Varför slutade man skriva runor

Runor existerar skrivtecken likt uppstod århundradena efter Kristi barnafödande samt brukades från germaner.^[1] Runorna ordnas inom runrader uppkallade efter dem sex inledande runornas ordningsföljd: äldre futhark (ᚠᚢᚦᚨᚱᚲ, fuþark), anglofrisisk futhorc (ᚠᚢᚦᚩᚱᚳ, fuþorc) samt yngre futhark (ᚠᚢᚦᚬᚱᚴ, fuþąrk), vilket inom svenskan homologerats mot termen futhark (jämför alfabet) på grund av för att förklara dessa runuppsättningar inom allmänhet. dem äldsta runfynden härrör ifrån detta sena 100-talet e.Kr. Flera olika runrader användes på grund av olika tungomål, samt vissa runtecken införlivades även inom varianter från detta latinska alfabetet, vilket allteftersom (i Norden vid 1000–1200-talet) ersatte runorna, även angående utspridda bruk från dessa länge levde kvar vid sina håll – inom Dalarna skrevs detta exempelvis runor ända in vid 1800-talet. Runorna fick även enstaka renässans vid 1600-talet genom bland annat Johannes Bureus liksom tryckte enstaka lärobok tillsammans med runor på grund av svenskt skolbruk.

Samtliga runinskrifter, såväl inom Norden – några även inom land i norden, nära den svenskspråkiga byn Vörå inom Österbotten – likt utanför, dock än sålunda länge tillsammans undantag på grund av dalruneinskrifterna, samlas inom Samnordisk runtextdatabas. Runfynd besitter gjorts ifrån Sydeuropa ända upp mot landskap samt Ryssland, dock förekommer rikast inom Mälardalensrunstenar. en par ytterst tveksamma fall besitter upptäckts inom Nordamerika, däribland den uppmärksammade Kensingtonstenen. Runor finns främst bevarade likt inskrifter vid stenar, dock även vid ben samt virke samt vid runbleck såsom existerar små metallbleck från koppar, brons alternativt bly tillsammans inristade runor.

Runliknande skrivtecken äger använts bland dem uraliska folken, dock tillsammans med undantag till magyariska runor (székely rovásírás) brukar dessa ej kallas på grund av alternativt klassas vilket runor.

Runornas ursprung

[redigera | redigera wikitext]

Mycket litet existerar känt ifall runradens ursprung, dock sannolikt existerar den inspirerad från något alternativt några från dem klassiska alfabeten, såsom detta grekiska, latinska alternativt etruskiska.^[1] dem olika runtecknen stämmer inom flera fall överens tillsammans med tecken inom klassiska alfabet. Runorna tros ursprungligen äga utformats på grund av för att ristas inom trä.^[2] enstaka sak vilket tyder vid detta existerar för att detta ej finns några vågräta linjer inom runtecknen; dessa skulle inom således fall äga gått längs träets fibrer samt blivit svårlästa.

En sen ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något från John Troeng existerar för att åtminstone fem runors utseende eventuellt skulle behärska associerats tillsammans med arameisk-semitiskanabateiska tecken,^[3][4] vilket då skulle förklaras tillsammans för att runorna något som har transporterats eller flyttats upp mot Skandinavien från före detta romerska trupper från blandat ursprung vilket bosatte sig intill vad liksom motsvarar dagens land, samt vilket upprättat affär nära sidan från för att införa runorna.

Äldre runor (urgermanska runor)

[redigera | redigera wikitext]

Äldsta varianten från runor innehåller 24 indikator samt dem äldsta fynden existerar ifrån detta senare 100-talet e.Kr. Denna runrad utbredde sig ovan kurera detta germanska språkområdet, dock äger speciella koncentrationer inom Tyskland, land samt landet. Den gotländska Kylverstenen existerar detta äldsta fyndet från ett fullständig urgermansk futhark. Futharken existerar indelad inom tre "ätter":

Varje runas namn började tillsammans med inledningsbokstaven utom 15:e samt tjugoandra runorna (algiz samt iŋwaz) vars ljud inte någonsin förekom inom start från mening. Symboler såsom θ alternativt þ uttalades likt inom engelskans that alternativt thing samt motsvaras från "d" alternativt "t" inom nusvenska. detta finns ovan 300 bevarade inskrifter tillsammans denna futhark varav dem äldsta existerar inskriptioner vid små objekt likt vapen samt prydnader.

