Hur är klimatet i grönland

Det denna plats existerar ett produkt ifrån 2014.

”Rekonstruktioner från yttemperaturer vid kontinental nivå visar för att detta existerar många troligt för att detta beneath flera årtionden beneath den medeltida värmeperioden (år 950 mot 1250) inom vissa regioner fanns lika varmt vilket beneath senare delen från 1900-talet.” således står detta inom den senaste vetenskapliga rapporten ifrån FN:s klimatpanel (Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC), liksom släpptes inom september 2013.

Den medeltida värmeperioden existerar den senaste varma perioden vid jorden före vår tids uppvärmning. Värmeperioden ger enstaka fingervisning angående klimatets naturliga variation inom en lite längre historiskt perspektiv. Århundradena likt följde – ett period känd likt lilla istiden, kalenderår 1300 mot 1900 – plats osedvanligt kalla samt existerar därför ej heller representativa till klimatet längre tillbaka inom tiden.

Den medeltida värmeperioden äger använts inom klimatdebatten likt en argument på grund av för att dagens globala uppvärmning skulle artikel ett naturlig klimatfluktuation samt ej äga tillsammans med mänskliga utsläpp av ämnenofta föroreningar från växthusgaser för att utföra. Argumentet äger ringa stöd inom forskarvärlden. för att detta plats varmt på grund av omkring tusen tid sedan samt existerar detta även inom ljus, säger inget ifall för att orsakerna mot uppvärmningen skulle existera desamma då såsom för tillfället. oss vet vid kemisk-fysikaliska grundläggande principer eller fundament för att ökade halter från koldioxid samt andra växthusgaser inom atmosfären successivt leder mot för att jorden blir varmare. Däremot känner oss ej särskilt väl mot orsakerna mot den medeltida värmeperioden. Ovanligt upphöjd handling hos solen inom kombination tillsammans avsaknad från stora vulkanutbrott existerar den vanligaste förklaringen. Samtidigt vilket förändringar inom jordaxelns lutning långsamt kylt från jorden beneath dem senaste 6 000 år, således besitter varmare perioder vid en par hundra tid skett tillsammans ungefär tusen års mellanrum.

Som ett resultat från nödvändigheten för att förbättrad förstå samt bemöta den globala uppvärmningen besitter den klimathistoriska forskningen närmast exploderat detta senaste årtiondet. till ej således flera kalenderår sedan fanns mot modell kunskapen angående den medeltida värmeperioden små samt byggde inom upphöjd grad vid källor från anekdotisk karaktär. Numera går detta för att teckna enstaka många mer omfattande foto från klimatets förändringar dem senaste årtusendena inom olika delar från världen. Kunskapen ifall hur nederbörden skiftat samt hur olika områden drabbats från uttorkning äger även blivit grundlig. detta besitter mot samt tillsammans med gjorts vissa framgångsrika försök för att rekonstruera forna tiders lufttryck samt cirkulationsmönster.

Meteorologiska mätningar från temperatur samt nederbörd inleddes beneath 1700-talet inom Europa samt existerar bara tillgängliga ifrån resten från världen sedan mitten från 1800-talet. Vår insikt ifall hur klimatet äger varierat tidigare måste därför anlända dels ifrån skriftliga historiska källor, dels ifrån naturvetenskapliga uppgifter, vilket årsringar inom växt, iskärnor, pollen, koraller samt sjösediment. Klimatforskare kallar sådana indirekta källor mot klimatet på grund av proxydata. Nästan samtliga klimathistoriska uppgifter kommer ifrån norra halvklotet samt främst ifrån Europa, Kina samt Nordamerika. Kunskapen angående hur klimatet besitter varierat beneath dem senaste årtusendena vid södra halvklotet existerar ännu bristfällig.

Även då detta gäller områden var detta finns flera klimathistoriska information för att tillgå existerar kunskapen långt ifrån noggrant. detta existerar associerat tillsammans med stora osäkerheter samt svårigheter för att omsätta mot modell tjockleken vid årsringar mot förändringar inom grader Celsius. Därför existerar detta svårt för att utföra direkta jämförelser mellan klimatet till tusen kalenderår sedan samt inom dag.

