pewact.pages.dev






Vad är den för ordklass

Grammatik

Grammatik existerar regler till hur språket bör användas inom anförande samt text. precis grammatik utför detta enklare för att kommunicera inom anförande samt text. för att däremot uppleva mot dem mängder begrepp såsom beskriver delar inom grammatiken existerar ej ständigt nödvändigt – vad än svenskalärarna säger.

Detta existerar enstaka mindre översyn från den svenska grammatiken såsom kommer ge dig enstaka god överblick ovan ämnet. ifall oss skulle utföra ett skiss från grammatikens uppbyggnad skulle oss erhålla omfatta nästa delar: fonetik, fonologi, syntax, semantik samt pragmatik. Fast vilket såsom huvudsakligen brukar stå inom fokus då grammatik lärs ut existerar satslära samt formlära – oss bör denna plats koncentrera oss vid formläran såsom utgörs från ordklasserna.

Ordklasser

Du existerar möjligen vän tillsammans begrepp liksom substantiv, verb samt adjektiv? Dessa existerar varenda ordklasser, vilka beskriver olika grupper från mening inom språket tillsammans med gemensamma attribut. Låt oss titta närmare vid dessa samt några från dem övriga ordklasser likt existerar viktiga ifall ni önskar lära dig grammatik.

Substantiv

Denna ordklass innehåller namn vid olika objekt såsom kunna existera personer, platser samt föremål.

Egennamn – på denna plats ingår namn vid personer, platser etc.
Exempel: Eva, Barcelona, Sverige.

Ämnesnamn – denna plats ingår namn vid ämnen från konkret art samt sådant liksom uttrycker status samt känslor.
Exempel: vätska, text, lycka, rädsla.

Artnamn – denna plats ingår namn vid olika saker samt särskilda företeelser.
Exempel: människa, skolavslutning.

Kan ni sätta en alternativt ett framför en mening brukar detta existera en substantiv.

en substantiv kunna äga bestämd alternativt obestämd form: hunden/hundarna existerar bestämd struktur medan hund/hundar existerar obestämd.

Vidare delas substantiv in inom singular samt plural. enskild existerar ett (hund) medan plural existerar flera (hundar). en substantiv inom bestämd enskild blir då hunden medan detta inom bestämd plural blir hundarna.

då substantiv uttrycks inom ägande form eller gestalt (hundens/hundarnas) kallas detta genitiv.

Adjektiv

Denna ordklass beskriver attribut hos någon alternativt något.
Exempel: enstaka glad tamhund, enstaka snygg pullover.

Kan ni sätta någon är framför en mening brukar detta existera en adjektiv.

en adjektiv är kapabel böjas vid numeriskt värde olika sätt, detta en kallas kongruensböjning var adjektivets böjning påverkas från detta efterföljande substantivets struktur. mot exempel: enstaka attraktiv kavaj, flera göra snygg kavajer, den göra snygg kavajen, detta existerar snyggt tillsammans kavaj.

detta andra sättet innebär för att adjektivet kompareras. mot exempel: attraktiv (positiv), snyggare (komparativ), snyggast (superlativ).

enstaka sektion mening låter klumpiga då dem kompareras, mot modell komparationsformerna från berömd: berömd, berömdare, berömdast. Då existerar detta ofta förbättrad för att nyttja mer samt maximalt före komparativet samt superlativet: mer berömd, mest berömd.

Verb

Verb beskriver vad någon utför (även äger gjort alternativt kommer för att göra).
Exempel: denne springer, han sprang.

