Är sjö med mången väg
Mälaren
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Södermanland, svensk region samt Västmanland |
| Koordinater | |
| WGS 84 | |
| SWEREF 99 TM | , |
Karta ovan stort insjövatten Mälaren. | |
| Mått | |
| Areal | 1 073 km²[1] |
| Längd | 120 km [1] |
| Bredd | 65 km [1] |
| Höjd | 0,86 m ö.h.[1] |
| Medeldjup | 12,8 m [1] |
| Maxdjup | 66 m [1] |
| Volym | 14,3 km³ [1] |
| Flöden | |
| Tillflöden | Arbogaån, Hedströmmen, Köpingsån, Kolbäcksån, Eskilstunaån, Svartån, Enköpingsån, Fyrisån |
| Huvudavrinningsområde | Norrströms huvudavrinningsområde (61000) |
| Tillflödesländer | Sverige |
| Utflöde | Norrström |
| GeoNames | 2693132 |
Mälaren existerar Sveriges tredjeplats största vattensamling efter Vänern samt Vättern. Mälaren ligger inom landskapen Västmanland, svensk region samt Södermanland samt den besitter sitt utflöde inom Östersjön. Mälaren äger tillsammans sina småöar samt strandområden klassificerats vilket riksintresse.
Namnet Mälaren kommer ifrån detta fornsvenska termen mælir liksom betyder "grovt grus". inledande gången detta namnet är kapabel beläggas inom text existerar troligen ifrån 1320-talet.[2]
Vattenarealen existerar 1 073 km², vilket bara existerar enstaka femtedel från Vänerns dock trots detta äger dem båda sjöarna ungefär lika utdragen strandlinje. ifrån öst mot väst sträcker sig Mälaren omkring 120 kilometer samt den beräknas innehålla 14,3 miljarder kubikmeter vätska. Mälaren existerar vattentäkt till ca 2,3 miljoner människor, bland annat tar huvudstaden vätska samt Norrvatten sitt råvatten ifrån stort insjövatten. detta sker nära tre vattenverk; Norsborgs vattenverk, Lovö vattenverk samt Görvälns vattenverk. på grund av för att skydda vattenförsörjningen infördes 2008 Östra Mälarens vattenskyddsområde.
Mälarens tillkomst
[redigera | redigera wikitext]Weichselistiden, likt täckte nästan läka Skandinavien samt stora delar från Nordtyskland ända ner mot dagens Berlin varade inom ungefär 100 000 tid. Ismassornas tjocklek äger uppskattats mot upp mot 3 km. vid bas från klimatförändringar började ismassorna för att smälta på grund av cirka 20 000 kalenderår sedan samt Östersjöns föregångare, Baltiska issjön bildades. Baltiska issjön plats en fördröjt sötvattenhav likt i enlighet med tidigare perception omkring 8 300 f.Kr. tömde stora mängder från sitt dricksvatten västerut genom Mellansverige via Mälardalen samt Vänern genom enstaka del såsom kallades ”Svea älv”. Idag existerar den dominerade teorin för att tömningen från Baltiska Issjön gick inom flera steg beneath enstaka längre period samt ägde sitt utlopp västerut via dagens Göta flod. beneath den sista fasen från Östersjöns tillkomst bildades cirka 2000 f.Kr. Limneahavet. Mälaren existerar liksom Vänern ett rest från ett tidigare förbindelse mellan dagens Östersjön samt Nordsjön.[3]
Innan istiden rann Dalälven ut inom Mälaren. Dalälven följde då nuvarande Sagåns lopp samt mynnade mellan dagens Västerås samt Enköping. Den smältande isen täppte igen älvfåran, samt Dalälven letade sig istället åt nordost mot nuvarande mynning inom Gävlebukten.[4][5]
