband, smiden tillsammans mera.

Antalet anställda beneath detta verkstadens andra skede fanns omkring 1300 man (filialerna ej inberäknade) samt största tillverkningsvärdet (det på grund av 1874) 4,74 miljoner, varav ungefär hälften nära valsverket.

Varvsinköp

[redigera | redigera wikitext]

Det inledande ångfartyget såsom byggdes fanns detta mot kungliga postverket levererade "Motala", försett tillsammans enstaka 60 hästkrafters maskin, likaledes den inledande nära Motala byggda. Byggandet pågick 1827-1831 samt fartyget levererades övergången mellan två år 1831-1832. 1829-1831 byggdes även hjulångaren Rosen liksom levererades mot götet sommaren 1831. beneath 1831 byggdes även ångmaskiner mot fartygen Götha Elf samt Finspång inom Motala.^[3] inledande järnfartyget plats detta 1842 byggda "Scandia". 1844 levererades den inledande propellerångbåten (en fem hästkrafters båt på grund av ryske kejsaren). Lokomotivtillverkningen började 1861. Då kanalens dimensioner ej medgav större ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig för att passera densamma samt den dessutom fanns länge stängd från fryst vatten, ämnade man nära Mem anlägga en varv, dock detta förslag övergavs, samt inom stället inköptes 1838 inom Norrköping numeriskt värde tomter, var detta således kallade Motala varv anlades 1841. var samt nära Lindholmen inom götet byggdes varenda dem hos bolaget beställda större fartygen. 1867 inköptes Nyköpings varv samt mekaniska verkstad (såld ånyo 1882), var allt sysselsättning snart nedlades. 1873 dels inköptes, dels arrenderades torvmossar inom Bredviks socken nära västra stranden från Vättern, från vilket ställe torven något som har transporterats eller flyttats mot verkstaden. 1875 blev bolaget ägare även mot dem nyanlagda Bångbroverken, från vilket ställe Motala valsverk sedan erhöll större delen från sitt tackjärn samt sina bessemergöt, samt 1884 arrenderades Oskarshamns mekaniska verkstad.

Samhället Motala verkstad

[redigera | redigera wikitext]

Runt verkstadsområdet växte detta upp en litet samhälle vilket kunde ses liksom enstaka förort mot bebyggelsen inom själva handelsplatsen Motala liksom 1863 bildade Motala köping samt ifrån 1 april 1881 ombildades mot Motala tätort. Samhället Motala verkstad nedsänkt dock mot 1948 kvar inom Motala socken samt ingick inom Motala landskommun på grund av för att ursprunglig 1948 inkorporeras inom Motala ort.

Större delen från tjänstemännen samt arbetarna bebodde mot prisvärd hyra bolaget tillhöriga lägenheter. Därtill ägde beneath denna tidsperiod inköpts 35 hektar mark för att användas till uppförande från hem åt personalen. Även varmbadhus byggdes. Verkstaden ägde doktor samt vårdinrättning samt enstaka tidsperiod även personlig fattigvård. 1846 inrättades den inledande sjuk- samt begravningskassan, samt därefter bildades ytterligare liknande kassor inom dem särskilda verkstäderna. enstaka sparbank inrättades 1840 från bolaget, 1868 övertogs den från arbetarna själva, blev sedan 1880 filial mot Linköpings sparbank. 1842 anställdes nära verkstaden enstaka kyrkoherde, såsom nära sidan från förrättandet från gudstjänst skulle undervisa barnen nära verkstaden. Senare tog Motala sockens lärarkår ovan folkskolundervisningen.

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen inom Motala verkstad 1900–1900[4]
År	Folkmängd
1900			3 349	†
† liksom köpingsliknande samhälle 1900.

Bolagets chefer samt ägare

[redigera | redigera wikitext]

Verkstadschefer plats Daniel Fraser (1822–1843), Otto Edvard Carlsund (1843–1870), ovan vilken en monument avtäcktes 22 augusti 1889, ingenjören samt kaptenen Erik Adolf Unge (1870–1877), Knut Bohman 1877–1878, Patric Reutersvärd 1878–1879, Ludvig Broomé 1879–1890. Ingenjör Sven Almqvist fanns mekanisk ledare 1877–1892. 1890 avyttrade bolaget Bångbroverken, samt mot resultat från dess 1891 iråkade konkurs frånskildes avdelningarna nära Lindholmen, Norrköping samt Oskarshamn, varefter den nära Motala belägna verkstaden inköptes från "Motala verkstads Nya aktiebolag" (bolagsordningen fastställdes 29 april 1892, aktiekapital 1,6 miljoner kronor), tillsammans med ingenjör K. Ångström såsom verkställande direktör samt verkstadschef. beneath dem nästa 11 år gick verkstaden betydligt vidare samt delvis nydanades. Aktiekapitalet höjdes 1912 mot 2 miljoner kronor.

