Sjuk igen efter en vecka

De flesta arbetstagare blir sjuka någon gång beneath anställningstiden och  Lagstiftningen ger ej bara arbetsgivaren en ansvar för sjuklön utan också en ansvar för arbetstagarens rehabilitering beneath vissa förutsättningar.

Det är viktigt för att skilja på begreppen sjuklöneperiod samt sjukperiod.

Om skillnaden mellan sjukperiod samt sjuklöneperiod

När arbetstagaren blir sjuk kunna ni liksom arbetsgivare äga skyldighet för att utbetala sjuklön nära sjukdom vilket sätter ned arbetsförmågan. detta är viktigt för att skilja på begreppen sjuklöneperiod samt sjukperiod. Sjukperioden är den period liksom arbetstagaren är sjuk samt sjuklöneperiod är den period likt ni äger ansvar för att ekonomiskt ersätta arbetstagaren tillsammans med sjuklön beneath vissa förutsättningar. beneath den sektion från sjukperioden där ni besitter detta ekonomiska ansvaret för sjuklön är detta ni såsom arbetsgivare vilket bedömer angående eventuell sjuklön bör utgå tillsammans med utgångspunkt inom ifall arbetsförmågan är reducerad på så sätt för att jobb ej kunna utföras.

Arbetsgivaren bedömer arbetsförmågan beneath sjuklöneperioden

Vid bedömande från ifall arbetsförmågan är reducerad beaktas ifall arbetstagaren på bas från sjukdomen är helt alternativt delvis förhindrad för att utföra sitt vanliga jobb. När ni bör bedöma ifall arbetstagarens arbetsförmåga bör ni hålla dig mot vad liksom i enlighet med vanligt språkbruk anses artikel sjukdom samt ni bör normalt sett ej behöva äga ytterligare medicinsk förståelse för för att göra enstaka bedömning. Är ni osäker är detta bättre för att bedöma tillståndet såsom sjukdom än inte.

Du bör också avgöra utifrån sjukdomen (nedsättningen från arbetsförmågan) angående arbetstagaren är kapabel utföra andra arbetsuppgifter alternativt på andra tider än vilket dem inom vanliga fall utför. ifall så är fallet kunna ni tillhandahålla dessa istället för för att arbetstagaren är helt alternativt delvis frånvarande från arbetet beneath sjuklöneperioden. självklart måste denna möjlighet användas tillsammans förnuft. angående enstaka arbetstagare exempelvis besitter en sjukdomstillstånd likt innebär fara för infektion bör arbetstagaren ej anlända mot jobbet. Observera för att arbetstagaren ej är ansvarig för att att ange eller meddela något bedömning dock däremot på vilket sätt sjukdomen nedsätter arbetsförmågan så för att arbetstagarens måste avstå från jobb samt äga rätt mot sjuklön beneath sjukperiodens första 14 dagar.

Observera för att arbetstagaren ej är ansvarig för att att ange eller meddela något bedömning dock däremot på vilket sätt sjukdomen nedsätter arbetsförmågan

Rätten för att få sjuklön från arbetsgivaren gäller bara när arbetsförmågan är reducerad p.g.a. sjukdom alternativt en därmed jämställt medicinskt tillstånd. reducerad arbetsförmåga från andra skäl ger ej rätt mot sjuklön. Arbetsgivaren är ej ansvarig för att utge sjuklön angående arbetstagaren ådragit sig sjukdomen nära uppsåtligt förbrytelse vilket denne besitter dömts för genom dom likt äger vunnit laga kraft alternativt medvetet alternativt från grov vårdslöshet lämnar oriktig alternativt vilseledande övning angående något förhållande likt är från innebörd för rätten mot sjuklön. Arbetstagaren förmå äga rätt mot sjuklön för sektion från solens tid beneath sjuklöneperioden angående nedsättningen ej är hel inom förhållande mot tjänstgöringsgraden, d.v.s. arbetstagaren arbetar delvis.

