Hur ritar man en vind
Vind
- För andra betydelser, titta bris (olika betydelser).
Vind existerar flödet från atmosfär inom atmosfären. Vindar förmå röra sig inom samtliga riktningar – horisontellt, lodrätt samt inom rotera. Vindar uppstår oftast vid bas från för att solinstrålningen varierar vid jordytan, något vilket inom sin tur leder mot tryckskillnader inom atmosfären. Luften rör sig ifrån ställen tillsammans med högt tryck mot ställen tillsammans lågt tryck. Ju större skillnad detta existerar inom lufttrycket, desto kraftigare blir vinden. Katabatiska vindar är kapabel uppstå vid bas från avkylning ovan glaciärer.
Namngivning från vinden
[redigera | redigera wikitext]För trakten typiska samt årligen återkommande vindar besitter detta ofta givits speciella namn såsom exempelvis mistral liksom blåser längs Rhônedalen, sirocco liksom förekommer inom Nordafrikas samt Arabiens ökenområden, föhn liksom ursprungligen härrör ifrån Alperna, bora nära Adriatiska havet samt regnperiod liksom man vanligtvis kopplar mot Sydasien samt Östasien. inom svenska språket finns namnen Nordan, Sunnan, Västan samt Östan liksom anger från vilket ställe vinden kommer.
Vindriktning
[redigera | redigera wikitext]Med vindriktning menas den riktning varifrån detta blåser. Vindriktning mäts tillsammans enstaka vindflöjel, alternativt från ett vimpel (bilden) liksom lyfter sig samt "pekar" då detta blåser. Den rapporterade vindriktningen skall existera ett medelvindriktning – medelvärdet, vilket observerats beneath ett viss tidsperiod, normalt beneath perioden 10 minuter. Vindriktningen mäts inom samt benämns från dem vanliga väderstrecken samt är kapabel även bli mättad inom struktur från grader, inom intervallet 0 mot 360 grader. Genom för att stå tillsammans vinden inom ryggen blir faktumet lågtryck åt vänster samt högtryck åt höger.[1]
Vindby
[redigera | redigera wikitext]Vindby existerar namnet vid dem "vågor" såsom förekommer inom vinden, då starkare luftström temporärt blåser till för att följas från lägre hastighet.
Vindstyrkor[2]
[redigera | redigera wikitext]| B | m/s | Benämning | |
|---|---|---|---|
| på nation | till sjöss | ||
| 0 | 0–0,2 | Lugnt | Stiltje |
| 1 | 0,3–1,5 | Svag bris | Nästan stiltje |
| 2 | 1,6–3,3 | Svag bris | Lätt bris |
| 3 | 3,4–5,4 | Måttlig luftström | Måttlig bris |
| 4 | 5,5–7,9 | Måttlig luftström | Frisk bris |
| 5 | 8,0–10,7 | Frisk bris | Styv bris |
| 6 | 10,8–13,8 | Frisk luftström | Hård bris |
| 7 | 13,9–17,1 | Hård luftström | Styv kuling |
| 8 | 17,2–20,7 | Hård bris | Hård kuling |
| 9 | 20,8–24,4 | Hård bris | Halv storm |
| 10 | 24,5–28,4 | Storm | Storm |
| 11 | 28,5–32,6 | Storm | Svår storm |
| 12 | ≥ 32,7 | Orkan | Orkan |
Vindstyrkor besitter inom samtliga tider mätts dock ifrån inledande start fanns man tvungen för att uppskatta vindhastigheten vid sjöss utifrån enstaka skal liksom Sir Francis Beaufort gjorde. Denna skal existerar den vilket idag kallas Beaufort, samt observerar den konsekvens vinden besitter vid naturen nära olika hastigheter. detta utformades därför ett tabell var bland annat "beaufort 4" innebär för att "Kvistar samt tunna grenar rör sig, damm samt lössnö rotera upp". Idag används mekaniska vindmätare samt enheten besitter ändrats mot "meter per kort tid (m/s)". Utifrån Beauforts tabell äger detta även utformats ett liknande skal vid land.
Högre vindhastigheter än 11 beaufort (28,5 m/s) existerar ovanliga inom inlandet (betydligt vanligare mot sjöss).
Meter per sekund
[redigera | redigera wikitext]Sveriges meteorologiska samt hydrologiska institut, SMHI äger använt enheten meter per kort tid (m/s) sedan mitten från 1920-talet nära prognoser likt då presenterades inom radion. Trots detta finns detta ingen säkerställd anledning mot för att denna avdelning existerar främst, dock nyttan för att byta grupp bedöms vilket väldigt små. Utöver detta använder även dem andra nordiska länderna meter per sekund.[3] Begreppet sekundmeter bör ej användas.
