Vad är det vetenskapliga namnet på botong

Betong (Från franska: béton) existerar en kompositmaterial bestående från härlig samt grov ballast sammanbundet från cementpasta (cement samt vatten). då dessa ämne blandas fås enstaka flexibel massa liksom relativt snabbt hårdnar samt sedan härdar ovan tidsperiod mot enstaka upphöjd hållfasthet. Betong existerar beneath senare tidsperiod detta näst maximalt konsumerade materialet, efter vatten,^[1] tillsammans ett total tillverkning vid ungefär 32 miljarder ton per år.^[2] Betong används på grund av all typ från byggnation, såsom hem, skolor, vårdinrättning samt infrastruktur. Den stora användningen från betong påverkar, främst genom tillverkning från cement, miljön vid olika sätt, framför allt genom för att förbruka ungefär 7 % från all industriellt använd energi samt genom för att existera upphov mot ungefär 7 % från dem globala utsläppen från koldioxid.^[3] en intensivt jobb bedrivs på grund av för att minska betongens klimatavtryck genom tillväxt från alternativa bindemedelstyper, lagring från koldioxid, återvinning från ämne samt passage mot alternativa drivmedel nära cementtillverkning.^[4]

Betongens attribut bestäms mot största sektion från förhållandet mellan vätska samt cement, vattencementtalet. Hållfasthet existerar betongens viktigaste egenskap näst efter beständighet.

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Ordet betong kommer ifrån franskans béton vilket existerar enstaka variant från detta latinska termen bitumen (jordbeck).^[5]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Ett betongliknande ämne tillverkat från kalk användes från etruskerna. Även inom Romarriket användes enstaka antik betong, opus caementicium, tillsammans en bindemedel likt bestod från bränd kalk samt pulveriserat ämne vilket innehöll kiselsyra, mot modell krossat tegel alternativt vulkanaska, puzzolan, ifrån Pozzuoli utanför Neapel. Romarna använde denna antika betong mot byggnader, akvedukter, amfiteatrar, hamnar, dammar samt således vidare. Pantheon inom Rom tillsammans sin betongkupol tillsammans ett diameter vid 45 meter står kvar ännu idag. Den romerske arkitekten Vitruvius beskrev hur den antika betongen kunde användas inom Tio skrivna verk angående arkitektur.^[6]

Efter Romarrikets undergång hamnade betongbyggnadstekniken inom glömska ända tills Vitruvius verk hittades inom en religiös byggnad inom Schweiz 1414. detta dröjde dock flera sekel innan tekniken började användas igen. Den engelske arkitekten John Smeaton uppförde 1759 enstaka fyr nära Engelska kanalen, Eddystone, liksom ägde en fundament från betong samt användandet från betong blev snabbt spridd inom Storbritannien. 1796 lanserades Parker cement alternativt Romancement gjord vid lerhaltig kalksten ifrån Northfleet inom Kent inom England. Denna cementtyp fick massiv innebörd samt användes bland annat nära byggandet från West India Docks inom London.^[7] numeriskt värde andra stora byggnationer såsom var parkercementen användes existerar tunneln beneath Themsen inom London såsom uppfördes 1825–1828 samt återuppbyggnaden från Parlamentshuset inom London kalenderår 1834 efter enstaka ödeläggande brand. ^[8]

1824 fick engelsmannen namn Aspdin patent vid ett fräsch typ från cement liksom fick namnet Portlandcement samt liksom ägde förbättrad attribut. Aspdins medarbetare Isaac Charles Johnson vidareutvecklade denna cement därför för att den plats mera snabbreagerande. 1871 byggdes den inledande svenska cementfabriken, inom Lomma, till beskrivning från Johnsons moderna Portlandcement.^[9] Redan 1834 ägde dock fabrikören Carl Gustaf Rydin inom Borås börjat bygga bostad tillsammans väggar från kalkbruk. detta klassiska verket då detta gäller partikelfördelning från ballasten existerar ifrån tid 1909 Taylor samt Thompson "Concrete plain and reinforced". beneath inledande hälften från 1900-talet angavs betongens sammansättning tillsammans med tre anförande a:b:c var a= volymandel portlandcement, b= volymandel sand(grus) samt c= volymandel makadam. Vanliga modell plats 1:3:5 samt 1:5:7.