Sjuklöneperioden

Under dem första 14 kalenderdagarna inom varenda sjukperiod äger ni likt arbetsgivare en ansvar för att erlägga sjuklön minus karensavdrag. Därefter angående arbetstagaren kvar är sjuk övergår ansvaret för att ersätta arbetstagaren ekonomiskt mot Försäkringskassan såsom avgör angående sjukpenning bör utgå. detta är arbetsgivaren såsom anmäler mot Försäkringskassan för att arbetstagaren ännu är sjuk från dygn 15.

En sjuklöneperiod inleds tillsammans den första ljus arbetstagarens arbetsförmåga är reducerad på bas från sjukdom samt arbetstagaren avhåller sig från jobb. beneath dem därefter följande 13 kalenderdagarna löper sjuklöneperioden. Sjuklöneperioden angående 14 dagar omfattar även arbetsfria dagar dock sjuklön blir betald endast för dem dagar då arbetstagaren skulle äga arbetat i enlighet med gällande arbetstidsschema. enstaka sjuklöneperiod börjar när arbetstagaren helt alternativt delvis avhåller sig från jobb åt dig på bas från sjukdom.

Om ett färsk sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar från detta för att enstaka tidigare sjukperiod avslutats anses den nya sjukperioden höra mot den tidigare. Den nya samt gamla sjukperioden bör alltså tillsammans uppgå mot högst 14 kalenderdagar. Den nya sjukperioden tar nära där den gamla upphörde samt detta blir ej fråga angående någon färsk period.

Om ett arbetstagare är tjänstledig från sitt sysselsättning för t.ex. föräldraledig alternativt studieledig samt blir sjuk startar ingen sjuklöneperiod. detta beror på för att arbetstagaren ej avhåller sig från jobb hos arbetsgivaren på bas från sjukdom. Den likt är tjänstledig sjukanmäler sig istället direkt mot Försäkringskassan.

Behöver ni hjälp? vilket medlem inom Företagarna ingår juridisk rådgivning samt ni kunna ringa hur ofta ni önskar utan extra kostnad. 

För för att ett färsk sjuklöneperiod bör anses påbörjad krävs för att arbetstagaren besitter återfått sin arbetsförmåga helt samt äger arbetat minimalt ett dygn. ifall den anställde haft semester räknas detta däremot ej såsom ifall denne alternativt denna återgått helt inom jobb samt arbetat beneath minimalt enstaka ljus. enstaka sjukperiod liksom börjar inom fem dagar från detta för att ett tidigare sjukperiod äger avslutats bör betraktas vilket enstaka fortsättning på den tidigare sjukperioden. Detta äger innebörd för tillämpningen från karensavdraget samt reglerna angående sjuklöneperiodens längd liksom bara bör omfatta sammanlagt högst 14 dagar. Detta innebär för att ett arbetstagare likt haft en fullt karensavdrag inom den första sjukperioden får sjuklön från samt tillsammans med den första dagen inom den nya sjukperioden, ifall den börjar inom fem dagar från den första sjukperioden. Då enstaka arbetstagare återinsjuknar på ett ledig dygn fortsätter ej sjuklöneperioden för att löpa förrän den första dagen liksom arbetstagaren skulle äga arbetat angående hen ej ägde blivit sjuk igen.

En arbetstagare besitter rätt mot sjuklön från samt tillsammans med den första dagen från anställningen. Rätten mot sjuklön gäller oavsett ifall arbetstagaren anställts tillsvidare alternativt besitter enstaka tidsbegränsad anställning. ifall den avtalade anställningstiden är mindre än ett månad besitter arbetstagaren endast rätt mot sjuklön angående hen besitter tillträtt anställningen samt därefter varit anställd 14 kalenderdagar inom följd. Tidigare anställningar bör medräknas, angående tiden mellan anställningarna ej överstiger fjorton kalenderdagar. ifall arbetstagaren äger varit frånvarande utan giltigt skäl någon ljus medräknas ej den alternativt dem dagarna. Däremot ledigheter i enlighet med en fastställt arbetstidsschema medräknas inom dem 14 kalenderdagarna.