Kan ni sätta att före ordets grundform brukar detta artikel en verb.

varenda verb äger ett grundform, infinitiv, likt mot exempel: för att löpa. Sedan är kapabel verbet böjas inom olika tempus likt beskriver ifall handlingen sker idag alternativt nära ett ytterligare tidpunkt. Man talar ifall presens då något sker inom nutid (han springer), preteritum då något skett inom dåtid (han sprang) samt futurum angående något såsom bör ske inom framtiden (ska springa). en verb förmå genom sin böjning omvandlas mot adjektiv såsom kallas presensparticip (springandes).

detta finns även kombinationer från böjningar. Perfekt existerar ett kombination från presens samt supinum (har sprungit), pluskvamperfekt existerar kombinationen från preteritum samt supinum (hade sprungit) samt konditionalis existerar kombinationen från preteritum samt infinitiv (skulle springa).

inom exemplen ovan förekommer både huvudverb samt hjälpverb. mot modell existerar ska en hjälpverb mot huvudverbet springa.

Uppmaningsformen från verb, mot modell lyssna! alternativt hoppa!, kallas imperativ.

Pronomen

Pronomen (som även är kapabel varma pronomina inom plural) existerar ett ordklass liksom ofta fungerar likt ersättningar till substantiv.
Exempel: han springer, de äter.

Du kunna ofta urskilja pronomenet inom meningen genom för att fråga vem alternativt vilka detta existerar såsom utför något.

Pronomen förmå indelas vid nästa sätt:

Personliga: jag, ni, mig, dig
Ägande: min, din, hans, hennes
Demonstrativa: dem, detta, detta här
Frågande: vem, vad
Relativa: som
Reflexiva: sig
Negerande: ingen

då detta gäller pronomen skiljer man mellan inledande, andra samt tredjeplats individ samt enskild samt plural. Dessa kategorier är kapabel indelas vid nästa sätt:

Första individ singular: jag, mig, min
Andra individ singular: ni, dig, din
Tredje individ singular: denne, denna, detta, hans, hennes, dess
Första individ plural: oss, oss, vår
Andra individ plural: ni, er
Tredje individ plural: dem, deras

Adverb

Adverb fungerar likt bestämningar, adverbial, mot verb, adjektiv samt andra adverb samt liksom attribut mot substantiv. Adverben anger sådant likt lokal, period samt sätt. alternativt plats, då samt hur.

Exempel vid adverb mot verb: inte orka, pedalera fort, kom bostad igår.
modell vid adverb mot adjektiv: ofta vred, kanske försenad, knappast förtjust.  
modell vid en egenskap eller ett kännetecken mot substantiv: en boll, många bollar, väldigt många bollar.

Prepositioner

Prepositioner föregår substantiv alternativt pronomen samt anger befintlighet samt beskriver förhållanden. mening liksom tillhör denna ordklass existerar bland annat: inom, vid, efter, genom, på baksidan.
Exempel:Middagen stod dukad bordet.

Subjunktioner

Subjunktioner startar ofta bisatser samt binder samman dem tillsammans med huvudsatser. dem hjälper vid sålunda sätt mot för att forma fullständiga meningar. mening såsom tillhör denna ordklass existerar bland annat: samt, alternativt, dock, för att, angående, då, innan, eftersom.
Exempel:Han väntade, men visste ej ifall dem skulle anlända.

Konjunktioner

I modern grammatik blir detta alltmer ovanligt för att inräkna konjunktioner. Detta existerar ett ordklass såsom består från element inom språket vilket binder samman satser, därför kallade bindeord. modell vid ord: samt, alternativt, dock.

detta liksom tidigare plats underordnade konjunktioner besitter för tillfället blivit ett personlig ordklass inom struktur från subjunktioner (se ovan).

Interjektioner

Inom denna ordklass samlas oböjliga mening såsom även är kapabel forma självständiga satser. Exempel: ja, nej, hjälp! samt fan!

vad passar väl förbättrad än för att slutföra enstaka översyn från grammatik tillsammans med enstaka svordom?

Kan ni idag svara vid vilka respektive ordklasser orden i samt det tillhör? Testa vilket ni lärt dig inom grammatiktestet.

Mer läsning

Om önskar lära dig mer angående språkbruk finns fler relevanta föremål eller textstycken vid sidan: