Hur länge klarar sig en kamel utan vatten
Kamel
Kamel, även kallad tvåpucklig kamel[1] alternativt baktrisk kamel (Camelus bactrianus), existerar enstaka art inom familjenkameldjur, vilket tillsammans tillsammans med dromedaren utgör släktet kameler. Kamelen besitter numeriskt värde fettlagrande pucklar vid ryggen. Den största delen från populationen existerar domesticerad samt används inom stora delar från Asien till för att bära frakt. Den vilda populationen existerar däremot extremt hotad, samt några zoologer klassar den vilket personlig art, Camelus ferus.[2]
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Tvåpucklig kamel samt dromedar bildar tillsammans släktet kameler, såsom tillsammans tillsammans dem sydamerikanska släktena Lama samt Vicugna bildar familjen kameldjur. Kamel samt dromedar kunna hybridisera samt ett fåtal fertil avkomma samt därför kategoriseras dem ibland såsom ett art. vid bas från morfologiska skillnader kategoriserar dem flesta auktorer dem såsom olika arter.
Den tvåpuckliga kamelen beskrevs inledande gången taxonomiskt 1758 från Carl von Linné samt han gav den namnet Camelus bactrianus. Typexemplaret plats en domesticerat varelse. Nikolaj Przjevalskij beskrev den vilda populationen 1883 likt den självständiga arten Camelus ferus. Idag betraktas dem vilda kamelerna tillsammans tillsammans den tama populationen vilket ett art. inom vissa skrifter förekommer ännu C. ferus likt artnamn, dock i enlighet med ICZN:s regler existerar den äldre beteckningen C. bactrianus den gällande.
Genetiska studier utförda från professor denne Jianlin (Gansu Agricultural University, Kina) samt professor Olivier Hanotte (International Livestock Research Institut inom Nairobi, Kenya) visar för att den vilda populationens gener skiljer sig tillsammans 3 andel ifrån den domesticerade populationens gener.[2] likt enstaka jämförelse kunna nämnas för att skillnaden mellan människans samt schimpansens gener existerar cirka 4 procent.[3]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Det antas för att kamelen ägde sitt ursprungliga utbredningsområde inom större delen från Centralasien. område sträckte sig troligtvis ifrån Kazakstan mot Mongoliet samt norra Kina. Redan tretusen kalenderår före Kristus började människan domesticera djuret. Idag finns den tama formen ovan stora delar från Asien samt beståndet från dessa uppskattas mot 2,5 miljoner exemplar. dem finns för tillfället ifrån Anatolien mot Manchuriet. Norrut sträcker sig utbredningsområdet mot Omsk samt sjö i ryssland, alltså mot 55:e breddgraden.
Den vilda populationen äger vid bas från jaktverksamhet minskat betydligt. IUCN uppskattade 2003 för att detta bara finns 950 individer kvar likt lever inom tre skilda populationer: ett inom Taklamakanöknen, ett kring stort insjövatten Lop Nor (dessa båda finns inom den kinesiska provinsen Xinjiang samt uppgår tillsammans mot 600 exemplar) samt enstaka inom den mongoliska delen från Gobiöknen (cirka 350 exemplar).
Utseende samt anatomi
[redigera | redigera wikitext]Kamelen skiljs lättast ifrån sin närmaste anhörig dromedaren genom för att den besitter numeriskt värde pucklar, samt dromedaren ett. Arten existerar ovan 2 meter upphöjd, ifall man beräknar tillsammans puckeln, samt är kapabel väga ovan 700 kg. Vanligen balanserar dem mellan 450 samt 500 enhet för massa. Djuret förmå bli upp mot 3 meter långt samt mankhöjden ligger mellan 180 samt 230 centimeter. Svansen existerar tillsammans med enstaka längd från 35 mot 55 centimeter jämförelsevis vykort.
Kamelerna existerar väl anpassade på grund av dem ökenmiljöer liksom existerar deras naturliga hemvist. dem äger breda fötter tillsammans mjuka trampdynor, extra tjock hud vid knä samt bringa, näsborrar såsom förmå stängas, skyddshår nära öronöppningarna, buskiga ögonbryn tillsammans numeriskt värde rader från långa ögonfransar. Liksom hos samtliga kameldjur besitter varenda tramp numeriskt värde tår. dem besitter tjock päls liksom skyddar dem mot nattkylan inom öknen, samt liksom även delvis skyddar dem mot hettan beneath dagen. Pälsens färg varierar mellan sandgrå samt chokladfärgad. nära nacke samt strupen existerar håren längst bort. inom övrigt existerar pälsen beneath vintern grövre samt tätare. då den varma årstiden börjar avsöndras vinterpälsen ej jämnt samt därför ger den en mindre vårdat intryck. Den vilda populationen skiljer sig ifrån domesticerade varelse framförallt genom mer ljus, sandfärgad päls, smalare kroppsbyggnad samt spetsigare pucklar. Kroppstemperaturen existerar mera variabel än hos flera andra däggdjur. Skillnaden förmå artikel 6 mot 8 °C, vilket reducerar kamelens transpiration.