Ny undersökning indikerar för att temperaturen dem senaste 30 år inom flera delar från världen, dock ej inom varenda, sannolikt varit högre än beneath dem senaste 1000 mot 2000 år. Skillnaderna inom klimatutvecklingen mellan olika kontinenter samt regioner tycks äga varit större beneath den medeltida värmeperioden än inom modern period. vid dem flesta håll vid norra halvklotet plats detta mellan tid 830 samt 1100 lika varmt vilket beneath slutet från 1900-talet, dock vid södra halvklotet uppnåddes inom stället kulmen senare, cirka 1160–1370. en modell vid detta mer heterogena medeltida klimatet existerar för att detta inom norra Europa fanns minimalt lika varmt liksom idag, medan detta inom södra Europa plats kallare än inom dygn. Likaså plats detta lika varmt såsom idag inom östra Kina dock däremot ej inom nordvästra Kina.

Även ifall den klimathistoriska kunskapen ifall tropikerna samt södra halvklotet ännu existerar ganska styckad, således vet oss för att havet utanför Kina samt runt land plats förhållandevis varmt. Även inom Sydamerika samt södra Afrika finns detta indikationer vid uppvärmning beneath den på denna plats perioden. till Antarktis existerar bevisen motstridiga, förutom vid den antarktiska halvön var glaciärerna kraftigt krympte. detta existerar ej helt förvånande, eftersom stora delar från Antarktis ej heller för tillfället märker från den globala uppvärmningen. tillsammans med en internationellt varmare klimat tycks östra Antarktis snarast kylas från, medan västra Antarktis värms upp.

Mycket pekar mot för att den globala medeltemperaturen dem senaste cirka 20 år besitter varit något högre än den plats beneath kulmen från den medeltida värmeperioden. detta existerar emellertid långt ifrån säkert. Temperaturen är kapabel, sannolikt då detta plats likt varmast beneath slutet från 900-talet, även vid global nivå äga motsvarat den nutida. Tillgängliga uppgifter existerar nämligen behäftade tillsammans därför resehandling stora osäkerheter samt besitter sålunda resehandling begränsad geografisk spridning för att några tryggare slutsatser, vilket IPCC även konstaterade inom sin senaste narrativ, ännu ej existerar tänkbara för att dra inom den frågan.

När detta fanns såsom varmast, cirka 950–1050 samt nära mitten från 1200-talet, plats uttorkning detta största problemet inom flera områden. Nederbörd existerar många svårt för att rekonstruera, dock uttorkning går för att spåra vid olika sätt. Framför allt fanns detta inom den västra halvan från dagens USA samt inom Centralamerika såsom den medeltida värmeperioden resulterade inom ett extrem uttorkning. Perioderna från uttorkning plats var både mer långvariga samt betydligt värre än några senare perioder från uttorkning varit.

Studier från sjösediment besitter demonstrerat för att dessa perioder från ”megatorka” sträckte sig långt upp inom Kanada samt således långt österut såsom mot Stora sjöarna. grundlig skogsbränder skadade, samt sjöar samt vattendrag torkade ut. inom sydvästra USA visar studier från årsringar inom växt vid fyra perioder tillsammans med särskilt svår uttorkning runt tid 936, 1034, 1150 samt 1253. Även stora delar från Sydamerika, mot modell dagens Argentina, drabbades från megatorka. dock detta verkar ej inom inledande grabb äga varit dem högre temperaturerna såsom inom sig orsakade torkan. Snarare plats den en påverkan från förändringar inom havscirkulationen inom Stilla havet samt möjligen även inom Atlanten.

Även inom stora delar från Asien spelade förändringarna inom nederbörd större roll än dem högre temperaturerna. inom östra Asien blev monsunregnen kraftigare samt nådde längre norrut. mot skillnad ifrån inom Nya världen, innebar värmen därmed fuktigare samt gynnsammare livsvillkor till natur samt människor inom bland annat Kina. inom Afrika ökade nederbörden inom den västra samt södra delen från kontinenten. Östra Afrika drabbades däremot från svår uttorkning. Detta fick även allvarliga konsekvenser inom Sudan samt Egypten såsom existerar beroende från Nilen, liksom får sitt vätska ifrån detta etiopiska höglandet. Tider från svår missväxt inträffade samt dödssiffrorna nådde flera hundratusental beneath dem svältkatastrofer liksom drabbade människorna dem kalenderår då vattenståndet inom Nilen plats exceptionellt lågt.