Under stenåldern fanns Mälaren kvar ett djup vik från Östersjön. Kring 1000-talet separerades Mälaren genom den postglaciala landhöjningen ifrån Östersjön mer samt mer[6][7] nära vikingatidens slut nedsänkt vattennivån cirka fem meter ovan den nuvarande. Medelvattenytan ligger idag 0,86 meter ovan havet. Vattenytan besitter stigit ungefär enstaka halvmeter jämfört tillsammans havsytan beneath 1900-talet vid bas från landhöjningen. nära Mälarens norra delar sker ännu enstaka långsam landhöjning eftersom landhöjningen existerar större var än nära utloppen. stort insjövatten existerar numera reglerad tillsammans dammluckor nära Riksbron till för att förhindra för att bräckvatten strömmar in inom Mälaren nära högvatten inom hav. Dammluckorna fälls endast ner nära dem tillfällen då havsvattenytan existerar högre än Mälarens vattenstånd.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Mälaren består från vikar, sund samt fjärdar samt besitter flera småöar, dem största existerar Selaön samt Svartsjölandet. Antalet holmar samt skär tillsammans ett yta såsom understiger ett (1) hektar existerar cirka 7 800 stycken. från dessa småöar existerar cirka 6 500 mindre än 100 m² mot ytan. Medeldjupet beräknas mot 12,8 meter samt detta största uppmätta djupet existerar 66 meter, inom Lambarfjärden utanför Hässelby. Sjöns form eller gestalt besitter sitt ursprung inom förkastningar, åsar samt sprickdalar.
Mälarens smalaste punkt existerar nära Kvicksundsbron inom Kvicksund.
De naturliga utloppen existerar Norrström samt Söderström, norr samt söder angående Stadsholmen inom huvudstaden. Tappningen inom Söderström sker numera nära Slussen beneath Karl Johans torg (f.d. Nils Ericsons sluss), dock detta mesta vattnet går via Norrström. nära högvatten sker även tappning genom Södertälje kanal samt Hammarbyslussen. Avrinningen existerar idag på grund av små varför översvämningar förmå inträffa, vilket bland annat hotar tunnelbanan inom huvudstaden. Våren 2001 fattades bara någon decimeter till för att vattnet skulle rinna in inom biljetthallen nära tunnelbanestationen inom Gamla Stan. Ombyggnader planeras bl.a. nära Slussen inom huvudstaden samt från Södertälje kanal på grund av för att öka avbördningsförmågan.
Mälaren avvattnar en 22 650 km² stort zon. Större tillflöden existerar (räknade moturs ifrån Stockholm) Fyrisån, Örsundaån, Sagån, Svartån, Kolbäcksån, Köpingsån, Hedströmmen, Arbogaån, Eskilstunaån samt Råckstaån. Mälaren besitter sin största tillrinning samt sitt högsta vattenstånd vid våren inom samband tillsammans med snösmältningen. beneath sommaren existerar tillflödet mot stort insjövatten ofta mindre än avdunstningen.
Historisk kartografering
[redigera | redigera wikitext]Från 1650-talet samt vidare företogs flera uppmätningsexpeditioner runt Mälaren. stort insjövatten fanns strategiskt samt ekonomiskt betydande samt detta saknades enstaka tillförlitlig landskapsbild. dem flera öarna samt vikarna gjorde dock uppmätningen mot ett grundlig uppgift.[8]
År 1689 tillkom Gripenhielms Mälarkarta likt existerar en kartverk ovan Mälaren samt omgivningar upprättat från kartografen samt lantmäteriets förste direktör Carl Gripenhielm vid uppgift från Karl XI. detta liksom utför Mälarkartan således speciellt existerar för att den inramas från 96 realistiska gouachemålningar ovan städer, slott, stora gårdar samt farleder runt Mälaren. Kartan existerar handritad vid regalpapper, uppfodrad vid lärft samt mäter 3,46 × 2,14 meter. Den förvaras sedan 1884 inom Kungliga Biblioteket.
Gripenhielms Mälarkarta fanns aktuell fram mot 1739 då enstaka färsk, exaktare, landskapsbild ovan Mälaren färdigställdes från dåvarande lantmäteridirektören Jacob Nordencreutz.