Gotiska runor

[redigera | redigera wikitext]

Gotiska runinskrifter använder ett klassisk 24-typig futhark. inom den gotiska kulturkretsen ersattes den 24-typiga futharken tillsammans detta Gotiska alfabetet, vilken huvudsakligen baserades vid detta grekiska alfabetet dock utan mellansteg samt skapades troligen från Wulfila. Vissa indikator inom detta gotiska alfabetet äger dock en utseende såsom direkt verkar äga inspirerats från runor, främst uraz från uruz samt fe ur fehu.

Anglofrisiska runor

[redigera | redigera wikitext]

En utvidgad runskrift, anglofrisiska alternativt anglosaxiska runor, tillsammans med 28 indikator (senare utvidgat mot 33), brukades ifrån 400-talet samt spreds senare mot England. Inskrifter tillsammans med dessa runor finns maximalt inom Storbritannien, samt futharken återfinns bland annat vid Themsensvärdet, Codex Vindobonensis 795 samt Cotton MS Otho B (†).

Markomanniska runor

[redigera | redigera wikitext]

I De Inventione Litterarum, ett ord likt i enlighet med BenediktermunkenHrabanus Maurus baserar sig vid källor ifrån 700-800-talets karolingska rike, finns en runalfabet bevarat likt från hävd brukar kallas detta markomanniska, även angående detta ej finns någon direkt koppling mot markomannerna. Runalfabetet består mot synes från enstaka blandning från äldre germanska samt anglosaxiska runor. Alfabetet brukar antas existera en tidigt försök för att hitta runor ekvivalenta mot detta latinska alfabetets tecken.

Yngre runor (nordiska runor)

[redigera | redigera wikitext]

De yngre runorna existerar dem "vanliga runorna" liksom användes beneath vikingatiden. dem återfinns inom Skandinavien samt inom områden ifrån fornnordiska bosättningar ifrån 800-talet fram mot medeltiden. dem består från enstaka reducerad utgåva från den 24-typiga futharken samt innehåller 16 indikator. Detta innebär för att flera från runorna fick företräda flera olika fonem. för att runraden blivit mindre samt ej längre existerar vid sätt samt vis ett motsägelse då dem nordiska språken nära denna tidsperiod fått in flera nya ljud vilket ej kunde tecknas tillsammans den gamla 24-typiga runraden.^[5] detta finns många erhålla inskrifter ifrån övergångstiden mellan äldre samt yngre runraden vilket utför detta svårt för att yttra hur övergången skett. detta finns numeriskt värde varianter från runorna, långkvistrunor (normalrunor) samt kortkvistrunor.

Långkvistrunor samt kortkvistrunor

[redigera | redigera wikitext]

Långkvistrunor (även normalrunor, ibland danska runor) brukades sannolikt ifrån 800-talet samt vidare inom land, senare även inom landet. Inskrifter finns vid bland annat Görlevstenen.

Kortkvistrunor (ibland svensk-norska runor) brukades sannolikt beneath 800-talet inom detta vilket idag existerar landet samt Norge. Inskrifter finns vid bland annat Rökstenen likt äger världens längsta runinskrift.

Långkvistrunorna existerar dem vanligast förekommande vid runstenar. dem användes antagligen såsom ett mer högtidlig struktur vid exempelvis minnesmärken medan kortkvistrunor användes på grund av för att notera vardagliga aviseringar likt ristades inom trä.^[6][7] detta finns nästan 3 000 inskrifter tillsammans med yngre runraden inom land varav dem flesta existerar ifrån kalenderår 950–1100.

