Hur många länder har färöarna

Färöarnas sammanlagda landyta är 1 399 kvadratkilometer, fördelade på 18 bebodda samt ett mängd obebodda öar samt skär. Huvudort är Tórshavn på huvudön Streymoy. 

De höga, skoglösa klippöarna genomskärs från många smala fjordar samt sund. Här finns några från världens högsta uddar. Den högsta punkten, Slættaratindur (882 m ö h), ligger på ön Eysturoy.

Klimatet är fuktigt tillsammans många regndagar samt detta är ofta dimmigt. Medeltemperaturen är 3 plusgrader inom januari samt 10 plusgrader inom juli.

Invånarantalet uppgick inom början från 2016 mot 48 700. detta färöiska språket är besläktat tillsammans med isländskan dock äger påverkats från bland annat danska. detta finns ett rik litterär tradition, från sägner samt medeltida visor mot modern poesi samt prosa. J H O Djurhuus gav 1914 ut den första diktsamlingen på färöiska. Två framstående färöiska författare, kusinerna Jörgen-Frantz Jakobsen samt William Heinesen, valde för att nedteckna på danska samt fick enstaka massiv krets från läsare utanför Färöarna. Bland många andra författare kunna nämnas Hedin Brú. Också målarkonsten äger högt anseende, samt Samuel Joensen Mikines (1906–1979) fanns enstaka från Nordens bästa målare.

Undervisningsspråket inom skolorna är färöiska tillsammans med danska såsom första främmande språk samt engelska såsom andra. Efter grundskolan finns tre gymnasier för att välja mellan, samt folkhögskola samt olika yrkesskolor. 1990 fick Färöarnas akademi ställning eller tillstånd likt högskola. detta äger cirka 500 studerande, dock dem flesta färingar såsom önskar äga enstaka universitetsutbildning studera inom Danmark.

Religionen agerar ett något större roll än inom land samt kyrkan är mer konservativ än den danska statskyrkan från vilken den skildes 2007.

På öarna finns två landstäckande tidningar, Sosialurin samt den borgerliga Dimmalætting. Den senare gick efter 135 år inom konkurs 2013, dock återuppstod 2014 vilket veckotidning. dem båda besitter internetutgåvor. Dessutom finns radio samt TV.

Båt inom vattnen utanför Tórshavn. Foto: Shutterstock

Historia

På 700-talet bosatte sig irländska munkar på Färöarna, dock redan på 800-talet erövrades ögruppen från norska bönder samt 1035 blev den en norskt län.

Liksom dem övriga nordatlantiska öarna följde Färöarna Norge in inom personalunionen tillsammans land 1380, samt dem förblev inom likhet tillsammans Island samt Grönland beneath danskt herravälde också efter 1814, då Norge tvingades in inom personalunion tillsammans med Sverige.

I mitten från 1800-talet fick Färöarna ställe inom detta danska folketinget samt detta kungliga handelsmonopolet avskaffades. detta medförde enstaka snabb finansiell tillväxt samt ett begynnande önskan angående självständighet, vilken stärktes beneath andra världskriget då öarna plats ockuperade från britterna samt inom fem år fanns avskurna från detta tyskockuperade Danmark.

År 1948 fick Färöarna långtgående inre självstyre, ”hjemmestyre”, dock land behöll kontrollen över bland annat utrikes- samt försvarspolitiken samt rättsväsendet, samt den danska monarken förblev statsöverhuvud. Denna ordning råder kvar, även ifall Färöarna uppträder relativt självständigt utåt, äger personlig flagga samt eget säte inom Nordiska rådet. Färöarna markerade också sin självständighet 1973 då land gick tillsammans med inom dåvarande EG dock Färöarna valde för att stanna utanför.

Politik

Färöarna äger två ledamöter inom detta danska folketinget samt detta finns färöiska rådgivare inom dem danska stats- samt utrikesdepartementen. Dessutom äger öarna sin personlig representation inom Köpenhamn.

Parlamentet inom Tórshavn, lagtinget, äger 33 ledamöter. Antalet platser kunna utökas tillsammans upp mot fem angående detta krävs för enstaka rättvis mandatfördelning mellan partierna. Lagtinget utser regeringen, landsstyret, likt består från sju personer samt ett ordförande, lagmannen.

De politiska partierna fördelar sig mellan höger samt vänster på den gängse politiska skalan dock förmå också grupperas efter sin ögonkontakt på förhållandet mot land. detta socialistiska partiet Republikanerna arbetar för full självständighet.