För för att ni liksom arbetsgivaren bör bli ansvarig för att utbetala sjuklön måste arbetstagaren anmäla sjukdomen mot dig så fort liksom möjligt. ni är ej ansvarig för att utge sjuklön för den tidsperiod såsom gått innan ni fått enstaka anmälan ifall sjukdomen. Detta gäller förutsatt för att arbetstagaren ej varit förhindrad för att göra enstaka anmälan. enstaka arbetstagare såsom varit förhindrad för att göra enstaka sjukanmälan måste, för för att ej riskera för att förlora sin rätt mot sjuklön, göra ett anmälan omedelbart efter detta för att detta aktuella hindret upphört.

Du bör endast inom undantagsfall godkänna sms likt sjukanmälan. Detta på bas från för att ni förmå behöva ställa frågor ifall arbetsförmågan för för att avgöra angående sjuklön bör utgå samt ifall hur länge arbetstagaren tror för att hen kommer existera frånvarande från arbete.

Det är lämpligt för att ni upprättar rutiner för hur ett arbetstagare bör anmäla sin sjukdom, exempelvis genom för att ringa in mot sin ledare. ni bör endast inom undantagsfall godkänna sms likt sjukanmälan. Detta på bas från för att ni är kapabel behöva ställa frågor angående arbetsförmågan för för att avgöra ifall sjuklön bör utgå samt angående hur länge arbetstagaren tror för att hen kommer artikel frånvarande från sysselsättning. ni bör använda ett s.k. försäkran ifall sjukdom liksom arbetstagaren måste innehåll inom för för att få sjuklön. ifall ni bestämt för att ett skriftlig försäkran i enlighet med ovan bör användas angående för att arbetstagaren varit sjuk samt inom vilken omfattning vilket arbetsförmåga varit reducerad på bas från sjukdomen är ni är ej ansvarig för att erlägga ut sjuklönen innan arbetstagaren besitter lämnat ett försäkran. Försäkran behöver ej innehålla närmare arbetsuppgift ifall sjukdomen. modell på hur enstaka sådan försäkran är kapabel titta ut finner ni på här. 

Efter sjuklöneperioden

Om ett arbetstagare kvar är sjuk efter detta för att sjuklöneperioden besitter löpt ut bör ni anmäla detta mot Försäkringskassan. Anmälan bör göras inom sju dagar efter utgången från sjuklöneperioden, d.v.s. från ljus 15 t.o.m. 21.

Du bör även efter sjuklöneperioden hålla förbindelse tillsammans den anställde. Detta för för att behärska organisera återgång inom tjänst samt även för för att behärska rekrytera vikarie för rätt period. ni förmå begära kopia på läkarintyget för för att få detta styrkt för att frånvaron är p.g.a. från sjukdom även efter sjuklöneperiodens slut.

Arbetsgivare besitter också en rehabiliteringsansvar. detta innebär bl.a. för att angående sjukskrivningen bedöms pågå inom minimalt 60 dagar, bör arbetsgivaren inom 30 dagar upprätta enstaka program för återgång inom sysselsättning för för att underlätta den sjukskrivnes återgång inom jobb. ni är kapabel läsa mer angående detta samt hittar även köpcentrum på Försäkringskassans webbplats. 

Särskilt angående beräkning från sjuklön samt karensavdrag

Sjuklönen är 80 andel från den lön samt andra anställningsförmåner likt arbetstagaren gått miste angående på bas från sjukfrånvaron dock från sjuklönen görs en karensavdrag på 20 andel från genomsnittlig sjuklön. Även ersättning för obekväm arbetstid (s.k. ob-ersättning alternativt OB-tillägg) samt andra rörliga lönedelar är underlag för sjuklöneberäkningen.  Tänk på för att den lön såsom skulle äga utgått ifall arbetstagaren skulle äga utfört jobb är underlag för för att beräkna sjuklön. Observera för att kollektiv- samt hängavtal är kapabel innehålla andra regler utöver lagstiftningen ifall hur sjuklönen bör beräknas.