Bestämmelser, anvisningar samt normer

[redigera | redigera wikitext]

Den 20 november 1908 rasade en nybyggt 5-våningshus från betong vid Västgötagatan 6 inom Stockholm.^[10] Detta aktualiserade nödvändigheten från provmetoder samt normer. kalenderår 1910 utfärdade Svenska Teknologföreningen bestämmelser på grund av provning från portlandcement. tid 1924 fick oss inom landet statliga cementbestämmelser samt betongbestämmelser. Dessa besitter ersatts från nyare bestämmelser år 1934, 1949 samt 1957. tid 1941 utgavs betongtekniska anvisningar. kalenderår 1949 utgavs Betongrörsnormer.

Sammansättning

[redigera | redigera wikitext]

Betong existerar en konstgjort kompositmaterial vilket består från cementhaltigt bindemedel (vanligtvis Portlandcement samt vatten) samt ballast (vanligtvis stenmaterial inom olika fraktioner). på grund av för att ge betongen specifika attribut likt god arbetbarhet, pumpbarhet alternativt nedsänkt värmeutveckling förmå även olika typer från tillsatsmaterial samt tillsatsmedel används. Vattnet bildar tillsammans cement samt tillsatsmaterial ett pasta liksom fyller år ut utrymmet mellan ballastkornen samt limmar dem mot varandra genom enstaka kemisk process såsom utvecklar högre samt högre hållfasthet ovan tidsperiod. Delmaterialen kunna kombineras vid olika sätt, inom givna ramar, till för att ge dem attribut likt behövs till enstaka bestämd användning, såsom föreskriven hållfasthetsklass, exponeringsklass (exempelvis beständighet mot frysning alternativt klorider) samt högsta tillåtna vattencementtal (VCT-ekvivalent, exempelvis till för att reglera kvantiteten fritt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom den härdade betongen).

Vatten

[redigera | redigera wikitext]

Vattnets lämplighet på grund av betongtillverkning existerar vanligtvis beroende från dess ursprung. vatten anses ständigt artikel lämpligt till användning inom betong. en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig såsom existerar återvunnet ifrån processer inom betongindustrin skall uppfylla vissa krav dock existerar normalt ständigt lämpligt. Grundvatten, naturligt ytvatten samt industrispillvatten förmå existera lämpligt dock måste ständigt provas. Saltvatten alternativt bräckt vätska existerar inom allmänhet ej lämpligt till tillverkning från armerad betong alternativt spännbetong då armeringsstål därmed utsätts till kloridinitierad korrosion. Avloppsvatten existerar ej lämpligt på grund av användning inom betong.^[11] nära provning bedöms innehåll från olja samt fett, rengöringsmedel, färg, uppslammade ämnen, doft, syror, humus, klorider samt sulfater.^[12]

Slutanvändning	Max. kloridinnehåll mg/l
Spännbetong alternativt injekteringsbruk	500
Betong tillsammans med armering alternativt ingjuten metall	1000
Betong utan armering alternativt ingjuten metall	4500

Cement

[redigera | redigera wikitext]

Cement existerar en hydrauliskt ämne vilket innebär för att detta binder samt hårdnar efter tillskott från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, oberoende från resurs mot atmosfär.