Det gör även detta lilla borgerliga Självstyrepartiet, medan detta konservativa Folkpartiet pendlat mellan ökat självstyre samt självständighet. detta liberala Sambandspartiet, även kallat Unionspartiet, liksom Socialdemokraterna vill skydda banden tillsammans med Danmark. Centerpartiet har intagit enstaka mellanställning.

Inför valet mot lagtinget 1998 ägde önskan ifall ökat självstyre vunnit inom styrka, främst på bas från ett konflikt tillsammans land ifall hanteringen från enstaka finansiell samt ekonomisk kris på Färöarna (se Ekonomi). Folkpartiet, Självstyrepartiet samt Republikanerna gick fram inom valet samt bildade statsmakt tillsammans huvudmål för att inom fyra år ge Färöarna ställning eller tillstånd såsom självständig stat. Förhandlingar tillsammans land inleddes inom femte månaden i året 2000 dock dem körde fast efter några månader. land motsatte sig ej färöisk självständighet, dock ämnade inom så fall behandla Färöarna liksom vilket annat nordiskt nation såsom helst samt inom fyra år avveckla detta grundlig ekonomiska stödet mot ögruppen. Färöarnas statsmakt ägde hoppats på ett successiv nedtrappning från stödet beneath ett period på 15 år. ett planerad folkomröstning ifall enstaka tidsplan för självständigheten ställdes in då opinionen ägde hunnit bli negativ.

Regeringsskiftet inom land hösten 2001 förbättrade förhandlingsklimatet mellan Köpenhamn samt Tórshavn. inom månad 2002 enades man ifall för att Färöarna skulle ta över ansvaret för invandrar- samt flyktingfrågor samt polisväsendet. Lagtingsvalet inom april identisk år blev dött lopp mellan vänstern samt dem borgerliga liksom mellan självständighetsanhängare samt -motståndare. Regeringskoalitionen ägde förlorat sin majoritet samt blev beroende från Centerpartiets enda mandat. inom den nya regeringsförklaringen tonades kraven på självständighet ned vilket Republikanerna motvilligt fick acceptera. 2003 avtalades tillsammans med land för att Färöarna själva bestämmer när man önskar ta över ansvaret för samt finansieringen från dem samhällsområden vilket kvar sköts från Köpenhamn.

Växande oenighet mellan Folkpartiet samt Republikanerna ledde mot för att koalitionen sprack, samt nyval hölls inom början från 2004. 1990-talets gynnsamma period ägde ersatts från finansiell kris samt minskad tro bland allmänheten på för att öarna är kapabel klara sig på personlig grabb. Socialdemokraterna gick framåt inom valet, samt dess chef Jóannes Eidesgaard blev fräsch lagman för enstaka koalitionsregering tillsammans Sambandspartiet samt Folkpartiet.

I valet inom januari 2008 plats självständighetsfrågan nedtonad. Socialdemokraterna förlorade en mandat dock dem andra behöll sina positioner. Eidesgaard valde för att forma ett färsk koalition tillsammans med Republikanerna samt Centerpartiet. För första gången fick landsstyret en utrikesdepartement. Regeringssamarbetet gnisslade dock, inom synnerhet när Republikanerna röstade emot en förslag ifall minskade fiskekvoter. ett fräsch statsmakt tillsammans med Socialdemokraterna, Sambandspartiet samt Folkpartiet bildades inom september. Kaj Leo Johannesen från Sambandspartiet blev färsk lagman.

I lagtingsvalet inom oktober 2011 ökade Sambandspartiet sin representation tillsammans med 1 mandat mot 8. Folkpartiet ökade också tillsammans 1 mandat mot 8. Republikanerna backade tillsammans med 2 mandat mot 6. Kaj Leo Johannesen fortsatte vilket lagman inom ett färsk regeringskoalition tillsammans med sitt eget område Sambandspartiet, Folkpartiet samt småpartierna Centerpartiet samt Självstyrelsepartiet.

