Belgiens flagga hur ser den ut
Belgien
| Koninkrijk België(nederländska) Royaume dem Belgique(franska) Königreich Belgien(tyska) Konungariket Belgien | ||
|---|---|---|
| Valspråk: "Eendracht maakt macht" (nederländska) "L'union fait la force" (franska) "Einigkeit macht stark" (tyska) (översättning: "Enighet ger styrka") | ||
| Nationalsång: Brabançonne | ||
| Huvudstad | Bryssel[1] | |
| Största stad | Bryssel (cirka 1 100 000 inv.) | |
| Officiellt språk | Nederländska, franska, tyska[2] | |
| Demonym | belgier, belgare; belgisk[3] | |
| Statsskick | Federalparlamentariskdemokrati samt konstitutionell monarki | |
| - | Kung | Philippe |
| - | Premiärminister | Alexander dem Croo |
| Självständighet | Från Nederländerna | |
| - | Deklarerad | 4 oktober 1830 |
| - | Erkänd | 19 april 1839 |
| Area | ||
| - | Totalt | 30 528 km²[4] (137) |
| - | Vatten (%) | 0,8 % |
| Befolkning | ||
| - | 2016 års uppskattning | 11 250 585[6] (77:e) |
| - | 2011 års folkräkning | 11 000 638[5] |
| - | Befolkningstäthet | 380 inv./km² (37:e) |
| BNP (PPP) | 2023 års beräkning | |
| - | Totalt | 766 miljarder USD[7] (37:e) |
| - | Per capita | ▲ 65 501 USD[7] (19:e) |
| BNP (nominell) | 2023 års beräkning | |
| - | Totalt | ▲ 624,2 miljarder USD[7] (24:e) |
| - | Per capita | ▲ 53 377 USD[7] (16:e) |
| Ginikoefficient (2021) | ▼ 24,1[8] | |
| HDI (2021) | ▲ 0,937[9] (13:e) | |
| Valuta | Euro () | |
| Tidszon | CET(UTC+1) | |
| - | Sommartid | CEST (UTC+2) |
| Topografi | ||
| - | Högsta punkt | Signal dem Botrange, 694 m ö.h. |
| Nationaldag | 21 juli | |
| Nationalitetsmärke | B | |
| Landskod | BE, BEL, 056 | |
| Toppdomän | .be[10] | |
| Landsnummer | 32 | |
Belgien, formellt Konungariket Belgien[3] (nederländska: Koninkrijk België, franska: Royaume dem Belgique, tyska: Königreich Belgien), existerar ett konstitutionell monarki inom västra europa. Belgien gränsar mot land i västeuropa, Tyskland, Luxemburg samt Nederländerna. Belgien existerar enstaka från grundmedlemsstaterna inom Europeiska unionen samt existerar säte på grund av EU:s högkvarter, samt flera andra stora internationella organisationer liksom Nato.[nb 1] Belgiens yta uppgår mot 30 528 km² samt befolkningen mot drygt 11 miljoner invånare (2019). Landet ligger vid gränsen mellan german- samt latineuropa samt existerar bostad på grund av huvudsakligen numeriskt värde språkliga grupper, den nederländsktalande (mestadels flamländare) samt den fransktalande (främst valloner), plus ett små samling från tysktalande. Belgiens numeriskt värde största regioner existerar detta nederländskspråkiga Flandern inom norr samt den fransktalande sydliga distrikt Vallonien. Huvudstadsregionen Bryssel, officiellt tvåspråkig, existerar enstaka mestadels fransktalande enklav inom den nederländska regionen.[11] ett små tyskspråkig gemenskap finns inom östra Vallonien. Belgiens språkliga diversitet samt tillhörande politiska samt kulturella konflikter återspeglas inom den politiska historien samt dess komplexa regeringssystem.[13][14]
Historiskt ingick dem nuvarande länderna Belgien, Nederländerna samt Luxemburg inom en region liksom kallades Nederländerna samt likt täckte enstaka något större yta än dagens Beneluxländer. region kallades Belgica vid latin efter den romerska provinsenGallia Belgica likt omfattade mer alternativt mindre identisk sektor samt såsom inom sin tur plats uppkallad efter den keltiska folkstammen belgierna liksom bebodde området. ifrån slutet från medeltiden fram mot 1600-talet plats detta en välmående centrum till köp samt tradition. ifrån 1500-talet fram mot belgiska revolutionen 1830, då Belgien avskiljdes ifrån Kungariket Förenade Nederländerna, utkämpades flera stöt mellan europeiska makter vid bota Belgiens yta, vilket fullfölja för att detta äger kallats "Europas slagfält",[15] en rykte liksom stärktes genom båda världskrigen.
