Vad använder man bivax till
Bivax
Bin skapar vaxetbivax inom bikuporna. Vaxet framkommer alltså naturligt ifrån bina. detta existerar inom binas vaxkörtlar liksom vaxet framställs. Dessa körtlar utvecklas då biet existerar 12–18 dagar gammalt. Vaxkörtlarna sitter vid undersidan från bakkroppen. en bi förmå producera upp mot åtta vaxfjäll per solens tid. på grund av för att producera en kilo vax behövs cirka numeriskt värde miljoner vaxfjäll. på grund av för att bina skall behärska producera vax behövs energi. Bina behöver cirka åtta kilo honung till för att producera en kilo vax.[1]
Kemisk sammansättning
[redigera | redigera wikitext]Bivax består från myricin (ca. 65 viktsprocent), ett blandning från estrar från alkoholer tillsammans med långa kolkedjor samt karboxylsyror. Blandningen domineras från palmitinsyramyricylester C15H31–COO–C30H61, samt innehåller därtill fri kerotinsyra C25H51–COOH, melissinsyra samt liknande syror (12 %), mättade kolväten (ca. 14 %), alkoholer (ca. 1 %) samt andra ämnen (såsom doftämnen såsom existerar specifika på grund av biarten) (6 %).
Etymologi samt terminologi
[redigera | redigera wikitext]Bivaxets färg är kapabel variera ifrån vitt via gult mot olivbrunt. Bivax äger E-nummer E 901. Några latinska benämningar existerar Cera flava (gult vax), cera alba (vitt vax), cera citrina samt cera dealbata. termen cerat härstammar ifrån latinets cera, dock detta anses för att detta plats grekerna såsom inledningsvis började nyttja bivax inom salvor samt cerat.
Utseende samt egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Rent bivax existerar inom rumstemperatur en fast ämne likt ger en tvåligt dock ej fett intryck. inom kall luft blir bivax strängare samt sprödare, nära kroppstemperatur mjuknar detta. Brottytan existerar kornig samt matt. Bivax förekommer inom handeln inom bitar, flingor samt vaxkakemönstrade plattor. dem vaxkakemönstrade plattorna säljs ofta inom detaljhandeln tillsammans med standardmått angivna, dvs. för att plattans area följer en från dem standardiserade svenska rammåtten. modell vid olika, inom land vanliga, rammått existerar Svea, Normal, Dadant samt Lågnormal.
Under 1800-talet ansågs bivax äga ett smälttemperatur vid 64-65 grader Celsius. Idag beräknar man tillsammans med 61-65 grader Celsius samt man antar för att dem olika temperaturerna kunna bero vid för att bivax förr vanligen fanns förfalskat samt utblandat tillsammans med andra ämnen.
Oblekt bivax existerar gult mot gulbrunt, dock kunna även existera rödaktigt. Äldre bitar förmå bli gråaktiga. Oblekt bivax äger ett svag doft samt smakförmåga från honung. Blekt bivax existerar vitt samt halvgenomskinligt, dock kunna även äga enstaka svag citrongul ton. detta existerar starkare än detta oblekta vaxet samt existerar smak- samt luktlöst. Kemiskt blekt vax är kapabel dock lukta från blekmedelsrester nära uppvärmning. Förr inom tiden kunde bivax blekas inom solljus, dock dagens metoder blandar ofta bivaxet tillsammans blekmedel till för att tona detta mer vitt. nära mitten från 1800-talet vägde 100 ml oblekt bivax ca 96 gram. Idag balanserar 100 ml 86-97 gram. Bivax existerar olösligt inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt inom kall alkohol. inom varm alkohol existerar detta delvis lösligt samt inom kokande helt lösligt. detta existerar även lösligt inom fett samt olja.
Rammått
[redigera | redigera wikitext]Bivax gjuts alternativt valsas mot pappersark inom specifika storlekar beroende vid vilket rammått vilket används. noaks ark används inom land samt utomlands inom samband tillsammans biodling. Biodlaren förmå tillsammans hjälp från förtryckta papper från bivax hjälpa sina honungsbin vid traven genom för att visa plats dessa skall bygga sina celler. Vaxarken (som även kallas mellanväggar) besitter sexkantiga förtryckta mönster såsom bina enkelt förmå gå vidare för att bygga fullständiga celler ovanpå. då bina byggt sina celler vid dem förtryckta noaks ark kallas noaks ark ibland till vaxkakor, annars säger man utbyggda ramar. dem förtryckta cellerna såsom existerar kommersiellt gångbara inom land är kapabel existera 4,9 mm, 5,1 mm alternativt 5,3 mm breda. undersökning samt biodlares egna experiment besitter demonstrerat för att cellstorleken påverkar vilket bina använder den färdiga cellen mot. angående cellerna existerar stora används dem oftare mot därför kallade drönaryngel likt föredras liksom fortplantningsceller på grund av en kvalster vilket heter Varroa destructor (släkt- samt populärnamn Varroa). Förutom för att biodlaren måste avgöra vilken cellstorlek bina bör förses insekter som pollinerar tillsammans med måste man även välja måtten vid vaxkakan, detta därför kallade rammåttet. detta existerar möjligt för att såsom biodlare egen bygga egna ramar samt kultivera en bisamhälle kring, dock detta vanligaste existerar för att moderna biodlare håller sig mot gemensamma nordiska standardmått. Standardmåttet liksom varenda enskild biodlare väljer för att hålla sig mot beror vid personliga önskningar samt förutsättningar:
- Stora rammått ger tunga vaxkakor, speciellt vid hösten då honungsramarna skall slungas ("skattas" vid fackspråk).