Ballast

[redigera | redigera wikitext]

Ballast består normalt från krossat alternativt naturligt sönderdelat stenmaterial inom olika storlekar (fraktioner). Betong innehåller vanligtvis småsten (0,063 – 2,0 mm inom diameter) samt småsten (2,0 – 63 mm) var enstaka maximal stenstorlek beroende vid användning. Maximal stenstorlek (även kallad D_max) existerar vanligtvis 8, 16 alternativt 25 mm dock förekommer även inom andra mått. Kornstorlek tillsammans med övre gräns vid 4 mm alternativt mindre, detta önskar yttra beneath gränsen till grov ballast, bör undvikas inom bärande konstruktioner då den inom vissa fall ej supportas från dimensioneringsförutsättningarna inom SS-EN 1992.^[13] Betong tillsammans med enbart finare ballast än 4 mm kallas finbetong samt används främst till gjutning från ytskikt. Finbetong är kapabel slipas på grund av för att erhålla enstaka helt slät yta.

Gradering från ballasten bestäms genom siktning samt man strävar efter ett kornfördelning ifrån finsand mot D_max såsom möjliggör vykort bindningsväg mellan kornen på grund av cementpastan. ett betong tillsammans med på grund av lite ämne inom någon kornstorlek påverkar färska attribut såsom stabilitet samt arbetbarhet samt hårdnade attribut hållfasthet samt täthet negativt.

Den största stenstorleken inom ballasten bör ej överstiga 1/5 från konstruktionens tjocklek nära gjutbetong samt 1/4 nära vibrobetong. ^[14]

Tillsatsmaterial (cementkompletterande)

[redigera | redigera wikitext]

Tillsatsmaterial, ibland kallat SCM (Supplementary Cementitous Material), existerar inom dem flesta fall alternativa bindemedel liksom är kapabel ersätta enstaka sektion från cementen inom flera betongsorter. Tillsatsmaterialen kunna utgöra ett varierande sektion från betongens totala bindemedelsmängd. Anledning mot för att minska kvantiteten cement förmå handla ifall resurs, för att minska värmeutveckling, för att öka pumpbarhet alternativt på grund av för att minska betongens klimatavtryck (CO₂-utsläpp inom samband tillsammans med cementproduktion). Tillsatsmaterialen liksom fungerar likt bindemedel förmå delas in inom numeriskt värde olika grupper beroende vid hur hårdnade aktiveras^[15]:

• Latent hydrauliska tillsatsmaterial (exempelvis mald kornformad masugnsslagg) såsom kräver ett mindre kvantitet basisk pådrivare (förutom vatten) till för att binda samt hårdna, detta behöver ej existera Ca(OH)₂ utan kvantiteten CaO inom dessa ämne existerar tillräcklig till för att kalciumsilikathydrater (C-S-H) bör bildas då reaktionerna besitter satts igång.
• Puzzolana ämne såsom binder samt hårdnar endast inom förbindelse tillsammans en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt löslig kalciumhydroxid Ca(OH)₂ (som bildas nära hydratation från Portlandcement), tillsammans indelning i:
  • Naturliga puzzolana mineraliska tillsatsmaterial, mot modell vulkanisk rester efter förbränning, zeolitiserad tuff, kiselgur alternativt naturligt brända leror.
  • Tillverkade puzzolana mineraliska tillsatsmaterial, mot modell flygaska samt silikastoft.

Tillsatsmaterial likt ej reagerar kallas på grund av inerta tillsatsmaterial, exempelvis kalkstensfiller.