Karensavdraget bör existera 20 andel från genomsnittlig veckoersättning för sjuklön. Genomsnittlig veckoersättningen inom struktur från sjuklön är den sjuklön den anställde beräknas få ett numrerad vecka i kalendern. detta gör för att ifall enstaka anställd såsom går bostad samt får avdrag för sektion från arbetsdag första dagen inom sjuklöneperioden får en ytterligare avdrag andra dagen.  

Veckoersättningen bör beräknas utifrån arbetstagarens genomsnittliga arbetstid per sju dagar, t.ex. tjänstgöringsgraden likt arbetsgivaren samt den anställde kommit överens angående inom anställningsavtalet alternativt på annat sätt. ifall enstaka deltidsanställd regelbundet arbetar mertid bör detta tas tillsammans med inom den genomsnittliga arbetsinkomsten. Antalet timmar bör beräknas per kalendervecka. 

Om detta saknas klar avtalad tjänstgöringsgrad blir detta mer komplicerat. Då måste ni inom stället utgå från aktuellt schemat ifall detta visar hur många den anställde normalt arbetar. 

Om ni ej besitter någon avtalad arbetstid alternativt arbetstiden varierar kraftigt alternativt den anställde äger arvode får ni istället utgå från hur den anställde arbetat samt tjänat in lön beneath ett jämförelseperiod. Hur lång den jämförelseperioden bör existera finns inga detaljregler ifall. dock den bör ge ett genomsnittlig rättvis foto från hur den anställde arbetat. Normalt räcker detta tillsammans ett jämförelseperiod på enstaka mot tre månader dock den kunna artikel längre. 

Om detta ej finns något avtalat samt detta ej heller framgår från omständigheterna inom övrigt hur den anställde arbetat och vad likt är genomsnittlig veckoersättning får arbetsgivaren uppskatta den genomsnittliga veckoarbetstiden efter vad vilket är skäligt. Tänk på för att detta är utmärkt för att informera dem anställda angående hur karensavdraget kommer för att beräknas så för att detta blir förutsägbart för dem anställda.

Karensavdraget dras från den sjuklön liksom bör utbetalas. Detta gör för att enstaka anställd vilket går från arbetet samt får löneavdrag för några timmar dock sen kommer tillbaka mot jobbet dagen därpå ej kommer få någon sjuklön eftersom karensavdraget är större än 80 andel från förlorad arbetsinkomst. ifall den anställde återinsjuknar inom fem dagar samt sjuklöneperioden fortsätter kommer dock timmarna för att tas tillsammans med vilket karensavdrag på den sjuklön likt kommer för att blir betald ut.

Observera för att ifall ni äger kollektivavtal alternativt praxis på arbetsplatsen för beräkning från sjuklön, karensavdrag m.m. bör dem reglerna användas för beräkning. Men annars kunna ni använda följande formler.

Om arbetstagaren fått karensavdrag nära tio tillfällen beneath dem senaste tolv månaderna bör karensavdrag ej göras för nya sjukperioder. För arbetstagare liksom p.g.a. sjukdom alternativt funktionsnedsättning äger långa (minst 28 dagar) alternativt många (minst 10) sjukskrivningsperioder finns särskilt högriskskydd liksom innebär för att dem ej får någon karensdag samt arbetsgivaren får ersättning från Försäkringskassan. ni förmå läsa mer ifall högriskskydd på Försäkringskassans webbplats. 

Det finns även andra typer från kostnadsskydd för arbetsgivares sjuklönekostnader samt angående dessa kunna ni också läsa på Försäkringskassans webbplats. 

Särskilt ifall läkarintyg

Arbetstagaren måste inge en läkarintyg från samt tillsammans åttonde dagen inom ett sjukperiod mot dig såsom arbetsgivare likt styrker för att arbetsförmågan är reducerad för för att arbetstagaren fortsatt bör behärska existera borta från arbetet på bas från sjukdom samt sjuklön bör utgå i enlighet med sjuklönelagen. Intyget behöver ej innehålla närmare övning angående vilken sjukdom arbetstagaren lider av. 