- Tunga ramar kunna artikel problematiskt nära extensiv biodling alternativt angående biodlaren tvingas utföra tunga lyft alternativt besitter fysiska begränsningar till detta.
- De biodlare såsom delar vid gemensam utrustning underlättar sitt jobb genom för att nyttja sig från identisk rammått.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Bivax inom grekisk fabel samt myt
[redigera | redigera wikitext]Grekerna använde bivax på grund av för att täta läckor vid sina skepp. då Odysseus närmar sig sirenernas ö finns därför bivaxet nära mot hands. Odysseus täpper mot besättningens öron tillsammans med bivax till för att dem ej bör bli galna från sirenernas låt. Ikaros far uppfinnaren Daidalos tillverkar en par vingar likt denne fäster tillsammans med snören samt bivax vid sonen Ikaros, dock Ikaros flyger på grund av nära solen sålunda för att vaxet smälter, vingarna släpper samt han faller inom havet samt drunknar.
Mumifiering
[redigera | redigera wikitext]Såväl honung likt bivax användes beneath forntiden på grund av bevarande av kropp. Perser samt skyter täckte dem döda kropparna tillsammans med bivax innan dessa begravdes.
Rom
[redigera | redigera wikitext]Omkring tid 70 e.Kr. beskriver Plinius inom Naturalis bakgrund för att detta blekta puniska vaxet existerar detta bästa. detta oblekta ifrån Pontus existerar detta näst bästa. Vaxet ifrån Kreta kom vid tredjeplats område, dock innehöll många propolis. siffra fyra ansåg denne existera vaxet ifrån Korsika. beneath antiken användes vax bland annat mot vaxtavlor. inom den antika världen förekom även en slags trolldom var man tillverkade vaxfigurer från sina fiender samt sedan förstörde dem. Vax betraktades vilket särskilt lämpligt på grund av detta ändamål eftersom detta ansågs särskilt associerat tillsammans med existensen. Man tillverkade även varaktiga avbildningar från sina avlidna släktingar inom vax.
Norden
[redigera | redigera wikitext]I land finns detta arkeologiska lämningar vilket tyder vid för att man utvunnit vax ifrån vilda bisamhällen åtminstone sedan bronsåldern. Senare beneath medeltiden uppmuntrade kyrkan bruket för att förtära mjöd eftersom detta säkerställde för att bönderna ägnade sig åt biodling samt kunde skicka bivax. beneath medeltiden blev detta tradition för att skörda honung samt vax vid Mosesdagen den 4 september. Efter reformationen minskade församlings behov från vax samt landet började då sälja utomlands bivax.
Katolska kyrkan
[redigera | redigera wikitext]Inom den katolska kyrkan behövdes detta stora mängder bivax, vilket gjorde för att data ifrån vildbin ej längre räckte mot. Kyrkan tog ofta emot tionde inom bivax dock ägde även egna biodlingar. då Mexiko erövrades från Spanien begärde spanjorerna avgift bland annat inom vax. Långt in vid 1900-talet fick ljus vilket skulle användas inom katolska kyrkor ej innehålla något annat än bivax. Numera får även andra typer från vax användas; inom vissa givna ramar beroende vid vad kyrkljusen bör användas mot. Man ansåg för att stumpar från kyrkljus ägde trollbindande attribut samt använde dessa inom folkmedicinen, mot modell till för att smörja olika hudåkommor tillsammans. Man ägnade sig även åt profetia samt tolkade in olika föreställningar beroende vid hur ljuset brann samt veken rörde sig. Kyrkan underblåste även denna folktro genom för att förklara vaxet såsom ett emblem på grund av den obefläckade avlelsen.
Heliga Birgitta använde smält vax ifrån vaxljus till för att gissla sig egen. [källa behövs]
Prisutvecklingen vid bivax inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]Under medeltiden fanns bivax relativt sett dyrare än inom land idag (2007). vid 1460-talet kostade en kilo bivax tio örtugar, vilket motsvarade priset till tre unga får. vid 1570-talet kostade identisk mängd bivax 14 öre, alternativt 4–5 får. inom start från 1800-talet kostade en kilo vaxljus, (det önskar yttra bearbetat bivax) 99 skilling riksgälds, vilket fanns priset till 80 oval form. 2007 kostade en kilo bivax till konsument ifrån 150-250 kr, vilket motsvarade mellan en samt numeriskt värde kilo fårkött.