Stavlösa runor

[redigera | redigera wikitext]

Stavlösa runor (ibland hälsingerunor), existerar ett variant från runskrift var huvudstavarna existerar bortrationaliserade, varpå skriften består från streck samt punkter tillsammans med olika lutning, längd samt höjdplacering.^[8]

Medeltida runor

[redigera | redigera wikitext]

Under medeltiden utvecklades ett modifierad runrad tillsammans bland annat stungna runor. Denna runrad kallades på grund av medeltida futhork, snarare än futhark, då den fjärde runan ᚮ för tillfället gjorde en o-ljud. Syftet tillsammans med den nya runraden plats för att man skulle behärska återge varenda relevanta fonetiska ljud vilket fanns inom språket nära denna tidsperiod samt för att behärska återge dem icke-fonetiska latinska tecknen c, q samt z. titta även Codex Runicus.

Utökningen från antalet runor inom den medeltida futhorken skedde genom modifieringar samt splittringar från runor. Exempelvis kunde konsonantrunorna ᚴ, ᛒ samt ᚠ stå till både k/g, b/p samt f/v inom den yngre futharken. inom den medeltida futhorken å andra sidan, kunde dessa runor "stingas" genom för att lägga mot enstaka prick: ᚵ, ᛔ samt ᚡ. Detta indikerade för att dem stod på grund av sina sekundära fonem, inom detta fallet /g/, /p/ samt /v/. Via identisk princip skapades även konsonantrunorna ᛑ (/d/) samt ᚧ (/ð/) - dock även vokalrunorna ᚤ (/y/) samt ᛂ (/e/).^[9]

Vokalrunorna utökades även vid en annat sätt: exempelvis kunde runan ᛅ/ᛆ inom yngre futharken (där ᛅ fanns långkvistvarianten, ᛆ kortkvistvarianten) stå till både /a/ samt /æ/-fonem. inom den medeltida futhorken splittras denna runa inom numeriskt värde, samt ᛆ används endast på grund av /a/ medan ᛅ endast används på grund av /æ/. Via liknande princip splittrades ᚬ /ą/ mot ᚮ (/o/) samt ᚯ (/ø/). Den överflödiga runan ᛦ /R/ (som gjorde en r-ljud, såsom vid bas från språkförändringar blivit identiskt tillsammans med r-ljudet ᚱ representerade) skiftades ifall mot för att företräda y-ljudet vid bas från sitt namn Yr - detta fanns särskilt vanligt inom Norge, medan ᚤ plats vanligare till identisk ljud inom land samt Danmark.^[9]

De medeltida runorna ställdes emellanåt inom alfabetisk ordning, istället på grund av den typiska futharkiska ordningen, troligen vid bas från detta latinska alfabetets något som ökar i storlek eller antal effekt inom Norden.

Som vardagsskrift dominerade runorna beneath bota 1200-talet samt in vid 1300-talet innan dem började ersättas från dem latinska bokstäverna. vid flera håll fortsatte dem dock för att existera inom bruk längre än så: vid Gotland levde dem kvar in vid 1400-talet, vid Öland finns enstaka inskrift ifrån 1540-talet såsom antyder för att runorna ännu fanns inom fullt bruk bland allmogen var. Särskilt länge levde bruket från runor kvar inom Dalarna, titta Dalrunor.

Under medeltiden användes runor även vilket kalenderfunktion vid trästavar, titta runstav.

Dalrunor

[redigera | redigera wikitext]

Dalrunor existerar enstaka form eller gestalt från runor såsom användes inom norra Dalarna ifrån 1500-talet fram mot 1900-talets start.

Specialrunor

[redigera | redigera wikitext]

Begreppsruna

[redigera | redigera wikitext]

Begreppsrunor existerar runor liksom istället på grund av tecken agerar tecken som representerar idé – skrivtecken vilket står till en mening alternativt en term istället på grund av en språkligt ljud alternativt stavelse – samt representerar sitt namn istället till sina ljudvärden.

Ett modell vid begreppsruna finns hos Stentoftenstenen inom Blekinge var man är kapabel studera "Hådulf gav j", var j-runan står på grund av jara, vilket betyder god tillväxt.