Egenskaper		Cement Std Portland Anl	Cement Std Portland	Stenkols- flygaska	Brunkols- flygaska	Europeiska slagger	Svensk slagg	Silikastoft (från Kiselmetall)	Silikastoft (från Ferrokisel)
Andel från massan (%)	SiO2 (%)	22	20	40-55	35	28-38	36	94-98	86-90
	Al2O3 (%)	3,5	4,4	20-30	18	8-24	10	0,1-0,4	0,2-0,6
	Fe2O3 (%)	4,7	2,2	5-10	6	-	-	0,02-0,15	0,3-1,0
	CaO (%)	64	63	3-7	21	30-50	36	0,08-0,3	0,2-0,6
	MgO (%)	-	-	1-4	-	1-18	13	0,3-0,9	1,0-3,5
	SO3 (%)	2,0	3,3	0,4-2	-	-	-	-	-
	K2O+Na2O (%)	-	-	1-5	-	-	-	0,2-0,7 | 0,1-0,4	1,5-3,5 | 0,8-1,8
	S	-	-	-	-	1-2,5	1	0,1-0,3	0,2-0,4
	C	-	-	-	-	-	-	0,2-1,3	0,8-2,3
Specifik yta (m²/kg)		330	430	200-600	200-600	300-500	300-500	20 000	20 000
Kompaktdensitet (kg/m³)		3150	3150	2800-3000	2800-3000	2850-2950	2850-2950	2200	2200
Generellt ändamål		Primärt bindemedel	Primärt bindemedel	Cement- ersättande	Cement- ersättande	Cement- ersättande	Cement- ersättande	Egenskaps- reglerande	Egenskaps- reglerande
Typ från bindemedel		Hydrauliskt	Hydrauliskt	Puzzolant	Puzzolant	Latent hydrauliskt	Latent hydrauliskt	Puzzolant	Puzzolant

Mald kornformad masugnsslagg (GGBS)

[redigera | redigera wikitext]

Mald kornformad masugnsslagg, fortsättningsvis benämnt slagg (ibland används även den engelska förkortningen GGBS - Ground Granulated Blast Furnace Slag), existerar ett restprodukt ifrån tillverkning från råjärn samt består från framför allt kalcium (CaO), kiseloxider (SiO₂) samt aluminium (Al₂O₃). såsom en latent hydrauliskt tillsatsmaterial erfordras, förutom dricksvatten, även enstaka mindre kvantitet basisk pådrivare på grund av för att binda samt hårdna, vanligtvis kalciumhydroxid, vilket bildas då cement reagerar tillsammans med vätska. Slagg började användas liksom bindemedel redan beneath slutet från 1800-talet dock efterfrågan besitter inom landet varit begränsad beneath utdragen tidsperiod vid bas från enstaka god resurs mot inhemsk brytning från kalksten samt cementtillverkning. beneath 2010-talet besitter användningen ökat många, framför allt vid bas från strävan efter för att minska betongens klimatavtryck dock även vilket ett teknik för att sänka värmeutvecklingen beneath betongens tillstyvnande.^[15]

Tillåten andel slagg från total bindemedelsvikt varierar beroende vid vilken exponeringsklass betongen skall användas mot, typiskt ≤65% till mindre krävande exponeringsklasser samt ≤35% inom mer krävande exponeringsklasser (bland annat nära exponering på grund av frysning samt höga halter från klorider).^[16][17]

Exempel vid arbetsuppgift var upphöjd andel slaggcementbetong används existerar Karlatornet inom götet (betongbyggnation mellan 2019 samt 2023), var majoriteten från byggnadens betongsorter innehåller slagg, inom bindemedelsandel vid mellan 17% samt 45%.^[18]

Silikastoft

[redigera | redigera wikitext]

Silikastoft existerar en tillverkat puzzolant mineraliskt tillsatsmaterial. Materialet existerar ett restprodukt ifrån tillverkning från kiselmetall samt ferrolegeringar. Silikastoft besitter enstaka rund kornform samt är kapabel därför öka betongens rörlighet alternativt pumpbarhet.

Flygaska

[redigera | redigera wikitext]

Flygaska, oftast stenkolsflygaska, existerar en puzzolanskt mineraliskt tillsatsmaterial samt utvinns såsom enstaka restprodukt ifrån kolpulvereldade kraftverk. dem runda glasiga kornen påverkar inom upphöjd grad betongens färska attribut, reducerar vattenbehovet, ökar arbetbarheten samt förbättrar pumpbarheten.^[15]

Kalcinerad lera

[redigera | redigera wikitext]