Lagtingsvalet inom september 2015 ledde mot en maktskifte då Socialdemokraterna blev största område tillsammans med 25 andel från rösterna (8 från 33 mandat). Republikanerna kom tvåa tillsammans med 21 andel (7 mandat), Folkpartiet hamnade på delad tredjeplats ställe tillsammans 19 andel (6 mandat) tillsammans tillsammans Sambandspartiet liksom erhöll 19 andel (6 mandat). Framsteg fick 7 andel (2 mandat), Centerpartiet 5 andel (2 mandat) medan Nya Självstyrepartiet erhöll 4 andel (2 mandat). Valdeltagandet låg på 89 andel. beneath ledning från socialdemokraten Aksel V Johannesen bildade Socialdemokraterna statsmakt tillsammans Republikanerna samt Framsteg.

Valet mot lagtinget inom augusti 2019 ledde mot en maktskifte. ett borgerlig statsmakt bildades mellan Folkpartiet, Sambandspartiet samt Centerpartiet. Folkpartiet kontrollerade efter valet åtta platser inom lagtinget, Sambandspartiet sju samt Centerpartiet två. Regeringschef (lagman) blev Sambandspartiets Bárður á Steig Nielsen. Socialdemokraterna ägde vunnit sju mandat inom lagtinget samt Republikanerna sex. Den nya regeringen ville bland annat dra tillbaka enstaka omdebatterad fiskereform såsom den tidigare mittenvänsterregeringen ägde drivit igenom. Den ägde gjort detta svårare för utlänningar för att få fiskelicenser. Regeringen ville också för att Färöarna skulle få större självbestämmande när detta gäller utrikespolitiken samt planerade för att inleda förhandlingar tillsammans med den danska regeringen.

Ekonomi

I gamla tider plats jordbruket Färöarnas huvudnäring. Fåruppfödningen plats så ledande för att den gav öarna sitt namn. Fårskötseln är kvar grundlig, dock fiske, fiskuppfödning samt industri samt service relaterad mot fisket är numera öarnas viktigaste näringar.

Exporten består nästan helt från vattendjur samt fiskprodukter. en bekymmer på senare år äger varit överkapacitet inom fiskenäringen samt för att vissa arter äger fiskats för hårt. Färöarna besitter haft hårda konflikter ifall fiskekvoter tillsammans EU samt Norge.

Fisket bedrevs traditionellt inom små skal från öppna båtar nära landremsa vid havet. inom slutet från 1800-talet började färöingarna köpa havsgående segelfartyg från engelsmännen såsom gått över mot ångbåtar.

En sektion från färöingarnas köttförsörjning kommer från grindvalar. Jakten på grindvalar, vilket jagas in på ytlig dricksvatten nära landremsa vid havet samt slaktas, är omstridd. Jakten äger väckt protester bland djurskyddsförespråkare inom utlandet, dock beståndet är ej hotat samt färöingarna önskar ej avstå från denna urgamla tradition.

Det inkomstbringande fjärrfisket blev färingarna tvungna för att skära ned på efter grabb likt andra länder utvidgade sina fiskezoner. Hälften från fångsten tas idag nära Färöarna. Omställningen krävde nya båtar samt redskap, samt från mitten från 1970-talet investerade Färöarna många inom fiskeflottan, fiskodlingarna samt fiskeindustrin.

Dessutom satsades stora summor på för att förbättra infrastrukturen tillsammans god vägar, tunnlar, broar, sportanläggningar, statligt samt kommunalt bygge samt privata bostäder. Stora summor lånades inom land samt utlandet. Resultatet blev enstaka överhettad högkonjunktur liksom kulminerade 1986–1988, samt färingarna vande sig nära enstaka levnadsstandard något över den danska. Utlandsskulden översteg så småningom Färöarnas bruttonationalprodukt (BNP), samt förvaltningen från ögruppens finanser fanns släpphänt. När fiskenäringen fick bekymmer utlöstes enstaka lågkonjunktur. ett rad konkurser följde samt något för Färöarna helt nytt: arbetslöshet. Detta fick ett tiondel från färingarna för att flytta från öarna, ej minimalt mot fiskesamhällen inom Jylland.

Den danska staten hjälpte mot tillsammans för att sanera skulderna på villkor för att finanspolitiken genomgick ett kraftig åtstramning samt kom beneath danskt överinseende. Hjälpen fanns produktiv dock kostade skattebetalarna inom land ett miljard kronor utöver detta årliga bidraget mot landskassan på enstaka miljard.

Slutet från 1990-talet präglades från högkonjunktur, samt 2002 sänktes detta danska bidraget mot Färöarnas vetenskapen om resurserhandel och finans från enstaka miljard mot drygt 600 miljoner danska kronor. detta skedde på färöiskt initiativ. Avsikten fanns för att inleda enstaka process mot finansiell självständighet.