Bindruna

[redigera | redigera wikitext]

Bindrunor existerar runtecken såsom utgörs från en flertal runor liksom satts samman vid ett gemensam stav.

Logotypen till tekniken Bluetooth utgörs från ett bindruna hopsatt från runorna ᚼ [hagel] samt ᛒ [birkal], representerade initialerna på grund av Harald Blåtand (engelska: Harald Bluetooth) likt givit namn åt tekniken.

Lönnruna

[redigera | redigera wikitext]

Lönnrunor existerar en sätt för att nedteckna runor därför för att man kunna gömma textens innehåll (ett slags chiffer) på grund av för att ibland utföra detta svårt för att studera dock ibland även på grund av dekorationens skull. numeriskt värde modell vid lönnrunor existerar isrunor samt korsarmsrunor.

Manuskriptruna

[redigera | redigera wikitext]

Manuskriptarunor (av latin: runica manuscripta) kallas runor liksom skrivits tillsammans skrivdon vid pergament alternativt sidblad. en känt modell vid enstaka hel handskrift inom manuskriptarunor existerar Codex Runicus, Skånelagen.

Runornas namn

[redigera | redigera wikitext]

Runor kallades ej efter deras ljudvärde liksom inom latinsk skrift: A (/á/), B (/bé/), C (/sé/), D (/dé/) etc, utan fanns runa ägde en ordentligt namn från en mening likt hänvisade mot runans primära ljudvärde, främst via dess inledande stavelse, dock inom fåtal fall även via dess sista stavelse. fanns runa kunde därav även avge sitt namn istället på grund av en ljudvärde, då kallad begreppsruna. en modell existerar svenska hednalagen, var runan ᛘ [mader], liksom ursprungligen betyder ”man” (fornvästnordiska: maðr), användes liksom synonym mot man på grund av för att spara utrymme.

Rundikter

[redigera | redigera wikitext]

Runornas namn varierade något regionalt samt lärdes ut genom sålunda kallade rundikter, korta ramsor liksom beskrev namnet samt därtill detta primära ljudvärdet, ibland tillsammans med rim. en antal äldre samt yngre rundikter äger bevarats, var dem kändaste existerar dem fyra äldsta: anglosaxiska rundikten ifrån 700-talet, fornnorska rundikten ifrån 1200-talet samt dem fornisländska rundikterna: AM687d samt AM461 ifrån 1500 respektive 1550. Även svenska rundikter besitter bevarats, dock då långt senare inom modern period. Trots detta finns några äldre svenska runverser nedtecknade, avtecknade från runologen Johannes Bureus vid 1500-talet ifrån ett runstav likt tros artikel ifrån identisk tidsperiod.

I vissa fall kunde namnet existera desamma ovan flera regioner dock tillsammans olika betydelser, såsom runan ᚢ [ur], vilket avsåg uroxe inom den anglosaxiska rundikten, slagg inom den fornnorska rundikten, samt urväder inom dem fornisländska rundikterna etc.

Äldre runnamnen

[redigera | redigera wikitext]

Notera för att dem äldre urgermanska namnen ej existerar dokumenterade. detta likt framträda nedan existerar vedertagna återskapelser baserat vid senare ämne.

Runa	Namn	Betydelse	Latin	Runa	Namn	Betydelse	Latin	Runa	Namn	Betydelse	Latin
ᚠ	*fehu	fä	[f-runa]	ᚺ	*hag(a)laz	hagel	[h-runa]	ᛏ	*Tē₂waz	Tyr	[t-runa]
ᚢ	*ūruz / *ūrą	uroxe / vatten	[u-runa]	ᚾ	*naudiz	nöd	[n-runa]	ᛒ	*berkanan	björk	[b-runa]
ᚦ	*þurisaz	turs	[þ-runa]	ᛁ	*isaz	is	[i-runa]	ᛖ	*ehwaz	jor, häst	[e-runa]
ᚨ	*ansuz	gud	[a-runa]	ᛃ	*jēra-	säsong, skörd	[j-runa]	ᛗ	*mannaz	man	[m-runa]
ᚱ	*raidō	rida, resa	[r-runa]	ᛈ	*perþō?	?	[p-runa]	ᛚ	*laguz / *laukaz	lög, team / lök	[l-runa]
ᚲ	*kauną?	?	[k-runa]	ᛇ	*ē2haz / *ē2waz	idegran	[ï-runa]	ᛜ	*Ingwaz	Ingvar?	[ŋ-runa]
ᚷ	*gebō	gåva	[g-runa]	ᛉ	*algiz?	älg	[z-runa]	ᛞ	*dagaz	dag	[d-runa]
ᚹ	*vunjō	fröjd	[w-runa]	ᛊ / ᛋ	*sōwilō	sol	[s-runa]	ᛟ	*ōþala-	odal	[o-runa]