Åren 1944–1986 ingick Motala verkstad inom Johnsonkoncernen genom Rederi AB Nordstjernan. Motala Verkstad ägs sedan 2011 från Aqilles Invest AB.

Åren kring inledande världskriget

[redigera | redigera wikitext]

Fastigheterna plats 1912 taxerade mot jordbruksfastighet 5/8 mantal 62000 kronor, ytterligare fastighet 2071800 kronor. enstaka vid kanalens norra kust belägen skeppsdocka arrenderas då från bolaget från Göta kanalbolag. Maskinverkstäderna drevs sedan 1893 medelst elektrisk kraftöverföring, samt elektrisk belysning plats införd. dem gamla verkstäderna moderniserades samt utrustades tillsammans nya tidsenliga arbetsmaskiner, nya verkstäder till lokomotivtillverkningen uppfördes på grund av ett kapacitet från 40 lokomotiv per tid, likaså fräsch grovsmedja tillsammans med 1200 tons ånghydraulisk smidespress jämte ugnar, elektriska traverser samt grovsvarv. från Motalabolaget ägde tillverkats 5 monitorer, pansarbåtarna "Svea" samt "Göta", maskin samt pannor tillsammans med mera mot pansarbåtarna "Äran", "Niord", "Dristigheten" samt "Oscar II" samt torpedkryssarna "Psilander" samt "Clas Uggla", vidare (1892–1902) 185 järnvägs- samt landsvägsbroar, 202 lokomotiv, 35 ångbåtar, 44 ångmaskiner tillsammans med mera. 1903 övergick aktiemajoriteten inom andra sker samt bytte därefter en par gånger bytt ägare, dock verksamheten fortgick beneath identisk firmanamn. 1894 återförvärvades Lindholmens verkstäder samt varv, dock såsom en fristående bolag, vari Motalabolaget ägde aktiemajoriteten.

Motala verkstad efter 1920-talet

[redigera | redigera wikitext]

Lindholmens varv kom beneath år fram mot 1920 ständigt för att byta ägare. Motala verkstad blev därefter åter ägare mot varvet, på grund av för att ännu ett gång sälja detta 1936. 1944 förvärvades emellertid Motala verkstad från Rederi AB Nordstjernan, såsom sedan 1941 varit isolerad ägare även mot Lindholmen. Denna företagsstruktur kom för att gälla in vid 1970-talet då Lindholmens varv såldes mot Broströmskoncernen. 1 augusti 1966 inköptes Björneborgs Jernverk. 1986 avyttrades även Motala verkstad ifrån koncernen. detta gamla verkstadsområdet kallas idag till "Gamla Motala Verkstad" på grund av för att skilja detta ifrån detta aktiva verkstadsföretaget Motala Verkstad. Gamla Motala Verkstad ägs sedan 1986 från Motala samhälle. tid 2009 sjösatte Motala samhälle en ambitiöst schema till restaurering från dem då ganska slitna byggnaderna. Arbetet äger inneburit enstaka varsam renovering var byggnadernas ursprungliga karaktär besitter fått styra, speciell vikt äger lagts vid för att skydda områdets industrikänsla. Restaureringsarkitekt äger varit Paul Wilund. enstaka fräsch detaljplan håller vid för att tas fram (2012–13) samt området skall tillsammans med en par varsamma tillägg utvecklas mot ett kulturstadsdel.

Arkitektur

[redigera | redigera wikitext]

Motala verkstad existerar likt bostadsområde inom Motala enstaka kanalmiljö tillsammans med varierad bebyggelse präglad från Motala verkstad. Området innehåller hem till person som arbetar, förmän, kontorspersonal samt direktör. på denna plats finns även Föreningshuset, byggt från Motala verkstads arbetarförening 1866, före detta simhall (1940), värdshus (1828) samt före detta lärcentrum (1831). Bland övriga representationsbyggnader förmå nämnas detta sålunda kallade Bolagshuset, byggt till representation efter ritningar från Bengt Nyström samt den inledande verkstads- samt kontorsbyggnaden ifrån 1828. inom Motala verkstad finns även enstaka personlig järnvägsstation samt en Folkets byggnad uppfört 1906.

En från sevärdheterna existerar Långa raden, en arbetarbostadsområde vid båda sidor angående Verkstadsvägen samt norr därom en antal egna bostad. Arbetarbostäderna tillkom inom samband tillsammans med kanalbygget samt existerar god modell vid denna typ från bebyggelse ifrån industrialismens start. Husen existerar från timmer inom numeriskt värde våningar tillsammans med liggande rödmålad panel. enstaka ytterligare sevärdhet existerar Motala verkstads reparationsdocka samt därintill liggande periodisk samt före detta arbetarbostäder. Dockan, enstaka från tre utmed Göta kanal, byggdes 1815. inom anslutning mot denna ligger den således kallade dockbyggningen, enstaka rödmålad samt panelad arbetarbostad byggd vid 1820-talet på grund av åtta familjer.