Under den medeltida värmeperioden odlades alkoholhaltig vid dem brittiska öarna, samt södra Grönland koloniserades. detta existerar numeriskt värde klassiska modell vid gynnsamma konsekvenser från perioden. Även angående vinodling handlar många angående kulturell förståelse samt jobb, sålunda går detta väl för att argumentera till för att den brittiska vinodlingen möjliggjordes från detta varmare klimatet. Ännu tydligare existerar detta för att värmeperioden främjade etableringen från skandinavisk bosättning vid ogästvänliga småöar inom Nordatlanten, liksom Färöarna, Island samt Grönland. vid Island kunde man kultivera spannmål, dock islänningarna fick sedermera, inom samt tillsammans med lilla istiden, lämna all spannmålsodling.

På Grönland existerar detta knappast möjligt för att alls bedriva någon struktur från jordbruk beneath kallare perioder. detta fanns noggrann beneath värmeperiodens kulmen vid 980-talet, likt nybyggare ifrån Island koloniserade dem sydvästra fjordområdena vid Grönland beneath ledning från Erik Röde. möjligen ägde någon lyckad bosättning inte någonsin kunnat äga boende angående värmen ej ägde kulminerat just då samt ifall ej uppvärmningen även varit särskilt massiv just vid Grönland. Nordborna introducerade boskapsskötsel samt födde upp nötboskap samt får. färsk undersökning visar emellertid för att dem inom start även kunde kultivera spannmål vid sina grönländska gårdar. dock den tillfälliga värmen bedrog troligen nordborna: den arktiska ön skulle snart visa sitt rätta ansikte.

För skandinavisk sektion innebar värmeperioden även fördelaktigare villkor till jordbruk, ej minimalt inom norr. Genom arkeologiskt ämne vet oss för att nyodlingar anlades inom Jämtland samt Härjedalen, samt allmänt sett utvidgade jordbruket norrut. till norsk sektion kröp odlingen från spannmål högre upp inom fjällen än tidigare. detta plats dessa marginella odlingslägen liksom sedan skulle drabbas värst från detta kallare klimatet då lilla istiden inföll runt tid 1300. detta finns även belägg ifrån analyser från pollen för att vete, en relativt värmekrävande sädesslag, odlades längre norrut inom Norge än vad vilket senare äger varit möjligt.

Men värmeperioden behöver ej äga inneburit fördelar överallt inom Skandinavien. inom östra land existerar detta ofta uttorkning angående sommaren, snarare än bristande vid värme, liksom förmå minska skördarna. Även angående oss saknar direkta belägg verkar detta troligt för att missväxt vid bas från alltför torra samt varma somrar förmå äga förekommit inom Svealand. allmänt sett plats vintrarna blötare inom Skandinavien, dock somrarna betydligt torrare.

Mindre känt existerar detta för att odlingen från värmekrävande odlade växter även kunde expandera norrut inom Kina. mot modell kunde citrusfrukter kultiveras betydligt längre norrut än beneath senare århundraden; missväxt vid bas från frostnätter fanns ovanligt. detta kinesiska jordbruket gynnades ytterligare från dem mer nordliga samt förstärkta monsunregnen, vilket minskade risken på grund av sommartorka.

Medan detta varmare klimatet gynnade jordbruket inom mot modell norra Europa samt norra Kina, förde detta alltså tillsammans sig förändrade nederbördsmönster samt uttorkning inom andra delar från världen. mot dem områden liksom drabbades hårdast hörde Centralamerika samt sydvästra USA. detta sålunda kallade södra låglandet inom Guatemala plats hjärtat till högkulturen beneath den klassiska perioden på grund av mayacivilisationen (år 250–900). mot skillnad ifrån andra delar från mayaindianernas nation saknades på denna plats grundvattenresurser. Området fanns många tätbefolkat tillsammans med flera stora städer. Den regnskog vilket inom ljus täcker landet ägde avverkats samt förvandlats mot intensivt utnyttjad jordbruksmark på grund av främst majs samt bönor.

En period runt kalenderår 910 plats den torraste dem senaste 2 000 år samt den blev mer än vilket vilket gick för att hantera. Överutnyttjade mark, vilket medförde erosion, förvärrade situationen. detta fanns ej fråga angående någon omedelbar alternativt total sammanbrott på grund av mayacivilisationen inom Guatemala. Arkeologiska studier visar för att olika område avfolkades nära olika tillfällen. Svältkatastrofer vilket torkan förde tillsammans sig tycks äga blivit katalysatorer på grund av social bekymmer tillsammans uppror samt konflikt. enstaka nedåtgående spiral fortsatte, samt vid 1200-talet plats befolkningen bara några erhålla andel från vilket den varit 400 tid tidigare.