Anglosaxiska runnamnen

[redigera | redigera wikitext]

Notera för att nedan namn främst härrör anglosaxiska rundikten vilket ursprungligen skrevs ner någon gång beneath 700-talet alternativt kanske 800-talet. Betydelserna kunna äga skiftat inom senare fornengelska.

Runa	Namn	Betydelse	Latin	Runa	Namn	Betydelse	Latin	Runa	Namn	Betydelse	Latin	Runa	Namn	Betydelse	Latin
ᚠ	feoh	fä	[f-runa]	ᚻ	hægl	hagel	[h-runa]	ᛏ	Tī / Tīr	Tyr	[t-runa]	ᚪ	āc	ek	[e-runa]
ᚢ	ūr	uroxe	[u-runa]	ᚾ	nȳd	nöd	[n-runa]	ᛒ	beorc	björk	[b-runa]	ᚫ	æsc	ask	[æ-runa]
ᚦ	þorn	torn	[þ-runa]	ᛁ	īs	is	[i-runa]	ᛖ	e(o)h	jor, häst	[e-runa]	ᚣ	ȳr	?	[y-runa]
ᚩ	ōs	gud	[o-runa]	ᛡ / ᛄ	gēr	år, årsskörd	[j-runa]	ᛗ	man	man	[m-runa]	ᛠ	ēar	?	[ea-runa]
ᚱ	rād	rida, resa	[r-runa]	ᛈ	peorð	?	[p-runa]	ᛚ	lagu	lög, lag	[l-runa]
ᚳ	cēn	fackla	[c-runa]	ᛇ	ēoh	idegran	[ï-runa]	ᛝ	Ing	Ingvar?	[ŋ-runa]
ᚷ	gyfu	gåva	[g-runa]	ᛉ	eolhx?	älg	[x-runa]	ᛞ	dæg	dag	[d-runa]
ᚹ	wynn	fröjd	[w-runa]	ᛋ / ᚴ	sigel	sol	[s-runa]	ᛟ	ēðel	odal	[œ-runa]

Den 28-typiga anglofrisiska runraden expanderas inom England beneath sitt senare skede samt utökades tillsammans med 1-8 runor på grund av för att förbättrad täcka detta fornengelska språket. Fem från dessa återfinns inom mer än enstaka instans samt kallas samlat tillsammans återstående anglosaxiska runor till den 33-typiga anglosaxiska runraden. Utöver dem fem nämnda runorna äger även ett sjätte extra-runa fått en unicode-tecken, trots för att detta enbart återfinns vid Ruthwellkorset.

Nedan ordning existerar ej standardiserad. Sista runan hör ej mot den 33-typiga runraden.

Runa	Namn	Betydelse	Latin
ᛡ	īor	bäver?/fisk?	[īo-runa]
ᚸ	gār	gere, spjut	[ḡ-runa]
ᛣ	calc	kalk?	[k-runa]
ᛢ	cweorð	?	[q-runa]
ᛥ	stan	sten	[st-runa]
ᛤ	?	?	[k̄-runa]

Magisk innebörd

[redigera | redigera wikitext]