Försäkringskassan är kapabel, ifall för att detta finns särskilda skäl vilket talar för detta, självmant alternativt på framställning från dig ålägga arbetstagaren för att genom intyg från läkare alternativt tandläkare styrka nedsättningen från arbetsförmågan från samt tillsammans enstaka tidigare ljus än sjunde kalenderdagen efter sjukanmälningsdagen inom enstaka pågående sjukperiod, alternativt från samt tillsammans med den första dagen från varenda kommande sjukperiod.

Du kunna såsom arbetsgivare äga besitter rätt för att begära läkarintyg från arbetstagare redan från den första sjukdagen inom ett sjuklöneperiod ifall detta föreligger särskilda skäl. Observera för att kollektiv- samt hängavtal förmå äga andra regler beträffande detta. modell på när förutsättningarna för krav på för att begära tidigare läkarintyg förmå existera när arbetstagaren besitter många korta sjukdomsfall beneath ett begränsad tidsperiod utan för att äga haft förbindelse tillsammans läkare samt utan för att ni äger fått kännedom ifall för att arbetstagaren lider från någon kronisk sjukdom alternativt liknande. Även beneath pågående sjukperiod förmå detta krävas. Såvitt gäller framtida sjukperioder kunna ett sådan begäran ifall läkarintyg innebära för att intyget bör avse nedsättning från arbetsförmågan från samt tillsammans med den första dagen från sjukperioden. en krav på för att viss arbetstagare bör inkomma tillsammans intyg tidigare än ljus 8 får enbart avse likt längst en år inom taget.

Om arbetstagare ej följer kravet angående läkarintyg från tidigare ljus än åttonde besitter arbetstagaren ingen rätt mot sjuklön ifall ej hen förmå visa godtagbara skäl för för att ej lämna in en intyg. en sådant skäl förmå existera för att arbetstagaren, trots för att han alternativt denna äger försökt, ej besitter lyckats få tidsperiod hos läkare inom rätt period. en annat modell kunna existera för att detta tillsammans hänsyn mot sjukdomsförloppets speciella karaktär besitter funnits fysiska hinder mot för att transportera sig mot ett läkare. 

Om arbetstagaren kommer in tillsammans med en läkarintyg från ett senare tidpunkt än första dagen när sådant krav ställts bör ni såsom arbetsgivare erlägga sjuklön från den solens tid läkarintyget avser. Någon bedömning behöver ej framgå från intyget, endast för att arbetstagaren saknar arbetsförmåga.

För för att begäran ifall förstadagsintyg bör äga någon rättslig verkan måste begäran göras på papper eller digitalt mot arbetstagaren. Reglerna angående tidigare intyg än från dygn 8 innebär ej för att ni såsom arbetsgivare är ansvarig för att ersätta arbetstagaren för kostnader för läkarintyget i enlighet med lagstiftningen utan den kostnaden får arbetstagaren själv stå för. detta är dock vanligt inom en rehabiliteringsärende för att arbetsgivaren hänvisar mot enstaka särskild läkare alternativt företagshälsovård samt då brukar arbetsgivaren stå för den kostnaden. Observera dock för att kollektiv- alternativt hängavtal ofta ställer krav på för att arbetsgivaren bör ersätta kostnaden för en läkarintyg från första dagen.

Om sjukperioden pågått så länge för att den sjuke behöver läkarintyg för för att få sjukpenning är kapabel ni såsom arbetsgivare ännu begära för att få ett kopia på läkarintyget. angående ni anser för att arbetsförmågan ej är reducerad p.g.a. sjukdom behöver ni därför såsom arbetsgivare äga enstaka dialog tillsammans med den anställde angående detta för för att hitta enstaka lösning. Ifall ni anser för att den anställde ej är sjuk utan är olovligt frånvarande är detta ni likt arbetsgivare såsom äger bevisbördan för detta.