Kalcinerad lera existerar benämning vid leror, exempelvis vit lera samt illit, liksom besitter aktiverats genom för att värmas upp mot typiskt 600-800°C samt sedan malts ner mot en pulver. Materialet används ännu ej inom någon större skal dock undersökning pågår samt provning besitter utförts vid både binära bindemedelsblandningar (cement samt kalcinerad lera) samt inom ternära (cement, kalcinerad lera samt kalkstensfiller). undersökning publicerad 2021 anger för att tillfredsställande effekt uppnåtts genom för att ersätta cement tillsammans med 30% kalcinerad lera samt 15% kalkstensfiller.^[19] Kalcinerad lera besitter då detta används vilket bindemedel en större vattenbehov jämfört tillsammans med flygaska.^[20]

Kalkstensfiller

[redigera | redigera wikitext]

Kalkstensfiller, existerar en inert tillsatsmaterial, detta önskar yttra detta fungerar ej vilket en bindemedel, utan används istället på grund av för att öka kvantiteten pasta inom betongen utan för att utföra den mer reaktiv. Kalkstensfiller förmå utföra ett betong mer blödningsresistens samt öka betongens rörlighet.

Tillsatsmedel

[redigera | redigera wikitext]

Tillsatsmedel används på grund av för att vid kemisk väg förändra både betongens färska samt mognade attribut. modell vid tillsatsmedel^[21]:

• Flyttillsatsmedel samt vattenreducerande tillsatsmedel
• Luftporbildande tillsatsmedel - Luftporbildande medel, ofta tensider, används på grund av för att producera mikroskopiska bubblor inom betongen. inom dessa bubblor förmå iskristaller expandera då vätska förändras mot fryst vatten då betongen utsätts till kall luft. Detta ger betongen frostbeständighet samt hindrar för att den spricker.
• Retarderande tillsatsmedel - Tillsatsmedel såsom fördröjer härdning på grund av för att exempelvis möjliggöra utdragen försändelse från ämne alternativt längre öppethållande inom upphöjd temperatur.
• Accelererande tillsatsmedel - Vid gjutning vintertid är kapabel acceleratorer tillsättas. Detta påskyndar härdningsförloppet samt ökar därmed värmealstringen beneath den kemiska reaktionen. Värmen förmå tas tillvara genom för att konstruktionen hålls isolerad.
• Övriga tillsatsmedel
  • fryspunktsnedsättande medel
  • expanderande medel
  • krympreducerande medel
  • pumpförbättrande medel
  • stabiliserande alternativt viskositetsmodifierande medel
  • antiutvaskningsmedel
  • hydrofoba medel
  • vattentätande medel
  • skumbildande medel
  • Skumdämpande medel
  • korrosionsinhiberande medel
  • medel mot jordfuktig betong
  • superabsorberande polymerer
  • alkaliballasthämmande medel
  • polymertillsatser

Fibrer

[redigera | redigera wikitext]

Då betongen inom tunnelväggar samt vägar ofta innehåller många fukt blir den livsfarlig inom ett brandsituation. då detta absorberade vattnet inom betongen når kokpunkten kunna betongen rämna tillsammans oerhörd kraft. Detta kallas till spjälkning samt kunna undvikas genom för att plastfibrer tillsätts inom betongen. då betongen utsätts på grund av brand smälter plastfibrerna samt lämnar efter sig mikroskopiska gångar ur vilka vattenånga kunna ta sig ut. Därmed undviks okontrollerade explosioner.

Produktion

[redigera | redigera wikitext]

Nästan all betong likt används kommersiellt tillverkas inom betongfabriker var man blandar cement, ballast (sand, småsten samt sten), en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt kemiska tillsatsmedel till för att ge betongen vissa attribut. då detta äger blandats mot ett betongmassa nära fabrik måste den transporteras mot den lokal var den bör användas. Transporten sker vanligen tillsammans ett lastbil var betongen förvaras inom ett kärl likt roterar. Denna rotering sker till för att betongen ej bör hårdna samt till för att ytterligare blanda mot betongmassan sålunda för att den existerar helt homogen då den bör användas.^[22]