Äldre mätningar
[redigera | redigera wikitext]SMHI bedömer för att mätkvalitén vad gäller vindhastigheter existerar god sedan 1950-talet – dock existerar detta idag mer aktuellt för att analysera dem lufttrycksgradienter såsom skapar vinden, istället till hastigheten.[3]
Vindens kyleffekt
[redigera | redigera wikitext]| Vindhastighet | Temperatur (Celsius) | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 10 | 6 | 0 | -6 | -10 | -16 | -26 | -36 | |||
| m/s | 2 m/s | 9 | 5 | -2 | -9 | -14 | -21 | -33 | -44 | |
| 6 m/s | 7 | 2 | -5 | -13 | -18 | -26 | -38 | -51 | ||
| 10 m/s | 6 | 1 | -7 | -15 | -20 | -28 | -41 | -55 | ||
| 14 m/s | 6 | 0 | -8 | -16 | -22 | -30 | -44 | -57 | ||
| 18 m/s | 5 | -1 | -9 | -17 | -23 | -31 | -45 | -59 | ||
Vinden medför oftast enstaka speciell "kyleffekt", vilket betyder för att då detta blåser blir den upplevda temperaturen lägre än vad termometern visar. detta beror vid för att vinden förflyttar den kalla luften. Formeln till kyleffekten existerar framtagen från Randall Oscevski (USA) samt Maurice Bluestein (Kanada). Tabellen mot motsats till vänster visar vindens normala kyleffekt.[4]
Orsaker
[redigera | redigera wikitext]Orsaken mot vindar existerar för att jordytan värms upp olika många. Storskaligt finns detta massiv skillnad mellan låga breddgrader, nära ekvatorn, samt högre breddgrader mot polerna. inom Kenya existerar solinstrålningen runt 6 kWh/m2 per dygn medan den inom land existerar beneath 3 kWh/m2 per dygn,[5][6] titta landskapsbild mot motsats till vänster. Även lokalt uppstår detta temperaturskillnader såsom beror vid för att jordytan värms upp olika många mot modell vid bas från för att mörka ytor värms upp snabbare än mer ljus, samt markytor värms upp snabbare än vattenytor. modell vid detta existerar termik samt cumulusmoln. inom många små skal förmå detta jämföras tillsammans konvektion inom en utrymme.
Dessa temperaturskillnader leder mot tryckskillnader hos luftmassorna. Luften söker en läge var trycket existerar identisk vid samtliga platser. Därför söker den sig ifrån områden tillsammans högt tryck, mot områden tillsammans lågt tryck.
En kreditkort stegvis förklaring mot för att vindar uppstår:
1. Solljus omvandlas mot värme inom jordytan.
2. Luften värms upp samt utvidgas, densiteten sjunker, "blir lättare" samt stiger.
3. Undertryck skapas, samt fräsch atmosfär, vindar, fyller år vid ifrån sidorna.
4. Den varma luftmassan driver iväg samt kyls ned vid upphöjd höjd. Därvid ökar densiteten samt blir tyngre än omgivande atmosfär samt sjunker. Högtryck skapas, varpå luften beneath måste flytta vid sig.
Luften tenderar även för att ta stora rotera vid bas från Corioliseffekten, såsom existerar den newtonska effekten från tröghet hos roterande struktur samt centrifugalkraften. Dessa stora rotera går inom cirkel kring högtrycken. internationellt sett finns numeriskt värde stora drivkrafter till storskaliga vindar (den atmosfäriska cirkulationen) såsom existerar skillnaden inom värme mellan ekvatorn samt polerna (skillnad inom absorption från solenergi liksom leder mot uppåtsträvande krafter) samt jordens cirkelrörelse. Dessa globala vindar "matar" sedan befintliga vädersystem tillsammans med kraft.
Vind inom världen
[redigera | redigera wikitext]Världsrekordet vad gäller kraftigaste byvind slogs 12 april 1934 inom Washington då detta såsom maximalt blåste 116 m/s.[7] vid andra planeter blåser detta luftström, dock tillsammans andra gaser än atmosfär. Dessa kunna artikel många starka, särskilt vid Neptunus samt saturnus.
Vind inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]I land existerar dem blåsigaste månaderna oftast beneath vintermånaderna november samt månad. Motsatt gäller för att detta existerar minimalt luftström beneath femte månaden i året samt juni.
De inom medelvärde blåsigaste områdena inom land existerar dem västra fjälltrakterna, väst- samt sydkusten samt Öland samt Gotland.[8] Kraftigast uppmätta byvindhastighet inom land existerar 81 m/s inom Tarfala 1992. Högst medelvindhastighet existerar 47 m/s inom Stekenjokk den 16 november 2013 (Stormen Hilde).
Användning
[redigera | redigera wikitext]Vinden äger nyttoanvänds beneath långa tider, exempelvis på grund av uttorkning från material samt dylikt. luftström existerar även ett betydelsefull kraftkälla samt vindkraft fångas från vindkraftverk. Detta äger även gjorts historiskt, genom väderkvarnar/möllor liksom malde säd samt på grund av pumpning från dricksvatten.
Segling, tillsammans med hjälp från vinden, sker både vid nation samt ovan vätska. Även luftballonger kunna sägas drivas från bris.
Religion
[redigera | redigera wikitext]Vayu existerar namnet vid den hinduiska vindguden. Anemoi fanns vindgudar inom grekisk sagor.