Vid dess självständighet deltog Belgien ivrigt inom fabriksrelaterade revolutionen[16][17] samt beneath 1900-talet ägde Belgien en antal kolonier inom Afrika.[18] Den andra halvan från 1900-talet präglades från uppkomsten från konflikter mellan dem nederländska samt fransktalande gemenskaperna. Konflikterna underblåstes dels från kulturella skillnader, dels från enstaka ojämn finansiell tillväxt inom dem numeriskt värde huvuddelarna från landet. Dessa ännu aktiva meningsmotsättningar äger orsakat långtgående reformer från den tidigare enhetliga belgiska staten mot enstaka federal stat såsom kunna leda mot enstaka delning från landet.[19][20][21]
Namn
[redigera | redigera wikitext]Namnet 'Belgien' härstammar ifrån Gallia Belgica, enstaka romersk provins inom den nordligaste delen från Gallien liksom beboddes från belgier (belgae). Historiskt inbegreps Belgien, Nederländerna samt Luxemburg inom begreppet Nederländerna, såsom täckte en något större sektor än dagens Benelux. ifrån slutet från medeltiden mot 1600-talet plats detta en välmående centrum till köp samt traditioner. ifrån 1500-talet mot den belgiska revolutionen 1830 utkämpades flera stöt mellan europeiska makter vid Belgiens område.[22] Efter för att detta blivit självständigt deltog Belgien ivrigt inom fabriksrelaterade revolutionen,[16][17] vilket genererade välstånd samt även efterfrågan vid ingredienser. detta senare fanns enstaka faktor beneath tiden till dess afrikanska kolonier.[23]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Det vilket idag utgör Belgien fanns beneath medeltiden, tillsammans tillsammans med bland annat nuvarande Nederländerna, enstaka sektion från detta Tysk-romerska riket. detta nuvarande nederländska språket räknades då vilket ej mer än ett lågtyskdialekt. Sedan Nederländerna samt Flandern såsom habsburgska arvsländer tillfallit den spanska kronan tid 1556 utbröt sålunda småningom uppror, samt Nederländerna lyckades frigöra sig ifrån detta spanska väldet. då Belgien omkring femton tid efter Napoleonkrigen blev självständigt, mot resultat från Belgiska upproret 1830, utgjordes grunden till statsbildningen från för att större delen från nuvarande Belgien beboddes från romersk-katoliker samt mot sektion från franskspråkiga valloner, medan nuvarande Nederländerna huvudsakligen plats reformert samt utan franskspråkig minoritet. Leopold inom (1831–1865) från Sachsen-Coburg valdes 4 juni 1831 mot monark. denne besteg tronen den 21 juli, vilket sedan dess existerar Belgiens nationaldag.
Genom flamländarna ägde man tidigare, beneath 1700-talet, en kortlivat samt föga framgångsrikt ostindiskt kompani.
Under detta koloniala tidevarvet fanns även Belgien inom ägande från en mindre antal kolonier, inom inledande grabb Belgiska Kongo tillsammans näraliggande Ruanda-Urundi (nuvarande Rwanda samt Burundi). detta belgiska styret från kolonierna, framförallt Kongo, kantades från brutalitet samt exploatering från människor samt naturtillgångar. Kolonialtiden inom Kongo äger bland annat skildrats inom namn Conrads läsning Mörkrets hjärta (1902).
Enligt beräkningar reducerades befolkningen inom Kongo beneath perioden 1885 mot 1908 tillsammans med mellan 10 samt 13 miljoner likt enstaka direkt alternativt omväg resultat från koloniseringen, likt skedde beneath överinseende från monark Leopold II.[24]
Under 1950-talet började avkoloniseringen samt Kongo blev självständigt 1960. Banden mot Kongo samt Afrika finns emellertid kvar. detta bor bland annat flera personer tillsammans rötter ifrån dem forna kolonierna, inom dagens Belgien.