Vid byggplatsen pumpas betongmassan ifrån lastbilen mot den struktur likt besitter förberetts. Vanligtvis gjuter man in korslagda armeringsstänger till för att ge betongen större draghållfasthet. då massan besitter placerats inom formen måste den komprimeras vilket vanligen sker tillsammans med handhållna stavvibratorer. Syftet existerar för att ett fåtal massan för att helt uppfylla formen därför för att ej luftfickor uppkommer. detta finns även självkompakterande betong. Betongmassan kommer inom några timmar för att hårdna dock helst bör betongens yta skyddas mot uttorkning beneath några dygn, mot modell genom vattning.^[23]

Betongen hårdnar vid bas från den kemiska reaktion såsom uppkommer då vätska blandas tillsammans cement. på det sättet utvecklas värme samt detta utför för att man förmå gjuta inom betong även då detta existerar många kallt.^[24] angående betongen tillåts frysa inom färskt status finns dock fara på grund av avgörande hållfasthetsförluster.

I länder tillsammans många varmt klimat kunna detta istället artikel aktuellt för att ersätta ett sektion från vattnet inom betongen tillsammans fryst vatten, detta till för att ej härdningsförloppet samt uttorkningen skall ske okontrollerat samt på grund av snabbt. Även inom landet är kapabel kylning från betong krävas beneath härdningen, framför allt nära gjutning från många grova konstruktioner. Detta sker normalt genom för att rör ingjutes inom konstruktionen var kylvatten cirkulerar.

I tillämpningar var betongen inom sig existerar ett sektion från byggnadens mera synliga delar förmå färgpigment tillsättas. ett ytterligare ofta använd teknik existerar för att synliggöra ballasten, ofta då sjösten, genom för att behandla någon från formytorna tillsammans ett fördröjare, ofta kolhydrat från något stöt. nära avformning (även kallat formlossning) kommer den behandlade ytan ännu ej för att äga uppnått någon egentlig hållfasthet varför cementpastan förmå spolas försvunnen tillsammans vätska. Kvar blir då den synliga ballasten från sjösten vilket ger en prydande utseende.

Statistik

[redigera | redigera wikitext]

Under tid 2019 producerades 6 221 000 kubikmeter betong inom Sverige.^[25]

Egenskaper

[redigera | redigera wikitext]

Avgörande på grund av betongens standard existerar hur porös den existerar. Mellan 12 samt 20 andel från härdad betong består från hålrum; ju högre standard hos betongen desto mindre andel hålrum.^[26]

Densiteten vid betong förmå variera dock vanligt existerar för att den ligger mellan 2 300 samt 2 400 kg/m^3[27]

Betong existerar många tryckhållfast, dock äger ej alls lika upphöjd draghållfasthet, varför man vanligen använder armering. till betong tillsammans hållfasthetsklass C25/30 existerar tryckhållfastheten 30 MPa samt draghållfastheten endast 1,8 MPa.^[28] Valet från hållfasthetsklass styrs förutom från kravet vid för att betongen skall tåla enstaka viss gods, även från vilken exponeringsklass såsom gäller på grund av konstruktionsdelen. Ju högre hållfasthet desto beständigare anses betongen bli. Därför existerar, till anläggningskonstruktioner såsom broar, vilka utsätts till frysning samt tösalt, hållfasthetsklassen C35/45 standard. dock till byggnader, vars delar ej existerar utsatta på grund av sådant, används ofta lägre klasser såsom C25/30.

Tryckhållfastheten till betong anges normalt efter 28 dagar; betongprovet tillåts härda 28 dagar varefter detta utsätts till tryck mot dess för att förbrytelse uppstår. Även ifall huvuddelen från hållfasthetstillväxten då skett därför utvecklas den dock ytterligare beneath många utdragen tidsperiod. Mätbar hållfasthetstillväxt sker normalt 5 år alternativt mer.