Det gamla verkstadsområdet idag

[redigera | redigera wikitext]

Mitt inom detta gamla verkstadsområdet ligger sedan 2004 Motala Industrimuseum. Bredvid torrdockan ligger en STF vandrarhem samt fik. inom detta gamla huvudkontoret ligger Bona folkhögskola. Den södra delen från Plåtverkstaden användes beneath ett period likt scenkonst, var Mudderverket ägde urpremiär 2006. Mellan år 1997 samt 2005 spelades detta historiska spelet ifall Göta kanal "Grefven samt Gräfvarne", dem numeriskt värde inledande år utomhus vid "Brägårn" samt sedan inomhus inom Plåtverkstan. kalenderår 2011 byggdes den stora hallen "Lokverkstaden" ifall mot en flexibelt kulturhus. inom "Lokverkstaden" besitter bland annat teaterföreningen Arbis uppfört Teaterbåten samt Norrköpings symfoniorkester besitter haft konserter. kalenderår 2022 rustades "Lokverkstaden" upp på grund av för att behärska användas vilket större konsertlokal^[5]. inom området finns även Föreningen Ankarklyset vilket existerar enstaka ideell förening vars syfte existerar för att bygga, segla samt handha segelskutor, företrädesvis vid Vättern. Föreningen önskar främja ett energisk ledighet inom hantverk samt traditioner. dem äger startat en skutbygge från enstaka Vättergaleas tillsammans utgångspunkt ifrån Don Carlos liksom byggdes 1891. flera gamla arbetarbostäder äger blivit moderna hem. nära Svarta raden finns numeriskt värde museilägenheter.

Byggnader inom verkstadsområdet

[redigera | redigera wikitext]

Byggda ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig inom urval

[redigera | redigera wikitext]

• 1833 Götha Elf, varvsnummer 3
• 1842 Skandia, detta andra inom landet byggda fartyget tillsammans med stålskrov
• 1856 DS Skibladner
• 1857 S/S Per Brahe, varvsnummer 62
• 1857 S/S Trafik
• 1862 Bogserbåten Flottisten
• 1863 S/S Örn
• 1863 S/S Wisingsö
• 1864 Kronoångaren Sofia
• 1866 S/S Engelbrekt (Motala Verkstad, Lindholmen)
• 1867 Kalmarsund No1 (Viktoria)
• 1868 Kalmarsund Nr3, numera S/S Freja af Fryken
• 1873 Kolga
• 1873 Venus
• 1874 M/S Juno
• 1875 S/S Thomée, monterad nära Revsundasjön
• 1875 S/S Delfin, varvsnummer 217, numera M/S Sjöfröken
• 1876 S/S Primus, varvsnummer 248, ifrån 1937 Ariadne
• 1878 S/S Zoroaster, världens inledande tankfartyg, på grund av Branobel, Baku
• 1879 S/S Maria, varvsnummer 288
• 1882 Bogserbåten Ivar
• 1882 Lustyachten S/S Pelle
• 1883 Visingsö, varvsnummer 336, senare DS Nordnorge
• 1884 S/S Åkers Kanal, varvsnummer 362
• 1885 S/S Ellen, varvsnummer 369
• 1895 S/S Bråviken, varvsnummer 398 Dimensioner. 30,65 x 5BB,97 x 2,22 m. Brt. 157. Ångmaskin 132 kW. Knop. 11,5. resenär. 280.
• 1896 S/S Wermdö II, senare Tor IV samt Östan
• 1900 S/S Nya Svartsjölandet (Numera M/S Västan)Ö
• 1901 Motala verkstad, ångfärja
• 1903 Ångslupen Bore, numera M/S Bore, varvsnummer 403
• 1903 Ångslupen Hebe, numera MS Gamle Hebe, varvsnummer 404
• 1908 S/S Fylgia, varvsnummer 435
• 1909 S/S Angantyr
• 1909 S/S Drottningholm, varvsnummer 439
• 1911 S/S Östra skärgård 3, varvsnummer 445
• 1912 M/S Wilhelm Tham, varvsnummer 446
• 1915 S/S Nya skärgård, varvsnummer 461
• 1916 S/S Vielle Montagne III, varvsnummer 466 (numera M/S Riddarholmen)
• 1920 Färjan 4
• 1929 Polstjärnan III, Vänern

Motala Verkstad inom litteraturen

[redigera | redigera wikitext]

Jules Verne lät sin romanfigur kapten Nemo inom En världsomsegling beneath havet bygga sitt märkliga undervattensfartyg Nautilus tillsammans delar ifrån världens beneath 1800-talet inflytelserik verkstadsföretag. Rammen lät denne därför tillverka nära Motala verkstad (les ateliers dem Motala, enstaka Suède).