Historiska kartor
[redigera | redigera wikitext]Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Fiskar samt kräftor
[redigera | redigera wikitext]Mälaren äger 33 naturligt förekommande fiskarter, vilket utför den mot Sveriges artrikaste vattensamling tillsammans med avseende vid vattenlevande djur. Därutöver finns inplanterade arter såsom kanadaröding, vätternröding, lax samt havsöring. från dem förekommande arterna existerar 8 rödlistade, exempelvis asp, hornsimpa, harr samt nissöga. Vanligt förekommande fiskar existerar bland annat: gädda, sötvattensfisk, mört, sarv, björkna, braxen, benlöja, nors, gös, lake, sutare samt ruda.[9]
Mälaren fanns den inledande stort insjövatten inom landet såsom drabbades från kräftpest, vilket skedde redan 1907. Båtar vilket trafikerade Mälaren tillsammans med kräftor inom lasten spred pesten längre in inom stort insjövatten. Mälarens många goda bestånd från flodkräfta dog ut vid kreditkort period. Sedan dess finns införd signalkräfta inom sjön.[9]
Bäver
[redigera | redigera wikitext]Sedan några år[när?] finns flera bäverkolonier runt Mälaren samt vid dess småöar. vid exempelvis Kärsön, enstaka ö nära Stockholms västra utkant, kunna man titta färskt bävergnag samt bäverfällda träd.[källa behövs] Även inom centrala delar från huvudstaden likt Essingeöarna, Långholmen samt Hammarby Sjöstad förekommer bäver.[10][11]
Fåglar
[redigera | redigera wikitext]De vanligaste fåglarna liksom häckar vid Mälarens fågelskär existerar dem såsom även existerar vanligast inom Östersjön. dem tio talrikaste arterna fanns nära enstaka genomgång 2005 fisktärna, gråtrut, skrattmås, fiskmås, gräsand, vigg, kanadagås, knipa, silltrut samt drillsnäppa. inom Mälaren finns även häckfåglar vilket existerar mindre vanliga liksom havsörn, grågås, vitkindad fågel, storlom, småskrake samt snatterand, varav några existerar starkt hotade inom Mälaren. var häckar även, sedan 1994, storskarv från underarten P. c. sinensis, liksom ibland benämns mellanskarv. 2005 räknade man nära ett genomgång mot 23 kolonier tillsammans med 2178 bon vilket fanns enstaka minskning tillsammans med numeriskt värde kolonier dock ett små ökning från bon ifrån 2004. Den största kolonin innehöll 235 bon. Dock tror dem flesta experter för att kulmen på grund av storskarvsökningen existerar nådd samt för att populationen inom Mälaren kommer för att göra stabil sig nära cirka 2000 bon. enstaka från Mälarens karaktärsarter existerar fiskgjusen likt inom Mälaren besitter en från sina starkaste fästen inom världen. Fiskgjusen häckar inom stort sett nära samtliga fjärdar inom Mälaren. [12]
Riksintresse
[redigera | redigera wikitext]Mälaren tillsammans med småöar samt strandområden existerar inom sin totalitet från riksintresse. Exploatering från samt andra ingrepp inom miljön får anlända mot stånd endast beneath vissa förutsättningar. inom sin motivering säger Länsstyrelsen inom Stockholms län bland annat: "Mälarens strandområden bevaras oexploaterade. Områdets prägel från omväxlande natur- samt kulturlandskap från skärgårdskaraktär bevaras genom fortsatt jord- samt skogsbruk tillsammans med naturvårdshänsyn. Områdets värden förmå reduceras genom olika stöt från exploatering, t.ex. bebyggelse, alternativt grundlig kalavverkning. Anordningar till friluftslivet underhålls samt kompletteras varsamt tillsammans hänsyn mot natur samt kulturmiljön."[13]
Sjöfart samt handel
[redigera | redigera wikitext]Genom sitt strategiska läge mellan Sveriges inland samt Östersjön äger Mälaren ständigt varit betydande på grund av sjöfarten. beneath vikingatiden fanns stora handels- samt boplatser likt Helgö samt Birka. vid medeltiden blev huvudstaden Sveriges samt Mälarens viktigaste handelsplats. Mot väst fanns Kornhamn på grund av sjötrafik mot samt ifrån Mälaren. Mot öst fanns Kogghamn, liksom plats den internationella hamnen, var dem stora koggarna lade mot beneath Hansetiden. Exporten bestod huvudsakligen från koppar samt järn ifrån Bergslagen samt hudar, pälsverk, torkad/saltad sjömat samt fett. Nästan inga produkter producerades inom själva Stockholm.[14]
En märkbar sektion från järnet kom redan beneath Stockholms pionjärtid ifrån Arboga, den innersta d.v.s. västligaste hamnen till mälarskutor. Dessa fanns ganska små segelskutor. C. M. Bellman besjunger, 1769, ett variant från dessa, höbåten, inom Fredmans epistel n:o 48. Bellman nämner inget ifall den självklara transporten från hö, däremot: grönsaker(!), mejeriprodukt, fett samt Äpplen klara samt körsbär.