Eftersom betong inom sig ej existerar således draghållfast således gjuter man in armeringsjärn inom betongen till för att motarbeta detta. Man kunna även blanda in korta fibrer inom betongmassan vilket alternativ. inom varenda byggnadsverk likt bör behärska bära upp enstaka gods använder man armerad betong, betong utan armering används mot modell såsom ytbeläggning vid vägar.^[29]

Eftersom betong existerar poröst förmå detta ta upp fukt direkt ur luften. Detta fullfölja för att betongen både kunna svälla samt krympa, något likt förmå leda mot för att detta uppstår sprickor. detta existerar dock möjligt för att tillverka betong vilket ej existerar sålunda poröst samt likt därför existerar helt vattentät till konstruktion från vattentorn, dammar et cetera.^[30]

Betong existerar många beständigt. Betong från nedsänkt standard existerar dock poröst vilket utför för att porerna fylls tillsammans med dricksvatten vilket är kapabel bli en bekymmer angående vattnet sedan fryser samt spränger betongen. Detta är kapabel undvikas genom för att nyttja betong såsom ej existerar därför poröst. en annat hot mot beständigheten existerar för att oxiderat järn angriper armeringsjärnen vilket inom sin tur utför för att armeringen spränger betongen. Detta kunna undvikas genom för att man lägger armeringen vid tillräckligt avstånd ifrån ytan.^[31]

Betong existerar ej brännbart samt nära enstaka ordinär byggnadsbrand kommer ej betongkonstruktionen för att kollapsa vid bas från betongen inom sig. Hotet kommer snarare ifrån för att armeringsjärnen förlorar sin hållfasthet nära höga temperaturer vilket utför för att betongen deformeras.^[32]

Reparation från betong görs i enlighet med SS-EN 1504-1:2005, detta finns även ett kostnadsfri online betonghandbok på grund av betongreparationer framtagen från CBI Betonginstitutet, Lunds Tekniska akademi, Banverket, Vattenfall AB, Vägverket samt Sika land AB.

Betonggrunder förmå skadas från grundvatten tillsammans höga sulfathalter.^[33]

Miljöpåverkan

[redigera | redigera wikitext]

För tillverkning samt frakt från 1 kubikmeter betong mot klient behövs 2 ton ballast, 180 liter en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, 350 kilo cement, 1 kilo betongtillsats, 7 liter eldningsolja samt diesel samt 15 kWh el. Dessutom tillkommer energi på grund av tillverkning från cement vilket besitter uppskattats mot 40 kilo kol samt 40 kWh el.^[34] 40 kilo kol ger nära förbränning motsvarande cirka 400 kWh inom form eller gestalt från värme samt detta existerar värmen vilket behövs nära cementtillverkning.

Ballasten består från berg, småsten samt småsten samt kommer vanligen ifrån grus- samt bergtäkter. Dessa orsakar både buller samt för att damm sprids. Betong är kapabel inom princip återanvändas mot fullkomligt såsom fyllnadsmaterial.^[35]

Vattencementtal

[redigera | redigera wikitext]

Vattencementtalet, vct, existerar kvoten från kvantiteten vätska inom kg samt kvantiteten cement inom kg.

Ofta anges även likvärdig vattencementtal var man utöver cement även tar hänsyn mot grundlig tillsatsmaterial, exempelvis silikastoft alternativt flygaska. grundlig tillsatsmaterial är kapabel äga olika effektivitetsfaktor.

där s samt FA existerar kvantiteten silikastoft respektive flygaska inom kilo samt k existerar deras effektivitetsfaktorer (anges inom SS 137003 samt SS-EN 206-1).

Ibland anges även betongens vattenpulvertal vilket existerar förhållandet mellan kvantiteten dricksvatten samt kvantiteten pulver (material tillsammans partikelstorlek beneath 0,125 mm.)

där s kunna artikel kvantiteten silikastoft, slagg alternativt annat pulvermaterial. Observera för att man inom beräkningen från vpt ej tar hänsyn mot någon effektivitetsfaktor.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]