Kränkande frågor i rätten till våldtäktsoffer

Projektöversikt

Projektbeskrivning

Projektets avsikt är för att undersöka ifall samt inom så fall hur kvinnor liksom utsätts för våldtäkt diskrimineras inom mötet tillsammans med rättsapparaten. Detta avsikt undersöks genom för att jämföra våldtäktsmål tillsammans med fall där män utsatts för våldsbrott. Vetenskapligt besitter projektet innebörd för följande områden: (1) genusaspekter på rättssamhället, (2) brottsoffers äventyr från rättsliga processer samt (3) frågan ifall trovärdighet inom konflikter inom allmänhet samt rättsliga processer inom synnerhet.

Våldtäkt är en allvarligt förbrytelse samt den möjligen maximalt laddade formen för mäns våld mot kvinnor. Mörkertalen bedöms artikel stora på bas från för att benägenheten för att anmäla är små. Dessutom är uppklarandegraden låg, ett kartläggning från BRÅ visar för att år 2003 förblev 60 % från anmälda våldtäkter ouppklarade samt endast 12 % ledde mot åtal. Bland andra Amnesty international besitter kritiserat lagstiftning samt den rättsliga hanteringen från våldtäkter (Amnesty international, 2008).

Det finns enstaka grundlig undersökning vilket är väsentlig mot rättssamhällets behandling från våldtäkter samt andra sexualbrott (Brereton, 1997). Kritiken handlar dels ifall för att förövare ej ställs mot svars för sina förbrytelse, dock också angående för att själva rättsprocessen innehåller ifrågasättanden samt kränkningar likt ytterligare förvärrar situationen för brottsoffret.

En invändning mot denna bedömning är för att analys samt bevisning är särskilt svårt inom våldtäktsmål. ej minimalt besitter detta anförts inom fråga angående mål där trovärdighet blir centralt för bedömningen. en bekymmer inom denna viktiga diskussion är för att detta knappas finns någon undersökning vilket systematiskt jämför våldtäktsmål tillsammans rättsprocesser inom andra typer från förbrytelse (Brereton, 1997). oss vet alltså ej ifall dem bekymmer likt identifierats inom våldtäktsmål är formulering för könsdiskriminering alternativt angående problemen besitter för att göra tillsammans svårigheter för att hantera enstaka genuint besvärlig bevissituation.

SYFTE
Projektets avsikt är för att undersöka ifall samt inom så fall hur kvinnor vilket utsätts för våldtäkt tillsammans känd gärningsman diskrimineras inom mötet tillsammans med rättsapparaten. Detta avsikt undersöks genom för att jämföra våldtäktsmål tillsammans med liknande fall där ett man utsatts för våldsbrott samt frågan angående offrets trovärdighet är huvud för bevisningen. Följande frågeställningar undersöks:
• Hur bemöts brottsoffret beneath polisutredning samt domstolsförhandling?
• Hur upplever brottsoffret polisutredning samt domstolsförhandling?
• Hur bedöms brottsoffrets trovärdighet inom polisutredning samt domstolsförhandling?
• vilket inom offrets beteende samt bakgrund blir betydelsefull för utfallet?

Vetenskapligt besitter projektet innebörd för följande områden:
(1) genusaspekter på rättssamhället, (2) brottsoffers intryck från rättsliga processer samt (3) frågan ifall trovärdighet inom konflikter inom allmänhet samt rättsliga processer inom synnerhet

TIDIGARE INTERNATIONELL samt NATIONELL FORSKNING
Så vitt oss känner mot finns detta inga svenska studier där våldtäktsmål systematiskt jämförs tillsammans andra typer från mål tillsammans med manliga brottsoffer. tillsammans med enstaka undantag verkar forskningsläget existera detsamma även internationellt. Brereton (1997) äger jämfört vittnesförhör inom våldtäkts- samt misshandelsrättegångar inom Melbourne samt funnit många likheter inom hur brottsoffrens trovärdighet samt psykiska stabilitet ifrågasattes.

En övergripande detaljer från den relativt grundlig forskningen ifall våldtäktsmål är för att den är väsentlig samt lyfter fram bekymmer inom både polisens samt domstolarnas hantering. Flera studier pekar på för att domstolsprocessen inriktas mot för att ifrågasätta trovärdigheten hos våldtäktsoffret (Hellblom Sjögren, 1997). Detta får mot följd för att offret skuldbeläggs. Sexual- samt alkoholvanor liksom klädsel tas ofta upp liksom betydelsefull data inom domstolsförhandlingar (se mot modell Holmberg, 1994; Lindgren, 2002; Lindgren & Christianson, 1994; Tiby, 1999). Andersson (2004) äger demonstrerat för att detta kvinnliga brottsoffrets trovärdighet inom våldtäktsmål påverkas från hennes sätt för att berätta, hur detaljrik berättelsen är, beteende likt mot modell känsloyttringar nära berättandet dock även hur denna agerat nära själva övergreppet, mot modell ifall denna ropat på hjälp alternativt försökt flyga eller fly undan.