Det fanns ej bara klimatförändringen inom sig vilket dryckesställe skulden mot katastrofen. Innan den kraftigare befolkningsökningen ledde mot närmast total avskogning, ägde mayaindianerna kunnat möta långvariga perioder från uttorkning genom för att komplettera kosten tillsammans jaktverksamhet samt data från ätliga vilda små frukter från växter samt frukter. Dessutom ägde en mindre tryck vid odlingsbar mark möjliggjort en mer varierat jordbruk, förbättrad rustat för att bemöta just uttorkning samt missväxt.

Ruinerna efter enstaka från Nordamerikas främsta indianska högkulturer står för att hitta inom dem ökenartade bergsområdena var delstaterna Arizona, New Mexico, Colorado samt Utah träffas. noggrann liksom mayafolket inom Centralamerika blev anasaziindianerna – förfäder mot puebloindianerna – offer på grund av den amerikanska megatorkan. Medan torkan slog mot värst inom Centralamerika inom start från värmeperioden drabbades sydvästra USA senare. Anasaziindianerna plats framgångsrika jordbrukare samt byggde imponerande byar samt städer tillsammans med flervåningshus inom berg samt anlade stenbelagda vägar. Befolkningsökningen tvingade dem emellertid för att även börja bosätta sig vid alltmer oförmånliga platser.

Under perioder från svår uttorkning vid 1000–1200-talen fick flera bosättningar överges. Utgrävningar från avskrädeshögar vittnar angående svältkost. Torkan förde på denna plats, liksom hos mayaindianerna, tillsammans sig svält samt social bekymmer. konflikt samt kannibalism existerar synligt inom detta arkeologiska materialet. Lättodlade dock svårförsvarade platser övergavs. Då anasaziindianerna fanns försvagade från svält samt konflikt kunde nomadiska indianfolk ifrån norr tränga in. Anasaziindianerna övergav större delen från höglandet samt flyttade framför allt mot Rio Grandes dal inom centrala New Mexico.

Den medeltida värmeperioden ägde tydlig både vinnare samt förlorare. identisk värme liksom gjorde detta möjligt för att kultivera vindruvor inom England samt bedriva jordbruk vid Island samt Grönland, orsakade megatorka inom bland annat Centralamerika samt inom stora delar från dagens USA.

Just dem regionala konsekvenser såsom värmeperioden fick på grund av växter, vilt samt människor utför den intressant för att analysera. flera från dem regionala uttrycken på grund av den pågående klimatförändringen inom form eller gestalt från isavsmältning, värmeböljor samt uttorkning – samt såsom klimatmodeller förutspår till framtiden – överensstämmer tillsammans med mönstren ifrån den medeltida värmeperioden. inom grova drag förutspår nämligen klimatmodellerna för att identisk områden blir torrare respektive fuktigare likt även plats detta på grund av tusen tid sedan.

Mycket kvarstår emellertid för att utforska. Den största frågan existerar möjligen mekanismerna på baksidan den medeltida värmeperioden. Klimatmodeller vilket försöker simulera detta medeltida klimatet utifrån dem relativt väl kända förändringarna inom solaktivitet, vulkanaktivitet samt jordaxelns lutning lyckas ej mot fullkomligt efterlikna dem varma förhållandena. Kulmen vid den simulerade uppvärmningen sker dessutom ungefär hundra tid ”för sent”. Detta faktum – tillsammans tillsammans för att klimatmodellerna ej heller fullt ut fångar upp andra varma klimatperioder längre igen inom tiden – existerar en framväxande forskningsområde.

Så länge liksom klimatmodellerna ej tycks behärska återskapa gångna tiders klimat, existerar detta osäkert angående dem pålitligt är kapabel förutspå framtidens. ifall oss förbättrad förmå förstå klimatet på grund av tusen kalenderår sedan, finns detta enstaka chans till för att oss förbättrad är kapabel förstå klimatet inom solens tid – samt inom framtiden.

Om forskaren: Fredrik Charpentier Ljungqvist