I samt tillsammans med uppfinningen från ångmaskinen tog sjöfarten vid Mälaren dem inledande stegen in inom den fabriksrelaterade revolutionen. inom augusti 1818 startade ångtrafik mot Drottningholms slott. kalenderår 1821 fick huvudstaden reguljära ångbåtsförbindelser mot flera städer runt Mälaren samt 1828 inrättades enstaka ångbåtshamn på grund av Mälartrafiken vid Riddarholmen likt länge plats landets största. Förutom passagerartrafik fanns införseln från lantbruksprodukter ett betydelsefull sektion inom verksamheten.[15]
Fram mot 1820-talet plats Christopher Polhems sluss inom huvudstaden enda förbindelsen ut mot Östersjön, då anlades Södertälje kanal. Huvuddelen från sjötrafiken går ännu via Södertälje kanal, dock Hammarbyleden såsom invigdes 1930 till för att avlasta Slussen existerar ett betydande länk mellan Mälaren samt Östersjön. beneath mellankrigstiden drabbades Mälartrafiken från kris vid bas från bilismens genombrott. andra världskriget innebar ett sista blomstringstid till trafiken. beneath senare decennier äger dock den gamla person- samt godstrafiken ersatts från turisttrafiken. Alltsedan 1903 går ångfartyget S/S Mariefred oavbrutet vid traden Stockholm-Mariefred.[15] Traden Stockholms Stadshus–Drottningholms slott trafikeras från S/S Drottningholm tillsammans tillsammans med systerfartyget M/S Angantyr. Hamnar finns förutom inom huvudstaden inom bland annat Västerås samt inom Köping.
Bilder
[redigera | redigera wikitext]Delbassänger
[redigera | redigera wikitext]Mälaren brukar delas in inom delbassänger samt ifrån väst mot öst benämns de:
Galten, Blacken, Långtarmen, Freden, Västeråsfjärden, Granfjärden, Oknöfjärden, Gripsholmsfjärden, Prästfjärden, Björkfjärden, Ekoln, Gorran & Skarven samt Östra Mälaren.
Öar inom urval
[redigera | redigera wikitext]- Adelsö, Björkö, Arnö, Ekerö, Färingsö (även kallat Svartsjölandet), Helgö, Kanan, Kungsholmen, Kärsön, Essingeöarna, Lindholmen, Lovön, Ridön (Södermanland), Ridön (Västmanland) samt Rotholmen.
- Fler småöar inom Mälaren
Ofärdsön, likt agerar enstaka huvud roll inom Leif GW Perssons litteratur ”Kan man dö numeriskt värde gånger?” samt likt inom boken ligger inom Mälaren utanför Ekerö, finns ej vid riktigt. Däremot finns ön Obygdön vid riktigt. Obygdön ligger inom Mälaren inom Strängnäs samhälle samt besitter bl.a. använts nära flera filminspelningar.