Runorna äger ej bara tjänat vilket en praktiskt sätt för att kommunicera samt ge människor tillfälle för att skydda minnen, utan dem äger även haft enstaka magisk innebörd. Själva termen "runa" betyder ursprungligen "hemlighet" samt "magiskt tecken".^[10] Runorna delar dessa tre attribut tillsammans med samtliga alfabet liksom dem anses härstamma ifrån. Den trollbindande användningen från detta grekiska alfabetet existerar dock relaterad mot för att dess tecken även användes till för att företräda anförande. Liknande förhållande återfinns inom viss utsträckning även inom detta romerska alfabetet.^[10]

I vissa från dem orientaliska mysteriereligioner vilket tillsammans med tiden vann insteg bland romarna samt tävlade tillsammans kristendomen inom popularitet, spelade bokstävernas mystik enstaka massiv roll. ifall detta vittnar inskrifter både vid religiösa monument samt vid amuletter. Senantikens bota tankevärld fanns fylld från talmystik samt bokstavsmagi. Därför vore detta ej underligt angående dem germanska folken nära sin kontakt tillsammans den romerska kulturen mottog starka intryck från denna mystik. kanske är kapabel dem även äga påverkats från dem keltiska prästernas, druidernas, hemliga vetande samt trollbindande konster.^[11] vilket runorna beträffar tyder redan deras namn vid deras förbindelse tillsammans gudarnas alternativt demonernas planet. inom den vanliga yngre runraden hette exempelvis runan ᚦ Þurs: turs alternativt jätte, ᚫ ås: gud, ᚼ hagall: hagel, ᚾ nauð: nödtvång, oundvikligt öde, ᛅ ar: äring, årsväxt, ᛋ sol. ᛏ dryckesställe guden Tyrs namn samt ᛣ: yr betydde idegran, en träd såsom sedan antik period varit heligt hos germanerna. Dess ved ansågs liksom detta verksammaste medlet mot häxeri. Idegranen fanns på grund av nordliga länder vilket cypressen fanns på grund av Södern: en växt vilket symboliserade existensen efter döden.^[11]

Varje runa ansågs stå inom förbindelse tillsammans med någon övernaturlig kraft, ond alternativt god, samt kunde därför brukas antingen mot för att gagna enstaka egen samt ens vänner alternativt mot för att skada ens fiender. tillsammans runornas hjälp trodde man sig även behärska utforska framtiden.^[11]

Redovisning från runinskrifter

[redigera | redigera wikitext]

Vikingatida runinskrifter brukar redovisas inom tre steg^[12]:

1. Inskrift: Inskriften redovisas noggrann såsom den står, dock varenda indikator byts ut mot sin latinska motsvarighet vilket kallas translitterering. Inskriften återges tillsammans med fet stil samt man förmå välja en annat skiljetecken mellan mening än detta ursprungliga.
2. Uttal: detta förmodade uttalet anges tillsammans med lutande stil. på grund av detta används kunskaper inom fornnordiska samt kunskap ifall runstavningsregler.
3. Betydelse: enstaka översättning mot nutidsspråk anges inom citationstecken. Man brukar dock behålla den ursprungliga ordföljden.

Exempel

[redigera | redigera wikitext]

Exempel vid rapport från inskrift, uttal samt innebörd ifrån Gripsholmsstenen:

þaiʀ furu : trikila : fiari : at : kuli

þæiR foru drængila fiarri at gulli

"De foro manligen fjärran efter guld"

Det 16-typiga futharken translittereras vanligen fuþãrk : hnias : tbmlʀ, dock þ skrivs ibland liksom th (med fara till för att läsaren tror för att detta existerar dem numeriskt värde runorna t samt h) samt ã skrivs även o.

Unicode

[redigera | redigera wikitext]

I Unicode existerar sammanlagt 81 teckenkoder allokerade: 75 existerar runor, tre skiljetecken samt återstående tre indikator liksom användes inom runstaven (skandinaviska kalendern). Tecknen spänner ovan området 16A0–16FF (hexadecimalt). inom nyare operativsystem, såsom fönster 7 samt senare, supportas runor sannolikt direkt. ifall ej dem nedanstående tecknen syns behövs enstaka unicodefont liksom stödjer runor, exempelvis Junicode,^[13] Free Mono, Caslon Roman,^[14]Code2000 alternativt Segoe UI emblem.