Keromanti
[redigera | redigera wikitext]Konsten för att spå inom vax kallas keromanti samt går mot vid identisk sätt likt då man spår inom tenn alternativt äggvita, dock för att spå inom vax existerar den ursprungliga metoden. Smält vax hälls inom kallt dricksvatten samt från dem former liksom bildas försöker man tolka ut trollbindande symboler samt budskap.
Framställning
[redigera | redigera wikitext]Se även biodling
Utvinning
[redigera | redigera wikitext]I moderna bikupor innehåller enstaka ram mellan 80 samt 100 gram bivax. Efter för att honungen avlägsnats genom slungning finns detta olika metoder till för att utvinna bivaxet. Endera kokar odlaren egen ramarna inom vätska sålunda för att vaxet smälter samt lägger sig vid ytan medan föroreningar samt skräp sjunker mot botten. ett sektion jordbrukare smälter ut vaxet inom särskilda ugnar. alternativt sålunda skickas ramarna mot en renseri på grund av rengöring samt man får åter rena ramar samt identisk mängd vax likt ramarna beräknas äga innehållit, dock detta innebär för att odlaren förmå erhålla vax ifrån jordbrukare vilket använder medel mot skadedjur, vilket existerar impopulärt hos flera jordbrukare.
Rening
[redigera | redigera wikitext]Enligt Plinius renade man bivax inom Rom vid nästa sätt: Vaxkakorna tvättas samt får sedan stå samt uttorkning inom mörker inom tre dagar. Sedan smälts vaxkakorna inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt silas, varpå dem kokas ännu enstaka gång inom identisk vätska. Slutligen läggs vaxet inom en flaska insmort tillsammans med honung samt man häller kallt dricksvatten ovan detta. ett enklare teknik till för att rena bivax existerar för att smälta detta inom vattenbad samt sedan sila detta genom enstaka duk. Numera smälter man vaxet inom ett matlagningsapparat samt silar detta innan man häller upp detta inom formar samt låter detta stelna.
Blekning
[redigera | redigera wikitext]Det finns flera metoder på grund av för att bleka bivax. Dioskorides beskriver för att gult vax kokas inom havsvatten tillsammans soda samt sedan bleks inom solen. Plinius beskriver hur vax smälts inom varmt vätska samt sedan kyls från inom ett kall sodalösning. enstaka teknik såsom använts åtminstone sedan 1800-talet existerar denna: man utför tunna grupp från detta smälta bivaxet samt låter dessa ligga ner inom solljus några veckor. Dessa grupp bör vändas samt behållas fuktiga. Efter några veckor existerar dem vita samt nästan luktlösa. Då smälter man angående dem samt upprepar proceduren. Den sista reningen utförs genom för att smälta vaxet inom varmt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig vari man besitter tillsatt svavelsyra. Den numera vanliga metoden existerar för att bleka vaxet endera tillsammans svavelsyra alternativt blekmedel.
Exempel vid användningsområden
[redigera | redigera wikitext]- När honungsramar processas inom enstaka slunga, utvinns honung (cirka 99 %) samt bivax (cirka 1 %). Förr fanns detta vanligt förekommande tillsammans bivax inom ljus samt tillsammans tillsammans linolja (ibland även trätjära) liksom impregnering inom oljerockar, tältdukar, presenningar mm. Bivax förmå även inträffa inom olika slags salvor samt även inom konfektyr samt livsmedel liksom ytbehandlingsmedel samt besitter E-nummer E 901.
- Bonvax
- Om man tillsätter färgpigment mot smält bivax, får man vaxkritor.
- En blandning från 25 — 30 % vax samt resten olivolja (eller ytterligare olja) ger efter omrörning, då blandningen kallnat, en cerat.
- En blandning från 10 % vax samt resten olja ger enstaka len salva
- Bivax tillsatt ett små mängd matolja samt karamellfärger ger läppstift.
- En blandning från mörk pigment, terpentin samt vax ger ett många vattenavstötande skokräm.
- Kallvaxad polyestertråd ger enstaka god tandtråd.
- Smält bivax används till för att låsa trimkärnor inom induktansspolar, vilket används inom radiotekniken.
- Bivax fungerar utmärkt likt skydd till enstaka förlorad nagel, mot dess enstaka färsk nagel planta ut.
- Vaxat lingarn används nära ihopsyning från kabelstammar inom elektrisk utrustning.
- Vaxad textiltråd nära skinnarbeten utför sömmarna vattentäta.
- Som ingrediens inom bivaxsalva existerar detta en naturläkemedel.