För för att behärska fördjupa diskussionen angående våldtäktsmål krävs för att den placeras in inom en bredare kontext från undersökning ifall rättsliga processer samt brottsoffer. Flera studier pekar på för att brottsoffer inom allmänhet ofta äger positiva erfarenheter från polisen (Doerner & Lab, 1998). Poliserna beskrivs likt korrekta, hjälpsamma samt sympatiska. detta finns dock också studier vilket lyfter fram brottsoffers negativa erfarenheter (Brathwaite & Yeboah, 2004). Doerner & Lab (1998) framhåller för att detta finns ett fara för att brottsoffer ej anmäler förbrytelse på bas från enstaka rädsla för att lidandet bör öka inom samband tillsammans med rättsprocessen, något oss känner igen från forskningen angående våldtäkter (jfr Andersson, 2004). dem pekar vidare på för att brottsoffer ofta upplever enstaka dubbel viktimisering genom för att dem först lider skada från brottet samt därefter från själva rättsprocessen.

Burcar (2001) äger intervjuat unga män såsom varit utsatta för rån samt misshandel ifall hur dem identifierat sig själva liksom brottsoffer. denna menar för att dessa manliga brottsoffer ofta tonar ner övergreppen samt försöker normalisera händelsen. Likt vilket oss vet angående kvinnliga våldtäktsoffer är detta långt ifrån självklart för dem män likt Burcar intervjuat för att polisanmäla brottet.

TEORI
Många genusteoretiska studier från rätten äger lyft fram hur kvinnor på olika sätt missgynnas från lagars utformning samt tillämpning (Nicolson & Bibbings, 2000; Svensson, 1997). en sätt för att förstå varför så få anmälda våldtäkter leder mot fällande dom är för att detta äger för att göra tillsammans samhällets genusordning: kvinnor vilket offer för våldtäkt diskrimineras från polis samt rättsväsende. Ambitionen är här för att sammanföra sådana perspektiv tillsammans med ett diskursanalytisk ansats likt betonar hur rättliga avgöranden handlar angående språkanvändning (jfr Andersson, 2004; Conley & O'Barr, 1998; Stygall, 1994). ett för oss förebildlig lärande äger genomförts från Matoesian(2001), såsom inom enstaka diskursanalytisk ansats demonstrerat hur enstaka ”patriarkal logik ifall sexuell rationalitet” uttrycks inom den juridiska språkanvändningen, vilket bland annat får mot följd för att målsäganden diskrediteras (jfr också Andersson, 2004).

METOD
Metodologiskt bygger projektet på jämförelser mellan en urval från fall. Den största utmaningen ligger inom för att hitta lämpliga jämförelsemål tillsammans med manliga offer, något likt kommer för att kräva flexibilitet inom datainsamlingsprocessen. Inkluderingskriterierna för mål där trovärdigheten är inom centrum är följande:
1) detta finns ett identifierad misstänkt såsom vidgår för att denne träffat offret dock nekar mot brott
2) Avgörande vittnes- samt specialiserad bevisning saknas

Givet för att 141 fullbordade våldtäkter inomhus anmäldes beneath 2007 bedömer oss detta realistiskt för att hitta en tillräckligt stort antal mål. Beträffande jämförelsemålen tillsammans med manliga offer krävs en relativt grundlig sysselsättning tillsammans bedömningar från jämförbarhet inom enskilda ärenden. Den måltyp oss primärt kommer för att leta efter är misshandel. andra måltyper likt är kapabel komma ifråga är rån likt bygger på hot, olaga hot, övergrepp inom rättssak samt våldtäkt tillsammans med manligt brottsoffer.

Rättssystemets hantering från målen undersöks genom fallstudier inom tre nyckelmaterial:
1) ämne från polisutredningar/förundersökningar
2) ämne från domstolsförhandlingar
3) intervjuer

12 våldtäktsmål samt 12 jämförelsemål väljs ut från, ifall möjligt, två tingsrätter. kurera förundersökningen inkluderas, dock vad såsom primärt analyseras är rapport från förhör tillsammans målsäganden. Från domstolsmaterialet analyseras tingsrättens videoupptagningar från vittnesförhör, rapport samt domar. Intervjuer genomförs tillsammans samtliga målsäganden samt en urval från 12 professionella aktörer (poliser, åklagare, domare, advokater). Intervjuerna genomförs efter detta för att polisutredningen lagts ner alternativt dom förkunnats. För samtliga mål blir detta alltså möjligt för att diskutera bota processen från polisutredning mot dom.

För för att behärska få ett djupare förståelse för varför våldtäkter så sällan leder mot åtal väljs 24 polisutredningar liksom ej resulterat inom för att åtal väcks ut (12 våldtäktsmål samt 12 jämförelsemål). Materialet är detsamma såsom för dem ovan nämnda förundersökningarna.

Preliminära kontakter besitter tagits tillsammans med enstaka tingsrätt, ett åklagarmyndighet samt enstaka polismyndighet för för att bekräfta för att den gång liksom beskrivs för för att samla in information är realistisk.

Materialet kommer för att analyseras tillsammans med avseende på vilka språkliga grepp olika aktörer använder, vad likt görs betydelsefull samt vilket likt tas för självklart, hur diskussion överförs mot ord inom rättsliga papper (domar samt protokoll). Intervjuerna syftar dels mot för att behärska diskutera alternativa beskrivningar mot dem liksom görs inom förundersökningar samt domstolförhandling, dels mot för att få förståelse angående målsägandens intryck från bemötande samt ifrågasättanden beneath processen.

Projektet innehåller känsliga etiska överväganden. oss kommer för att beakta detta, bl.a. genom för att enbart analysera skeenden inom efterhand.

Ämne: socialt jobb, rättssociologi