Oppositionen varnade för för att välfärden skulle hotas ifall konjunkturen vände, vilket skedde 2003–2004. Fiskepriserna på världsmarknaden föll samtidigt såsom fångsterna minskade på bas från för att vissa arter fiskats för hårt. Därefter vände dock ekonomin uppåt igen. 2006 fanns tillväxten 10 andel samt arbetslösheten 2,8 andel. 2008 samt 2009 drabbades även Färöarna från den internationella krisen, samt BNP föll. dock redan året därefter vände ekonomin uppåt, främst tackar vare goda fångster från makrill samt sill.

Nästan all exporten består från vattenlevande djur samt skaldjur, samt hälften från värdet utgörs numera från odlad lax från hög standard. Mellan 2010 samt 2015 plats tillväxten inom medelvärde drygt 5 andel per år, samt BNP per invånare blev 2015 högre än inom land. inom mitten från 2016 fanns ekonomin på väg för att överhettas.

Ekonomins begränsade storlek samt dess beroende från fiske samt fiskpriser gör den extremt konjunkturkänslig.

Färöarnas handels- samt tullavtal tillsammans med EU utvidgades 2005 mot för att även gälla fiskeindustrin. Fiskeriföretag på öarna kunna bereda utländsk vattenlevande djur samt sälja den vidare inom EU utan för att erlägga ytterligare tull. detta uppstod dock enstaka kris inom förhållandet mot EU när Färöarna 2010 på personlig grabb kraftigt höjde sina makrill- samt sillkvoter. 2013 utestängdes färöiska makrill- samt sillfiskare från samtliga norska samt EU-hamnar samt från export mot Norge samt EU. Situationen plats obekväm för land såsom fick delta inom EU-sanktionerna mot ett sektion från detta egna riket. Färingarna sålde då istället mot afrikanska samt asiatiska länder samt ej minimalt Ryssland. dem deltog ej inom västländernas bojkott från Ryssland samt blev därmed inom sin tur ej påverkad från Rysslands stopp för import västerifrån. 2014 ingick Färöarna en femårigt avtal tillsammans EU samt Norge samt sanktionerna upphävdes.

I slutet från 2017 enades fiskenationerna kring Arktis ifall för att tills vidare stoppa allt kommersiellt fiske inom dem arktiska vattnen. inom takt tillsammans den globala uppvärmningen besitter fiskbestånden minskat inom storlek samt fiskstimmen besitter börjat ta nya vägar. Nationerna bör beneath stoppet bedriva gemensam undersökning för för att ta reda på mer angående ekosystemen inom området för för att på sikt möjligen behärska återuppta fisket. tillsammans inom överenskommelsen finns Kanada, EU, Kina, land (Grönland samt Färöarna), Island, Japan, Norge, Sydkorea, Ryssland samt USA.

Storbritannien, land samt Färöarna enades inom femte månaden i året 1999 ifall gränsdragningen inom havet väster angående Shetlandsöarna samt sydöst angående Färöarna. Sedan dess besitter Färöarna tillsammans hjälp från utländska bolag börjat söka efter olja öster angående ögruppen. Mindre fyndigheter hittades 2001. land samt Färöarna äger slutit en avtal angående för att ifall Färöarna börjar utvinna olja bör detta danska bidraget mot öriket omförhandlas.

Färöarnas förbindelser tillsammans med omvärlden sker tillsammans ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig alternativt luftfart. Den enda flygplatsen ligger på Vágur väster ifall huvudön Streymoy. detta går färjor alternativt tunnlar mellan öarna, samt vägnätet är väl utbyggt.

Turismen är begränsad, dock öarna besitter många attraktioner, ej minimalt ett dramatisk natur, en rikt fågelliv samt en utmärkt sportfiske. Bland kulturella sevärdheter bör nämnas Kirkjuböur tillsammans den gamla Kungsgården, Ólavskyrkan samt ruinen från den medeltida Magnusdomkyrkan. ett attraktion från den europeiska medeltiden är kedjedans mot långa folkvisor. Den upplevs ofta där färingar samlas dock såsom bäst nära firandet från nationaldagen Ólavsöka den 28 samt 29 juli.

Texten är uppdaterad/granskad 1 september 2019. Redaktör: Martina Johannesson