Vid identisk period vilket avkoloniseringen, började detta stora engagemanget inom EG/Europeiska unionen var Belgien fanns en från grundarländerna. Belgiens huvudstad Bryssel existerar EU:s maktcentrum. tid 1958 fanns Bryssel värd på grund av världsutställningen samt man skapade Atomium.
Belgiens geografiska läge skapade nya arbetstillfällen inom efterkrigstidens Europa. Bland annat etablerade Volvo enstaka fabrik inom Gent.
Historiska platser
[redigera | redigera wikitext]Geografi
[redigera | redigera wikitext]Belgien existerar inom huvudsak en slättland, likt besitter kust mot Nordsjön samt gränsar vid landsidorna mot Nederländerna, Tyskland, Luxemburg samt land i västeuropa. Belgiens högsta punkt ligger 694 meter ovan havet samt kallas meddelande dem Botrange.
Det böljande låglandet inom norr förändras västerut inom Flanderns bördiga marskland likt avgränsas från dyner mot havet. dem centrala delarna existerar en platåland likt inom sydöst ökar sig inom Ardennernas skogklädda kulle. dem stora floderna, Schelde tillsammans bifloder inom nordväst samt Meuse inom öst, existerar segelbara långa sträckor samt existerar viktiga transportleder, liksom nätet från kanaler såsom binder samman dem största städerna. Landet äger en regnrikt kustklimat tillsammans med milda vintrar.
Klimat
[redigera | redigera wikitext]Belgien äger en milt tempererat klimat. Nederbörden existerar ca 600–1000 mm ifall året.
Statsskick samt politik
[redigera | redigera wikitext]Belgien existerar ett konstitutionell monarki liksom efter andra världskriget utvecklades ifrån ett enhetsstat mot ett förbund. Sedan övergången mot en federalt statsskick 1993 består federationen från 6 enheter: 3 regioner (Flandern, Vallonien, Bryssel) samt 3 språkgemenskaper (den nederländsktalande, den fransktalande, den tysktalande). Den federala staten ansvarar på grund av försvar, rättsväsende samt socialförsäkringar. Regionerna ansvarar på grund av kommunikationer, infrastruktur, samt vissa ekonomiska ämnen. Språkgemenskaperna ansvarar till tradition, träning samt språkpolitik. Länen samt kommunerna ansvarar på grund av lokala frågor.[25]
Parlamentet
[redigera | redigera wikitext]Belgien äger en federalt parlament, bestående från numeriskt värde kamrar, ett senat samt ett representantkammare.
Senaten
[redigera | redigera wikitext]Efter för att enstaka reform genomfördes 2014 består senaten från 50 omväg valda politiker samt 10 koopterade senatorer.
Representantkammaren
[redigera | redigera wikitext]Representantkammaren består från 150 ledamöter valda i enlighet med en jämnt fördelat valsystem ifrån 11 valkretsar. Belgien besitter, noggrann likt mot modell Australien, obligatoriskt valdeltagande, vilket leder mot för att den äger en från världens högsta valdeltaganden.[26]
Regeringen
[redigera | redigera wikitext]Den federala regeringen, formellt utsedd från Belgiens monark, måste åtnjuta representantkammarens tillit på grund av för att bestå (parlamentarism), samt den leds från Belgiens premiärminister. Antalet personer såsom talar nederländska samt franska bland regeringens ministrar måste existera lika, detta beskrivs från den Belgiska Konstitutionen. Monarken äger de jure grundlig maktbefogenheter, dock äger efter den sedvänja likt planta fram de facto begränsad auktoritet. Den verkliga makten ligger hos premiärministern samt landets delstatsregeringar. Rättssystemet bygger vid Code Napoléon.
Språkfrågan
[redigera | redigera wikitext]Under 1800-talet behandlade den frankofila politiska samt ekonomiska eliten den nederländskspråkiga befolkningen vilket andra klassens medborgare. nära slutet från 1800-talet samt beneath stora delar från 1900-talet utvecklades den nederländska rörelsen till för att motarbeta denna situation. enstaka många känslig fråga existerar för att delar från denna rörelse, liksom den vallonska Rexrörelsen samt ekonomiska chef inom landet, ej ogillade den tyska ockupationen beneath andra världskriget. Efter andra världskriget blev Belgiens politik mer samt mer dominerad från frågan angående dem numeriskt värde språkgrupperna. Spänningarna mellan grupperna ökade samt själva den belgiska statens avdelning ifrågasattes.[13] Genom konstitutionella reformer vid 1970- samt 1980-talen regionaliserades enhetsstaten samt blev ett samarbete tillsammans med tre nivåer, den federala, den regionala samt den språkgemenskapliga. Politiska institutioner på grund av dessa nivåer skapades vilket ett kompromiss på grund av för att minimera dem språkliga, kulturella, sociala samt ekonomiska spänningarna.[27]
Politik
[redigera | redigera wikitext]Belgiens politiska institutioner existerar komplexa. Den politiska makten existerar främst organiserad runt nödvändigheten för att företräda dem olika språkgrupperna inom landet. Sedan 1970 besitter dem större nationella belgiska politiska partierna splittrats upp inom separata delar till för att inrikta sig särskilt vid dem olika språkgrupperna. Inom varenda assemblage tillhör dem större partierna tre stora politiska familjer: frikostig motsats till vänster, mittenpolitisk kristdemokrati samt socialdemokrati. Bland dem mindre partierna finns bland annat numeriskt värde gröna partier samt (speciellt inom Flandern), nationalistiska partier samt partier ifrån extremhögern. beneath 1990-talet växte sig detta separatistiskapolitiska partietVlaams Blok (senare Vlaams Belang) mot en från dem största inom Flandern. Politiken påverkas från diverse lobbygrupper, såsom fackföreningar samt företagsgrupper.
Belgiens regent 1951–1993 plats monark Baudouin. denne efterträddes från sin yngre broder Albert II (som abdikerade 2013). Efter 1999 års omröstning fick premiärministerGuy Verhofstadt (Öppna VLD) uppdraget för att forma statsmakt samt skapade enstaka koalitionsregering bestående från sex partier, ifrån dem liberala, socialdemokratiska samt gröna blocken. Denna statsmakt blev känd såsom "regnbågsregeringen" samt plats den inledande regeringen sedan 1958 utan representation ifrån kristdemokraterna. Efter 2003 års omröstning fick Guy Verhofstadt gå vidare såsom premiärminister samt skapade enstaka koalition bestående från dem fyra liberala samt socialdemokratiska partierna, efter för att dem gröna förlorade dem flesta från sina mandat inom valet 2003.[28]
I parlamentsvalet den 10 juni2007 tappade dock Guy Verhofstadts koalition mellan liberaler samt socialister mark mot förmån till dem nederländska kristdemokraterna CD&V, beneath ledning från Yves Leterme. Leterme utropade sig likt vinnare inför anhängare viftande tillsammans nederländska, ej belgiska, flaggor. Efter nio månaders segdragna regeringsförhandlingar (under vilka Verhofstadt inledningsvis ledde enstaka expeditionsministär samt därefter ett interimsregering) tillträdde Leterme vilket premiärminister den 20 mars 2008. Den tvåspråkige Leterme, vars far existerar vallon, besitter byggt sin politiska yrkesliv inom Flandern samt sa inom en uttalande 2006 för att dem fransktalande inom Vallonien saknar den "intellektuella kapaciteten" för att lära sig nederländska.[29]
Den nya koalitionsregeringens främsta prov plats för att infria Letermes vallöften ifall maktöverlåtelse mot landets regioner. Premiärministern ägde utlovat enstaka program på grund av hur detta skulle ske, mot den 15 juli 2008. dock då Leterme misslyckades tillsammans med för att erhålla ihop ett dylik överenskommelse därför lämnade denne identisk ljus in sin avskedsansökan mot kungen.[30]Albert II vägrade dock för att acceptera Letermes avskedsansökan samt bad tre veteranpolitiker för att hjälpa denne för att åtgärda landets regeringskris.[31] inom månad 2008 erbjöd sig Leterme för att avgå ytterligare enstaka gång efter krisen kring försäljningen från Fortis. inom detta läge accepterades hans avgång samt den nederländska kristdemokraten Herman Van Rompuy svors in likt premiärminister den 30 december2008.
Efter för att Herman Van Rompuy tillträtt liksom ordförande på grund av Europeiska rådet övertog Yves Leterme premiärministerposten samt svors in den 22 april2010. Leterme lämnade ännu ett gång in sin avskedsansökan mot Albert II, efter för att ett från koalitionens partner, OpenVLD, lämnat regeringen. Kungen accepterade regeringens avskedsansökan samt nyval sattes mot den 13 juni.
Nya parlamentsval hölls inom Belgien den 13 juni2010. Störst framgångar inom valet rönte nederländska separatistiska N-VA samt blev därmed detta största grupp inom både Flandern samt läka Belgien. detta socialistiska grupp PS blev detta största grupp inom Vallonien samt huvudstaden Bryssel.
Den 17 juni2010 bad monark Albert II den flamländske separatistledaren blott dem Wever, chef till Ny-Flamländska Alliansen, för att undersöka möjligheterna för att forma statsmakt. Förhandlingarna kollapsade dock återkommande gånger samt ej förrän den 6 december2011 kunde enstaka färsk belgisk statsmakt tillträda beneath ledning från den franskspråkige socialistledaren Elio Di Rupo. Belgien ägde då letts från enstaka expeditionsministär beneath 541 dagar vilket existerar världsrekord inom regeringskris.
I juli 2013 tillträdde Philippe från Belgien liksom färsk konung från Belgien.
I dess index ovan pressfrihet på grund av kalenderår 2010 rankade Reportrar utan gränser Belgien såsom siffra 14 från 178 länder.
Konflikten mellan flamländare samt fransktalande valloner fullfölja detta svårt för att forma starka regeringar inom Belgien. Ofta existerar detta svårt för att alls ett fåtal mot koalitioner. Efter valet inom femte månaden i året 2019 dröjde detta 16 månader innan ett ordinarie statsmakt plats vid ställe. Sju partier ingår inom regeringen vilket leds från den nederländska liberalen Alexander dem Croo.[32]
Politiska partier
[redigera | redigera wikitext]Försvar
[redigera | redigera wikitext]Belgien existerar medlem inom både Nato samt Europeiska unionen. Belgien besitter avskaffat värnplikten samt den belgiska försvarsmakten består numera endast från yrkessoldater. Fredsstyrkan existerar 40 000 soldater. inom reserven ingår 60 000 soldater.
Armén
[redigera | redigera wikitext]I den belgiska armén - Landcomponent alternativt Composante Terre - ingår 26 000 soldater (varav 1 500 kvinnor). Den består från 3 mekaniserade brigader, 1 fallskärmsjägarbrigad samt 3 helikopterbataljoner.
De viktigaste markstridsplattformarna existerar 150 stridsvagnar leopard 2, 150 spaningspansarbandvagnar Scimitar, 270 pansarskyttebandvagnar YPR-765, 300 pansarbandvagnar M-113, 200 pansarbandvagnar Spartan samt 110 bandkanonvagnar M109 haubits.
Marinen
[redigera | redigera wikitext]I den belgiska marinen - Marinecomponent alternativt Composante Maritime - ingår 2 600 soldater (varav 270 kvinnor). dem viktigaste sjöstridsplattformarna existerar tre fregatter, fyra minfartyg samt nio minröjningsfartyg.
De belgiska samt nederländska marinerna existerar underställda ett gemensam sjöstridsledning inom Den Helder, Nederländerna.
Flygvapnet
[redigera | redigera wikitext]I detta belgiska flygvapnet - Luchtcomponent alternativt Composante Air - ingår 11 500 soldater (varav 800 kvinnor). Den viktigaste flygstridsplattformen existerar 90 Lockheed Martin F-16 Fighting Falcon. Dessutom finns 11 Lockheed Martin C-130 Hercules transportflygplan.
Sjukvårdstjänsten
[redigera | redigera wikitext]Den belgiska militära sjukvårdstjänsten - Medische Component alternativt Composante Médicale - bildar ett personlig försvarsgren tillsammans med 1 250 soldater inom fredsorganisationen.