Hur långt tillbaka i tiden kan man minnas

Minneskapacitetens attribut samt dem fyra slags minnen oss har.

Minnena består från nervceller liksom binds ihop från synapser mot kretsar alternativt kopplingar inom hjärnan. Ju mer data såsom anländer mot hjärnan, desto fler kopplingar sker mellan hjärncellerna. Kopplingarna existerar ej permanenta samt likt dem flesta vet är kapabel detta artikel svårt för att återkalla vissa minnen.

Exakt hur minnen lagras inom hjärnan existerar något liksom forskningen ännu ej förmå besvara. detta finns numeriskt värde disparata teorier. Den en menar för att representationer från en särskilt minne sparas inom neuroner kollektivt samt fördelat vid möjligen miljontals nervceller (det finns ovan 100 miljarder minnesceller inom hjärnan). Den andra teorin menar för att en mindre antal nervcell, möjligen några tusentals tillsammans bildar representationer från enstaka minnesbild. Den andra teorin besitter förordats alltmer vid senare period baserat vid nödvändigheten för att minnen behöver artikel samlade vid ett mindre mängd nervcell på grund av för att understödja kvicka associationer.

Olika sorters minnen

Inom hjärnforskningen talar man angående fyra sorters minnen:

1. Det episodiska minnet likt består från minnen ifrån tidigare händelser, allt ifrån några timmar mot flera kalenderår åter, inom vederbörandes liv. Detta minne färgas från subjektiva inslag samt är kapabel ofta leda mot specifika associationer. oss minns ej detta mesta ifrån detta episodiska minnet, likt vilket oss gjorde på grund av precist ett tidsperiod sedan.
2. Procedurminnet såsom utgår ifrån våra inlärda motoriska samt lärda färdigheter, likt för att behärska pedalera alternativt köra bil.
3. Det semantiska minnet likt hanterar tungomål samt abstraktioner. inom detta likt ibland förenklat kallas faktaminnet finns kunskaper oss lärt oss, såsom vetande ifrån läsning samt utbildning.
4. Det perceptuella minnet såsom underlättar igenkänning från objekt runt omkring oss.

Så vårt minne består från sådant oss behöver erinra oss (t.ex. vilken dygn detta fanns oss skulle tvätta), utvecklade erfarenheter liksom oss använder på grund av för att klara vanliga fakta (t.ex. hur oss lagar mat) samt teoretisk insikt inklusive språkkunskaper på grund av för att behärska prata samt skriva.

Något liksom oss varenda existerar varse angående existerar minnets föränderlighet. enstaka sektion bevaras medan annat förskingras samtidigt liksom färsk kunskap lagras. Saker likt påverkar varaktigheten hos minnen vilket lagras existerar hur dem tillkom, hur ofta dem återkallas samt dess ålder.

Styrkan vid minnen – repetition, känslor samt intresse

Minnet existerar centralt då detta gäller för att lära sig nya saker. Hur väl oss lyckas beror dels vid inlärningskapacitet, dels vid motivation samt nyfikenhet samt hur väl oss sedan underhåller – genom repetition – detta inlärda.

Repetition existerar enstaka fundamental sektion från memoreringens metodik. Kopplingarna inom hjärnan förstärks från repetition såsom vid sålunda sätt underlättar bestående minnen.

detta besitter hävdats för att än viktigare än repetition på grund av minnens styrka existerar vilket oss känner inför något samt hurdant nyfikenhet oss äger till informationen. Starka intryck inom emotionellt hänseende kommer finnas kvar länge inom vårt minne. ytterligare seglivade inom våra hjärnarkiv existerar därför erfarenheter ifrån glädjerika stunder samt ledsna händelser. detta besitter fastslagits för att från varenda våra känslor existerar förnedringen den vilket bäst bevarar enstaka upplevelse inom minnet.

detta finns logiskt nog en samband kring vårt nyfikenhet på grund av något samt vad oss senare minns från detta. då något tilldrar sig vårt nyfikenhet ökar samtidigt vår uppmärksamhet, detta existerar ett sektion från vår kognitiva selektion. Även anmärkningsvärda händelser kommer rimligtvis äga förtur då detta gäller för att uppväcka vårt nyfikenhet. ett typisk bilresa mot jobbet besitter små chans för att överleva länge inom vårt episodiska minne medan oss troligen är kapabel minnas specifikation ifrån den inledande flygresan oss gjorde.

Därtill finns minnestekniker, således kallad mnemoteknik, till för att lära sig anlända minnas saker. ett vanlig teknik existerar för att associera enstaka sak tillsammans med något annat till för att ge detta fras samt därför enklare behärska memorera. ett ytterligare simpel minnesteknik är kapabel existera för att sortera informationen genom för att mot modell dela upp ett sifferserie inom flera enheter – detta existerar betydligt enklare för att memorera 365 677 865 än 365677865.

varenda känner igen sig inom känslan för att ej lyckas framlocka enstaka viss upplysning ur minnet. detta finns var, dock till tillfället får oss ej direktkontakt. likt begrepp beskrivs detta liksom implicit minne. till för att erinra oss saker kunna detta ofta hjälpa för att leda fram minnet genom ett association. vilket hette den skådespelaren idag igen alternativt den författaren? Genom för att tänka vid filmtitlar samt boktitlar är kapabel svaren ibland dyka upp. Enstaka mening förmå ibland erinras genom därför kallade klangassociationer, mot modell pall-mall, svall-skall. vad vilket mer hjälper detta oss lagrat för att komma tillbaka mot vår uppmärksamhet existerar sinnesintrycken. detta existerar ofta då oss får ögonkontakt vid alternativt hör något liksom oss erinrar oss sådant likt varit temporärt bortglömt.

Återkallning samt förvrängning

Fastän repetition gör starkare minnen besitter studier demonstrerat för att återkallning från minnen samtidigt förmå leda mot för att dem förvrängs. en minne oss återkallar flera gånger är kapabel inom takt tillsammans för att detta ”begagnas” bli mindre rätt än detta ursprungliga. Detta, såsom ibland betecknas tillsammans termen konfabulering, beror snarare vid psykologiska faktorer än tillkortakommanden hos nervcellerna: oss tenderar för att färga våra minnen genom för att förstärka samt förminska enskildheter, detta är kapabel mot modell artikel för att oss idealiserar en tidigare etapp inom jämförelse tillsammans med detta rådande. detta väl nyttjade uttrycket ”det fanns förbättrad förr” existerar ett schablonbild från fenomenet.

Minnens innehåll överlag står inom förbindelse tillsammans vilket oss anser ifall saker, vilka attityder oss besitter, vilket vår kulturella bakgrund existerar etcetera. Vårt minne existerar tillsammans andra mening ett sektion från vår världsuppfattning samt därför existerar detta fullt naturligt tillsammans med minnets subjektiva inslag.

detta finns fler intressanta faktorer likt styr vårt minnesinnehåll. från evolutionära skäl tycks oss äga enklare för att anlända minnas negativa minnen, detta önskar yttra obehagliga intryck, än positiva minnen. Troligtvis förhåller detta sig således därför för att oss varit hjälpta från denna snedvridning medan detta ett gång inom tiden fanns maximalt viktigt till vår överlevnad för att hålla reda vid sådant vilket kunde existera associerat tillsammans med fara.

Visuellt samt auditivt minne

Vi minns ofta genom synen alternativt hörseln samt vid individnivå existerar inom regel detta en sinnet förbättrad då detta gäller minneslagring. detta är kapabel artikel ett fördel för att lära sig ifall detta visuella (synen) alternativt detta auditiva (hörseln) minnet fungerar bäst eftersom oss ibland förmå välja hur oss mottar resultat. Den tillsammans en gott visuellt minne förmå memorera data förbättrad genom för att nedteckna alternativt betrakta upplysning medan den tillsammans en gott auditivt minne kunna lära sig effektivast genom för att upprepa kunskap högt till sig själv.

Korttidsminne samt långtidsminne

Vidare skiljer man vid korttids- samt långtidsminne. Korttidsminnet, liksom ibland kallas arbetsminnet, existerar detta likt tar emot omedelbar upplysning utan tillfälle mot bearbetning. Långtidsminnet består från minnen liksom bearbetats samt sedan lagrats.

för att bearbeta resultat existerar essentiellt till för att oss bör anlända minnas detta ett längre period framöver. ifall ni mot modell får ett vägbeskrivning tillsammans flera data vid enstaka gång existerar risken massiv för att ni bara någon 60 sekunder senare äger glömt detta mesta. Anledningen existerar ej en uselt minne utan för att ni inte någonsin fick chansen för att bearbeta varenda arbetsuppgift på grund av sig innan arbetsminnet belastades tillsammans med nästa.

Seriepositionseffekten, benämnd sålunda från psykologen Hermann Ebbinghaus, anger för att detta liksom befinner sig inom start samt slutet från ett informationskedja existerar lättast för att anlända minnas. ifall oss försöker memorera enstaka sifferföljd genom för att studera den enstaka gång till oss själva kommer dem inledande samt sista siffrorna mer troligt behärska återges från oss senare. dem inledande kunde bearbetas inom långtidsminnet medan dem sista siffrorna kvar existerar kvar inom arbetsminnet.

tackar vare långtidsminnet är kapabel oss minnas långt åter. Hjärnans tillväxt sätter dock gränser på grund av hur långt åter ett individ är kapabel minnas från sitt liv; beneath inledande levnadsåret existerar hippocampus ännu inte utvecklad samt därför existerar detta sällsynt tillsammans med minnen därför långt tillbaka.

Trots för att vår förmåga mot minneslagring existerar massiv saknar oss kapacitet för att behålla all upplysning oss momentant uppfångar. Vårt minne fungerar selektivt samt den mesta informationen registreras bara snabbt utan för att ”tas in”. Då minnet kräver ett viss process innan detta lagrar något såsom senare kunna återkallas hamnar bara enstaka bråkdel från allt oss erfar inom minnet.

Barn samt vuxna

Minnet skiljer sig hos unge samt vuxna. Barns hjärnor existerar särskilt mottagliga på grund av tungomål, dock tillsammans tiden blir hjärnan mer inriktad vid andra områden samt dem områden vilket kunde användas på grund av språkinlärning förändras mot för att nyttjas till annat.

såsom nämndes ovan existerar känslor ett komponent inom minneslagringen. då oss existerar små människor tenderar mer känslor artikel inblandade inom våra erfarenheter samt därför kunna oss ibland erinra oss saker ifrån barndomen förbättrad än andra senare äventyr. vilket vuxna utlöser händelser inom regel mindre känslor eftersom oss uppnått ett rutin inför dessa.

Den oundvikliga responsen vid minneshopning – glömskan

Det finns modell vid personer tillsammans med exceptionell förmåga för att lagra data. en sätt existerar för att träna sig mot förmågan, detta går definitivt för att utveckla sig vid området.

detta finns även sällsynta fall tillsammans med personer liksom utan medveten hårt arbete lagrat händelser ifrån varenda ljus inom sitt liv samt nära enstaka fråga kunna sammanfatta dessa. Någon likt blev ett mindre celebritet vid bas från myriader cerebrala minnesanteckningar ifrån sitt liv plats Jill Price. Hennes enastående minne rymde specifikation ifrån varenda dagar inom hennes liv ifrån elva års ålder. Fenomenet kallas Highly superior autobiographical memory (HSAM) samt handlar angående hur individens erfarenheter bakåt inom tiden utan ägnad hårt arbete mot lärande fastnar inom minnet.

Jill Price existerar en märkligt undantag. inom vanliga fall existerar vårt minne dynamiskt samt minnen såsom förblir inaktiva beneath ett utdragen period kommer mot slut ej artikel tillgängliga till oss. detta oss enstaka gång lagt vid minnet, dock likt ett ljus ej längre finns var existerar sådant oss minns ej. Även glömskans process existerar dynamisk samt ickelinjär. enstaka sektion förlorar oss permanent medan annat bara tycks artikel ”på vift” till för att senare hitta bostad igen.

Våra minnen bistår oss ändå på grund av detta mesta tillräckligt, dem existerar ett vägvisare inom tillvaron, samt som bakgrund till våra reflektioner samt känslor formar dem även oss själva.

Källor

• Nyberg, Lars; Nilsson, Lars-Göran samt Letmark, Peter (2016), Det åldrande minnet
• MacGaugh, James L. samt LePort, Aurora, Scientific American February 2014, ”Remembrance of All Things Past”
• Quiroga, Rodrigo Quian; Fried, Itzhak samt Koch, Christof, Scientific American February 2013, ”Brain Cells for Grandmother”
• Powell, Michael, Minnesträning (övers. Svante Skoglund)

Artikel publicerad: 2017.08.31
Författare: Oskar Strandberg

Tillbaka mot toppen från sidan | varenda artiklar