Bildgalleri

[redigera | redigera wikitext]

• Tåg tillsammans med lok siffra 5 vid Jönköping–Gripenbergs Järnväg, mellan 1902 samt 1920

• Motala verkstad presenterad inom bildverk omkring 1900.

• Lokverkstaden invid Göta kanal.

• Motala verkstad, på denna plats ses verkstadsön samt Motala ström ifrån Charlottenborg.

• Motala verkstad, industri- samt bostadsområdet existerar idag enstaka idyll, tillsammans en stort antal byggnader ifrån 1800-talets industrialiseringsepok.

• Motala verkstad, nybyggnationen vid verkstadsområdet äger fått justera sig mot den äldre byggnationen liksom inom huvudsak härrör sig ifrån 1800-talet.

• M/S Juno, byggd 1874, på denna plats utanför Reimersholme inom Stockholm

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån skandinavisk familjebok, Motala mekaniska verkstad, 22 oktober 1913.

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Gooch, Geoffrey D (1991). Teknikimporten ifrån Storbritannien 1825-1850 : enstaka lärande från Göta kanals samt Motala verkstads innebörd vilket förindustriella teknikimportörer  : [en narrativ ifrån forskningsprojektet Göta kanal]. Göta kanalforskning, 0283-6173 ; 4. Linköping: Univ. Libris7670779. ISBN 91-7870-757-9 
• Guide mot Motala verkstad samt Göta kanal. Motala: Motala samhälle. 2003. Libris9151889. ISBN 91-974558-1-4 
• Hagsten, Marie (2003). Byggnadsdokumentation samt kulturhistorisk analys : Motala verkstad  : Motala ort samt samhälle, landskap län. sammanfattning / landskap länsmuseum, 1403-9273 ; 2003 :2. Linköping: Kulturmiljöavdelningen, landskap länsmuseum. Libris11255994 
• Jansson, Jan-Olov (1990). Arbetsorganisationen nära Motala verkstad 1822-1843 : den engelska tiden. huvudstaden studies in economic history, 0346-8305 ; 13. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Libris7223127. ISBN 91-22-01377-6 
• Kindell, Mats (2016). Motala Verkstads innebörd på grund av Motalas framväxt. [Motala: Mats Kindell]. Libris18800728. ISBN 9789163900884 
• Minnesskrift tillsammans med anledning från Motala verkstads hundraåriga aktivitet 1822-1922. [Motala]: AB Lindholmen-Motala. 1922. Libris424220 
• Motala mekaniska verkstad : beskrifning, jemte karta. Jönköping. 1844. Libris2338045 
• Motala verkstad : "den svenska industrins vagga"  : enstaka utflykt inom tidsperiod samt rum. Motala: Intressefören. Motala verkstad. 1995. Libris2260512 
• Motala verkstad : svensk verkstadsindustris vagga. Motala: Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV). 1989-1994. Libris865695 
• Ring, Herman A (1894-1907). Sveriges industri - dess stormän samt befrämjare. Stockholm: Eklund. Libris2148639. https://runeberg.org/rhasvindus/1/0067.html 
• Strömbäck, Lars (1993). Baltzar von Platen, Thomas Telford samt Göta kanal : entreprenörskap samt tekniköverföring inom brytningstid. Linköping studies in arts and science, 0282-9800 ; 92. Stockholm: Symposion graduale. Libris7607450. ISBN 91-7139-136-3 
• Svensson, Joakim (1997). Vision, teknologi samt förtroende : Motala verkstads bolag samt innovationen 1840-1851. Tema-T arbetsnotat, 99-0584967-X ; 186. Linköping: Tema, Univ. Libris2374331 
• Söderberg, Sten; Palmquist, Eric; Hammarskiöld, Hans (1967). Aspekter samt fakta : enstaka föredrag från AB Motala verkstad. Motala: AB Motala verkstad. Libris1223755 
• Tung svensk storindustri : Aktiebolaget Motala verkstad 1822-1947. [Motala]: [AB Motala verkstad]. 1947. Libris1420780 
• Ågren, Karl-Olof (1991). Verkstadsindustrins vagga, Motala verkstad 1822-1990 : industriprologer ifall berömda tilltalsnamn, smeknamn, binamn samt öknamn  : industrihistorier ...  : minnesskrift. [Motala]: [K-O. Ågren]. Libris1345273 
• https://mvt.se/nyheter/motala/artikel/sa-manga-anstallda-drabbas-av-motala-verkstads-konkurs-oro/lw4x1d1r

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]