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Habitat
[redigera | redigera wikitext]Kamelen existerar särskilt väl anpassad mot torra habitat. beneath vintern vistas den vanligen nära vattenansamlingar samt beneath sommaren går eller reser den mot torra stäpper alternativt halvöknar. Temperaturerna inom levnadsområdet varierar mellan -30 °C samt + 40 °C.
Föda
[redigera | redigera wikitext]Liksom varenda andra kameldjur existerar kameler växtätare (herbivorer) tillsammans många sega munnar, vilket låter dem förtära taggförsedda ökenplantor alternativt växtämnen tillsammans med upphöjd salthalt. Födan tuggas endast inom små grad samt transporteras sedan mot kamelens förmage. Kamelen tuggar angående födan liksom medlemmar inom ordningen idisslande (Ruminantia) dock dem tillhör ej identisk zoologiska assemblage. detta antas för att kamelens matsmältningssystem uppkom oberoende från idisslarnas, mot modell besitter kamelen inom motsats mot idisslande körtlar inom sin förmage. ett kamel förmå förtära ovan 100 liter dricksvatten nära en enda situation samt kunna sedan klara sig en halvår utan dricksvatten ifall den ej arbetar.
Fortplantning
[redigera | redigera wikitext]Efter dräktigheten, liksom varar inom tolv mot fjorton månader, föder honan vanligen ett unge – tvillingar förekommer sällan. dem flesta föds inom mars samt april. Nyfödda kameler existerar "borymmare" samt förmå vandra redan efter några ett fåtal timmar. Efter cirka 1,5 kalenderår slutar honan för att ge di. Efter tre mot fem kalenderår existerar ungdjuret könsmoget. Medellivslängden ligger vid 25 mot 35 tid samt enskilda individer kunna bli 40 tid gamla.
Kamelen samt människan
[redigera | redigera wikitext]Domesticering
[redigera | redigera wikitext]Det förmodas för att kamelen blev domesticerad 2 500 tid f. Kr.[4] kanske inom norra Iran, i nordost Afghanistan[4] alternativt sydvästra Turkestan.[5] andra källor uppger Arabiska halvön såsom den rätta platsen samt tidpunkten mot 4 000 mot 2 000 f. Kr.[6]
Status samt hot
[redigera | redigera wikitext]Människan besitter nästan utrotat dem vilda kamelerna, dock dem tama djuren finns inom stort antal samt hjälper människorna för att frakta saker inom otillgängliga samt kala områden. Kamelen plats förr en många viktigt varelse till den internationella handeln, samt via den därför kallade sidenvägen mellan Europa samt Kina gick karavaner tillsammans med kameler likt förde tillsammans sig siden, kryddor samt andra produkter mot Europa. Den svenske forskningsresanden Sven Hedin använde kameler då denne kartlade delar från Asien.
De sista 1000 vilda kamelerna hotas idag från tjuvjakt[7] samt brottsligt gruvdrift vid guld inom detta 107 768 kvadratkilometer stora Lop Nur-reservatet liksom ligger kring den uttorkade stort insjövatten Lop Nur inom Centralasien. IUCN listar den vilda populationen vilket akut hotad (critically endangered).[2]
Den brittiska journalisten samt miljöaktivisten John Hare beräknar sedan 1992 beståndet från dem vilda kamelerna. denne plats även ett från grundarna från Wild Camel Protection Foundation såsom inrättades 1997. Organisationen får ekonomisk hjälp från FN:s miljöprogram (UNEP).
Ett framsteg kom 1999 då enstaka 107 768 km² massiv skyddszon tillsammans med namnet Xinjiang Lop Nur Wild Camel natur Reserve etableras. en flertal mindre skyddsområden existerar anslutna mot denna område. en bestående bekymmer existerar för att bara fem från områdets 15 vägar kontrolleras. enstaka gasledning såsom plats planerad ifrån öst mot väst genom skyddszonen byggdes senare utanför.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån engelska Wikipedia.
- Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia.