pewact.pages.dev




Hur bli av med kajor

Kaja

För andra betydelser, titta Kaja (olika betydelser).

Kaja (Coloeus monedula) existerar ett bevingat djur inom familjen kråkfåglar såsom förekommer ovan Europa, västra Asien samt inom Nordafrika. Den existerar huvudsakligen enstaka stannfågel, dock ett sektion populationer inom norr samt öster ändrar bostadsort söderut vid vintern. Fyra underarter besitter identifierats. dem utskiljer sig framförallt inom fjäderdräktens färger vid huvudet samt nacken. Carl von Linné fanns den inledande såsom beskrev denna art formellt. denne gav den namnet Corvus monedula. DNA-analys besitter senare demonstrerat för att denna art, tillsammans tillsammans klippkaja, existerar ett tidig förgrening inom släktet Corvus samt tillräckligt olika dem andra på grund av för att motivera för att dem klassificeras likt en eget släkte, Coloeus.

Den blir 34–39 cm utdragen samt äger mörk fjäderdräkt tillsammans grå nacke samt tydlig blek-grå iris. Den existerar social samt kommunicerar tillsammans läten. Den lever inom enstaka små lag tillsammans komplex social struktur, inom jordbrukslandskap, öppen träd, bergsklippor nära havet samt inom städer. Den existerar ett allätare såsom lever vid detta den kunna erhålla tag vid, flera olika sorters växtdelar samt ryggradslösa vilt, liksom sopor likt den kunna hitta inom städer. Kajan bildar monogama par vilket bygger enkla bon från kvistar inom håligheter inom träd, vid klipphällar alternativt vid byggnader. Den lägger ungefär fem vanligtvis för fortplantning hos djur likt existerar blekt blå alternativt grönblå, tillsammans med bruna fläckar. Äggen ruvas från honan. Ungarna blir flygfärdiga fyra mot fem veckor efter kläckningen.

Utbredning samt taxonomi

[redigera | redigera wikitext]

Kajan förekommer ovan kurera Europa, inom västra Nordafrika samt inom Asien österut mot dem nordvästligare delarna från Kina. Tidigare förekom den vid Malta samt inom Tunisien dock var förekommer den ej längre.

Den delas ofta upp inom fyra underarter tillsammans nästa utbredning:[2]

  • skandinavisk kaja[3]Coloeus monedula monedula, nominatformen häckar inom Skandinavien.
  • Coloeus monedula spermologus, häckar inom västra Europa, ifrån södra land söderut mot södra Spanien, Italien, Ungern samt Rumänien, samt inom Marocko samt nordvästra Algeriet
  • Coloeus monedula soemmerringii, häckar inom Ryssland, Östeuropa, Mindre Asien, region, Iran, norra Afghanistan samt nordvästra Himalaya inom Kashmir.
  • Coloeus monedula cirtensis, häckar inom nordost Algeriet, tidigare även inom nordvästra Tunisien.

Vissa delar vidare även upp den inom underarterna:

  • Coloeus monedula ibericus, likt häckar inom Spanien dock liksom flera till mot C. m. spermologus.
  • Coloeus monedula collaris, likt häckar vid Balkan samt inom Grekland dock liksom flera till mot C. m. soemmerringii.
  • Coloeus monedula pontocaspicus, häckar vid Cypern, inom Turkiet, norra Irak samt Iran, samt Turkmenistan dock förs ofta mot C. m. soemmerringii.
  • Coloeus monedula ultracollaris, häckar inom centrala Sibirien samt Mongoliet dock förs även den oftast mot C. m. soemmerringii.

Tidigare klassificerade vissa taxonomer kajor vilket häckade inom Centraleuropa mot den egna underarten C. m. turrium.[4]. Denna underart kom ursprunglig för att inkluderas inom underarten C. m. spermologus dock förs idag istället mot C. m. monedula.[5]

Det existerar ett klinal passage ifrån C. m. spermologus mot C. m. monedula mot C. m. soemmerringii.

Släktestillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Tillsammans tillsammans med den närbesläktade klippkajan (Corvus dauricus) likt lever inom östra Asien bildar kajan undersläktet Coloeus. Vissa bryter ut detta ur Corvus.[6] Vissa taxonomer klassificerar klippkaja liksom ett underart mot kaja.[7]

Förekomst inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Kajan förekommer inom södra samt mellersta land samt utmed Norrlandskusten mot Norrbotten, lokalt även inom Norrlands inland. enstaka sektion kajor stannar kvar inom land vid vintern, ej bara inom Skåne, utan även inom svensk region. andra ändrar bostadsort mot sydligare länder. dem kajor vilket ändrar bostadsort brukar komma åter redan inom mars–april. Kajan existerar vanlig inom södra samt mellersta landet samt dess utbredning besitter ökat beneath 1900-talet.

Utseende samt läte

[redigera | redigera wikitext]

Honan samt hanen existerar lika. vid ovansidan från huvudet existerar den blåsvart. Dess rygg existerar mörk, dem undre kroppsdelarna mörkgråa, vingarna samt stjärten existerar skinande svarta. Ögonen existerar ljusa.[8] Kroppslängden existerar nära 34 cm samt vingspannet 64–73 cm. Den balanserar ungefär 240 gram. Näbben existerar begränsad samt kraftig. Den adulta fågeln besitter ett ljusblå iris medan ungfågeln besitter ett brun. Ungfåglar besitter även enstaka brunare ton vid vingarna.

Dräktskillnader mellan underarterna

[redigera | redigera wikitext]

Att skilja kajans underarter C. m. soemmerringii, C. m. monedula samt C. m. spermologus åt existerar ej enkelt samt detta existerar främst adulta fåglar liksom låter sig identifieras inom fält. eftersom övergången mellan underarterna existerar klinal, finns detta ett rad övergångsformer såsom existerar omöjliga för att känna igen inom fält.

  • C. m. soemmerringii äger inom adult klädsel, särskilt inom fräsch höstdräkt, en kraftigt vitt grupp inom nacken samt vid sidan från halsen liksom existerar bredare framtill än inom nacken. Den existerar även den kontrastrikaste från kajans underarter tillsammans med ett kraftig kontrast mellan dem ljusgråa örontäckarna, huvudsidorna samt nacken gentemot den svarta hjässan, strupen, bröstet samt manteln.
  • C. m. monedula äger inom adult klädsel ljusgråa örontäckare samt nacke inom kontrast mot hjässan samt ryggen, dock mindre kontrast än hos soemerringii. Den existerar mer ljus undertill än dem båda andra underarterna samt man ser ett kontrastskillnad mellan bröstet samt vingpennorna. Den besitter även en variabelt ljust grupp angående halsen dock ej alls därför brett samt kraftfullt vitt liksom soemerringii. Vissa individer saknar helt detta grupp samt hos andra är kapabel detta bara artikel enstaka antydan.
  • C. m. spermologus existerar den mörkaste underarten samt dess fjäderdräkt existerar inom jämförelse tillsammans med dem andra numeriskt värde underarterna nästan helsvart. Den saknar helt en ljust grupp runt halsen. dem mörkaste individerna från spermologus finner man inom dess västligaste utbredningsområde, likt Storbritannien, nordvästra land i västeuropa samt Marocko medan mer ljus individer från underarten återfinns inom dess östliga utbredningsområde. Bland dem mer ljus individerna existerar detta främst avsaknaden från kontrast mellan manteln samt undersidan såsom skiljer den dräktmässigt ifrån den mer ljus monedula.

Läte

[redigera | redigera wikitext]

Kajan existerar, speciellt inom grupper, många talför samt kunna skränande dra omkring. Ibland ger den ifrån sig en något klagande läte. Lockropet existerar en metalliskt "jack".

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Beteende

[redigera | redigera wikitext]

Liksom flera andra arter inom släktet kråkor existerar kajan smart, nyfiken samt social, samt existerar inom allmänhet livligare samt snabbare än dem andra inom sina rörelser. dem förmå uppträda oskyggt dock existerar ständigt vaksamma. enstaka juvenil kaja förmå ganska enkel göras tam samt är kapabel läras för att imitera mening alternativt för att komma då man kallar vid den.[9]

Sociala beteenden

[redigera | redigera wikitext]

Den sociala hierarkin inom kajflockar formas genom strider, undanträngning samt hotfulla beteenden – varav flera besitter beskrivits. Exempelvis förekommer enstaka kroppsställning var viktig samt näbb vinklas uppåt samt fågeln stryker fjäderdräkten tätt intill kroppen. Detta visar vid lugn samt självsäkerhet samt används då fågeln existerar vid väg in inom födosökande flock.

Ett annat modell vid hotfullt beteende existerar då kajan istället sänker näbben samtidigt såsom den reser fjädrarna vid viktig samt nacke. Ibland kombineras detta tillsammans för att vingarna höjs något. Kajor utmanar ofta varandra vid detta sätt. detta är kapabel då avsluta tillsammans för att endera fågeln viker undan alternativt för att dem går inom strid. ett ytterligare hotfull kroppsställning existerar då fågeln håller kroppen vågrätt samt sträcker fram huvudet.

För för att bli ännu hotfullare är kapabel den även burra upp fjädrarna samt sprida ut alternativt hålla upp vingarna. Denna ytterlighet används då kajor konkurrerar ifall bon alternativt honor.[10] angående fågeln sänker viktig samt näbb, sprider ut stjärtfjädrarna samt burrar upp fjäderdräkten inom allmänhet därför uttrycker detta försvarsvilja. Undanträngning existerar då fågeln tränger sig vid samt knuffar undan enstaka ytterligare bevingat djur ifrån ett sittplats. Den fågeln drar sig då oftast undan utan för att ta strid. Kajor strider genom för att kasta sig mot varandra tillsammans med fötterna före samt brottas tillsammans fötterna intrasslade inom varandra samtidigt vilket dem hackar varandra tillsammans med näbben. dem andra inom flocken brukar då samlas kring dem stridande samt kraxa högt.[11]

Genom för att blotta nacken samt burra upp huvudfjädrarna ber kajan sin partner för att putsa dem. Putsningen utförs huvudsakligen vid huvudet samt nacken. Detta beteende förekommer nästan bara mellan häckande par.[11]

Föda

[redigera | redigera wikitext]

Födosökandet sker framförallt vid öppna markytor, dock kajan söker även att ge liv inom träd, vid sophögar, inom soptunnor, vid gator samt inom trädgårdar, helst tidigt vid morgonen, då ett fåtal människor existerar där.[12] Den använder diverse olika metoder på grund av för att komma åt födan, mot modell hoppa, picka, studie från jorden tillsammans med näbben samt ibland grävning. Den fångar flugor runt komockor genom för att hoppa upp ifrån marken samt ibland genom för att sjunka ned snabbt ifrån några meters höjd. Maskar är kapabel den plocka upp ifrån nyplöjd mark, dock dem är kapabel ej dras ut ur sina normal gångar inom jorden.[13] Kajor är kapabel rida vid ryggen från får samt andra däggdjur samt söker då efter fästingar för att förtära samt ull för att nyttja mot bobygge. inom denna situation är kapabel dem även fånga flygmyror inom flykten.[14]

Jämfört tillsammans andra kråkfåglar tillbringar kajan mer tidsperiod tillsammans för att undersöka samt vända vid saker tillsammans med näbben. således besitter den även ett näbb vilket existerar rakare samt mindre nedåtriktad samt förbättrad binokulär ögonkontakt, vilket existerar fördelaktigt på grund av dem likt tillämpar denna födosökningsstrategi.[15] Kajan äter framförallt små ryggradslösa vilt, upp mot 18 mm stora, likt den finner ovan marken. Bland djuren såsom den äter finns diverse arter från skalbaggar (särskilt ollonborrar från släktet Melolontha[16] samt larver samt puppor från vivlar[13]), flugor samt fjärilar, liksom sniglar samt spindlar. dem äter även små gnagare, fågelägg samt döda varelse, mot modell sådana likt dödats inom trafiken. Bland vegetabilier likt kajan äter finns säd ifrån sädesfält (råg, vete samt havre), ogräsfrö, fläderbär, ekollon samt olika odlade frukter.[13] Undersökningar från muskelmagen vid kajor likt skjutits vid Cypern beneath vår samt sommar visade enstaka diet bestående från spannmål (huvudsakligen vete) samt insekter (framförallt cikador samt skalbaggar).[17] Dieten bestod mot 84 % från växtmaterial utom beneath häckning, nära vilken huvudfödan utgjordes från insekter.[14] ett lärande från kajors spybollar inom södra Spanien fann för att dem innehöll avgörande mängder smågrus från kiseloxid samt kalciumkarbonat till för att bidra mot den mekaniska bearbetningen från födan samt mot kalciumintaget.[18]

Kajan existerar skicklig vid för att utnyttja dem olika möjligheter vilket dyker upp. Dess diet varierar betydligt alltefter vad liksom på grund av tillfället står mot buds.[19] detta finns observationer från hur den tagit hönsägg samt ungar ur andra fåglars bon, mot modell sånglärka,[20]mindre lira, tordmule, sillgrissla, gråhäger, [16]klippduva,[21] samt turkduva.[16] enstaka fältundersökning nära ett massiv soptipp utanför staden León inom nordvästra Spanien visade för att kajorna letar efter föda var tidigt vid morgonen samt inom skymningen samt för att dem inom viss mån stjäl föda ifrån andra.[22] Kajor delar tillsammans sig från föda sinsemellan. Initiativet mot överföringen tas från givaren. Detta sker oberoende från kön samt släktskap. dem delar tillsammans med sig mer från den föda dem tycker bäst om.[23] Hos dem flesta fågelarter sker visst aktivt matgivande inom samband tillsammans omvårdnad från ungar alternativt parbildande. dock kajor delar tillsammans med sig många mer än vilket liksom existerar dokumenterat till andra arter, inklusive chimpanser.[24]

Biotop

[redigera | redigera wikitext]

Kajan föredrar glesa lövskogar alternativt blandskogar, var detta finns äldre träd tillsammans med håligheter. Den återfinns ofta inom närheten från mänsklig bebyggelse samt ifall vintern samlas ofta större grupper inom städer.

Häckning

[redigera | redigera wikitext]

Kajor häckar vanligen inom kolonier tillsammans med par vilket samarbetar angående för att hitta enstaka lämplig område för att bygga bon vid, såsom dem sedan försvarar mot andra par samt mot predator beneath större delen från året.[25] Kajan utnyttjar ofta befintlig håligheter, mot modell hackspettshål alternativt skorstenar såsom bon, dock placerar även sitt bo vid klippavsatser, klippskrevor samt liknande, inom övergivna bostad samt ruiner alternativt angående nödvändigt inom träd. detta gemensamma särdraget till varenda dessa ställen existerar för att dem utgör skyddade platser till boet. Tillgängligheten från lämpliga boplatser påverkar hur flera kajor såsom finns vid respektive lokal.[26]

Boet byggs från kvistar samt växttäcke, samt fodras tillsammans med strån, kalufs samt ull. Ofta starta bygget genom för att dem släpper ned pinnar vid den tilltänkta platsen. Själva boet byggs sedan vid den plattform såsom därmed bildats.[27] Detta beteende äger ibland lett mot för att skorstenar blivit igenproppade samt för att bon ramlat ned inom spisar. Ibland besitter fåglarna suttit kvar inom boet då detta ramlat ned.[28] Boplattformen är kapabel att nå ett mål eller resultat ett avsevärd storlek. inom boken The Natural History and Antiquities of Selborne skriver Gilbert vit för att kajor brukade bygga bo inom skrevor beneath stenarna inom Stonehenge. han beskriver även hur enstaka bevingat djur bygger bo inom en kaninhål.[29] inom Holland besitter detta hänt för att kajor trängt undan kattuggla ifrån sin boplats.[30] Den förmå även ta ovan gamla boplatser ifrån spillkråka[31] samt skogsduva. Häckande kolonier förmå även tränga undan alpkråka, dock dem kunna även själva inom sin tur bli undanträngda från större kråkfåglar, likt råka, kråka samt skata.[11]

Äggen, vilket läggs inom april-maj, existerar fyra mot sju stycken, blekt grönblå, tillsammans glest placerade svartbruna samt askgrå fläckar. Honan ruvar äggen inom 17–18 dagar. detta tar ungarna cirka enstaka tidsperiod för att bli flygfärdiga, samt beneath tiden matar både hane samt hona dem tillsammans med uppstött att ge liv. vidare hösten samlas kajorna inom grupper, ofta tillsammans tillsammans med råkor samt kråkor.

Kajor blir könsmogna beneath sitt andra levnadsår. Genetisk undersökning från par samt deras avkomma visar inga indikator vid befruktning utanför detta häckande paret[32] samt detta finns många ett fåtal indikationer vid för att par delar upp sig ens efter flera misslyckade häckningsförsök.[25] Några par separerar beneath dem inledande månaderna, dock nästan samtliga par vilket varit tillsammans mer än sex månader håller ihop resten från existensen samt skiljs åt ursprunglig då enstaka från dem dör.[33] Den kaja liksom blir isolerad kvar far illa, ofta blir den utkastad ifrån boet alternativt reviret samt oförmögen för att att födas upp ungar inom sin ensamhet.[33]

Status samt hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten besitter en stort utbredningsområde samt ett massiv population tillsammans med stadig tillväxt samt tros ej artikel exponerad till något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten liksom livskraftig (LC).[1] inom Europa tros detta häcka mellan knappt 10 samt 20,8 miljoner par.[34] eftersom Europa motsvarar ungefär hälften från kajans utbredningsområde kunna därför världspopulationen många preliminärt uppskattas mot mellan 30 samt 84 miljoner vuxna individer.[1]

I land anses kajans bestånd existera hållbart samt den ökar inom antal.[35] 2018 uppskattades detta svenska beståndet mot 199 000 par.[36]

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

De inom Skåne, Halland samt Blekinge förekommande dialektala orden alika samt aleka[37] (jämför danskansallike) till kaja kommer ifrån lågtyska. från vilket ställe uttrycken fyllekaja samt full vilket enstaka alika härstammar existerar omdiskuterat. inom Skåne samt Blekinge äger alika använts liksom skällsord till "ett dumt samt elakt fruntimmer".[37] inom sydsvensk dialekt äger uttrycket dum liksom ett alika förekommit, vilket överensstämmer tillsammans liknande engelska formulering. termen kaja kommer från lätet, liksom fågel samt kråka.[38][39]

Folktro

[redigera | redigera wikitext]

I svenskfolktro betraktas kajan likt enstaka varslande bevingat djur. flera kajor liksom uppträder nära en samt identisk situation förebådar konflikt, pest alternativt ytterligare epidemi. Kajor likt skriker vid kvällstid varslar angående regn.[40]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [abcd] BirdLife International 2018 Corvus monedula . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. utgåva 2022-2. Läst 6 januari 2023.
  2. ^Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: utgåva 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  3. ^Sverigelistan tillsammans med underarter, BirdLife landet, läst 2024-02-18
  4. ^Voous (1950)
  5. ^Cramp & Perrins (1994)
  6. ^Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.4). doi : 10.14344/IOC.ML.6.4.
  7. ^Sonobe et al. (1982)
  8. ^Magnus Ullman (2011) Vilken fågel?
  9. ^Svensson, Gert Svensson Foto Gert. ”Kaja” (på svenska). Vittsjobjarnum.nu. http://www.vittsjobjarnum.nu/artiklar/gert-svensson/7553-kaja.html. Läst 25 juli 2022. 
  10. ^Cramp (1994), s. 130.
  11. ^ [abc] Cramp (1994), s. 131.
  12. ^Goodwin, s. 75
  13. ^ [abc] Lockie, J. D. (1956). ”The Food and Feeding Behaviour of the Jackdaw, Rook and Carrion Crow”. The Journal of djur Ecology 25 (2): sid. 421–28. doi:10.2307/1935. 
  14. ^ [ab] Madge, Steve; bränna, Hilary (1994). Crows and Jays: A Guide to the Crows, Jays and Magpies of the World. London, United Kingdom: A & C Black. sid. 136–37. ISBN 0-7136-3999-7 
  15. ^Kulemeyer, Christoph; Asbahr, Kolja; Gunz, Philipp; Frahnert, Sylke; Bairlein, Franz (2009). ”Functional Morphology and Integration of Corvid Skulls – a 3D Geometric Morphometric Approach”. Frontiers in Zoology 6 (2): sid. 2. doi:10.1186/1742-9994-6-2. http://www.frontiersinzoology.com/content/6/1/2. 
  16. ^ [abc] Cramp (1994), p. 125.
  17. ^Hadjisterkotis, E. (2003). ”The Effect of Corvid Shooting on the Populations of Owls, Kestrels and Cuckoos in Cyprus, with Notes on Corvid Diet”. Zeitschrift für Jagdwissenschaft 49 (1): sid. 50–60. doi:10.1007/BF02192013. 
  18. ^Soler, Juan José; Soler, Manuel; Martínez, Juan Gabriel (1993). ”Grit Ingestion and Cereal Consumption in fem Corvid Species”. Ardea 81 (2): sid. 143–149. Arkiverad ifrån originalet den 3 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111003035023/http://www.eeza.csic.es/eeza/documentos/soler_4752.pdf. Läst 29 juni 2012. 
  19. ^Cramp (1994), s. 127.
  20. ^Praus, Libor; Weidinger, Karel (2010). ”Predators and Nest Success of Sky Larks Alauda arvensis in Large Arable Fields in the Czech Republic”. Bird Study 57 (4): sid. 525–30. doi:10.1080/00063657.2010.506208. Arkiverad ifrån originalet den 5 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111005191208/http://www.zoologie.upol.cz/clanky_pdf/Weidinger_Bird_Study_2010.pdf. Läst 29 juni 2012. 
  21. ^Hetmański, Tomasz; Barkowska, Miłosława (2007). ”Density and Age of Breeding Pairs Influence Feral Pigeon, Columba livia Reproduction”. Folia Zoologica 56 (1): sid. 71–83. Arkiverad ifrån originalet den 7 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111007032930/http://www.ivb.cz/folia/56/1/71-83_MS1182.pdf. Läst 29 juni 2012. 
  22. ^Baglione, Vittorio; Canestrari, Daniela (2009). ”Kleptoparasitism and Temporal Segregation of Sympatric Corvids Foraging in a Refuse Dump”. The Auk 126 (3): sid. 566–78. doi:10.1525/auk.2009.08146. 
  23. ^de vykort, Selvino R.; Emery, Nathan J.; Clayton, Nicola S. (2006). ”Food Sharing in Jackdaws, Corvus monedula: What, Why and with Whom?”. Animal Behaviour 72 (2): sid. 297–304. doi:10.1016/j.anbehav.2005.10.016. 
  24. ^von Bayern, A.M.P.; dem vykort, S.R.; Clayton, N.S.; Emery, N.J. ”Frequent food- and Object-sharing during Jackdaw (Corvus monedula) Socialisation”. Ethological Conference, Budapest, Hungary, 2005. http://www.behav.org/IEC/default.php?proc=search&search=a_num&id=406 
  25. ^ [ab] Emery, Nathan J.; Seed, Amanda M.; von Bayern, Auguste M.P.; Clayton, Nicola S. (29 april 2007). ”Cognitive Adaptations of Social Bonding in Birds”. Philosophical Transactions of the Royal samhälle of London: B Biological Sciences 362 (1480): sid. 489–505. doi:10.1098/rstb.2006.1991. 
  26. ^Cramp (1994), s. 121.
  27. ^Wilmore, S. Bruce (1977). Crows, Jays, Ravens and their Relatives. London, United Kingdom: David and Charles 
  28. ^Greenoak, F. (1979). All the Birds of the Air; the Names, Lore and Literature of British Birds. London, United Kingdom: Book Club Associates 
  29. ^White, Gilbert (1833). The Natural History of Selborne. London, United Kingdom: N. Hailes. sid. 163 
  30. ^Koning, F. J.; Koning, H. J.; Baeyens, G. (2009). ”Long-Term Study on Interactions between Tawny Owls (Strix aluco), Jackdaws (Corvus monedula) and nordlig Goshawks (Accipiter gentilis)”. Ardea 97 (4): sid. 453–456. doi:10.5253/078.097.0408. 
  31. ^Johnsson, Kristina (1994). ”Colonial Breeding and Nest Predation in the Jackdaw Corvus monedula using old Black Woodpecker Dryocopus martius Holes”. Ibis 136 (3): sid. 313–17. doi:10.1111/j.1474-919X.1994.tb01100.x. 
  32. ^Henderson, inom. G.; Hart, P. J. B.; Burke, T. (2000). ”Strict Monogamy in a Semi-Colonial Passerine: The Jackdaw Corvus monedula”. Journal of Avian Biology 31 (2): sid. 177–182. doi:10.1034/j.1600-048X.2000.310209.x. 
  33. ^ [ab] Cramp (1994), p. 128.
  34. ^BirdLife International. 2015. europeisk Red List of Birds. Office for tjänsteman Publications of the europeisk Communities, Luxembourg.
  35. ^Artfakta angående kaja, ArtDatabanken.
  36. ^Wirdheim, A & Green, M. 2022. Sveriges fåglar 2022. Hur går detta på grund av Sveriges fåglar tillsammans med särskilt fokus vid läget inom fjällvärlden? sammanfattning ifrån BirdLife Sverige och Svensk fågeltaxering, hämtad 2023-02-20
  37. ^ [ab] Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 6 [1]Gleerups, skogsdunge 1862–1867, faksimilutgåva malm 1962
  38. ^Svensk språkhistorisk ordbok
  39. ^Se även uppslagsordet "kaja" inom SAOB.
  40. ^Ebbe Schön: Folktrons ABC (Carlsson Bokförlag, huvudstaden 2004), s. 131.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  • Anthon, Henning (1995). Fågelboken isbn=91-37-10481-0 
  • Cramp, S & Perrins, C M (1994) The birds of the Western Palearctic grupp 8, Oxford
  • Goodwin D. (1983). Crows of the World. St Lucia, Queensland: Queensland University Press. ISBN 0-7022-1015-3 
  • Korpsläktet inom Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911), grupp 14, sid. 1066
  • Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  • Lorenz, Konrad (1953). I samspråk tillsammans med djuren. huvudstaden. Libris2786089 
  • Rudy Offereins (2003). ”Identification of eastern subspecies of Western Jackdaw and occurrence in the Netherlands”. http://www.xs4all.nl/~calidris/monedula.htm. 
  • Sonobe et al. (1982) A Field guide to the birds of Japan, Wild Bird gemenskap of Japan, ISBN 0870117467
  • Voous, K H (1950) The post-glacial leverans of Corvus monedula in Europe, Limosa vol.23 sid:281-292

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]