Futhark-kolumnens färgnyckel nedan:      äldre runraden,      anglofrisiska runraden,      yngre runraden,      medeltida runraden,      ej historisk.

Runa	HTML	Bokstav	Futhark	Runa	HTML	Bokstav	Futhark	Runa	HTML	Bokstav	Futhark
ᚠ		Fehu Feoh Fe F		ᚹ		Wunjo Wynn W		ᛒ		Berkanan Beorc Bjarkan B
ᚡ		V		ᚺ		Haglaz H		ᛓ		Short-Twig-Bjarkan B
ᚢ		Uruz Ur U		ᚻ		Haegl H		ᛔ		Dotted-P
ᚣ		Yr		ᚼ		Long-Branch-Hagall H		ᛕ		Open-P
ᚤ		Y		ᚽ		Short-Twig-Hagall H		ᛖ		Ehwaz Eh E
ᚥ		W		ᚾ		Naudiz Nyd Naud N		ᛗ		Mannaz Man M
ᚦ		Thurisaz Thurs Thorn		ᚿ		Short-Twig-Naud N		ᛘ		Long-Branch-Madr M
ᚧ		Eth		ᛀ		Dotted-N		ᛙ		Short-Twig-Madr M
ᚨ		Ansuz A		ᛁ		Isaz fryst vatten Iss I		ᛚ		Laukaz Lagu Logr L
ᚩ		Os O		ᛂ		E		ᛛ		Dotted-L
ᚪ		Ac A		ᛃ		Jeran J		ᛜ		Ingwaz
ᚫ		Aesc		ᛄ		Ger		ᛝ		Ing
ᚬ		Long-Branch-Oss O		ᛅ		Long-Branch-Ar Ae		ᛞ		Dagaz Daeg D
ᚭ		Short-Twig-Oss O		ᛆ		Short-Twig-Ar A		ᛟ		Othalan Ethel O
ᚮ		O		ᛇ		Iwaz Eoh		ᛠ		Ear
ᚯ		Oe		ᛈ		Pertho Peorth P		ᛡ		Ior
ᚰ		On		ᛉ		Algiz Eolhx		ᛢ		Cweorth
ᚱ		Raido Rad Reid R		ᛊ		Sowilo S		ᛣ		Calc
ᚲ		Kauna		ᛋ		Sigel Long-Branch-Sol S		ᛤ		Cealc
ᚳ		Cen		ᛌ		Short-Twig-Sol S		ᛥ		Stan
ᚴ		Kaun K		ᛍ		C		ᛦ		Long-Branch-Yr
ᚵ		G		ᛎ		Z		ᛧ		Short-Twig-Yr
ᚶ		Eng		ᛏ		Tiwaz Tir Tyr T		ᛨ		Icelandic-Yr
ᚷ		Gebo Gyfu G		ᛐ		Short-Twig-Tyr T		ᛩ		Q
ᚸ		Gar		ᛑ		D		ᛪ		X

Runa	HTML	Skiljetecken
᛫		Punkt .
᛬		Multiple Punctuation (:)
᛭		Cross Punctuation (+)
Runa	HTML	Gyllental*
ᛮ		Arlaug (gyllental 17)
ᛯ		Tvimadr (gyllental 18)
ᛰ		Belgthorn (gyllental 19)

^*Gyllentalen existerar tre ytterligare runor till för att företräda talen 17–19, utöver 1–16 vilket representeras från dem 16 bokstäverna inom yngre runraden.

Yngre runraden inom runbokstavsordning

Långkvist		Kortkvist
Runa	HTML	Runa	HTML	Bokstav
ᚠ		ᚠ		f
ᚢ		ᚢ		u
ᚦ		ᚦ		þ
ᚬ		ᚭ		ą
ᚱ		ᚱ		r
ᚴ		ᚴ		k
ᚼ		ᚽ		h
ᚾ		ᚿ		n
ᛁ		ᛁ		i
ᛅ		ᛆ		a
ᛋ		ᛌ		s
ᛏ		ᛐ		t
ᛒ		ᛓ		b
ᛘ		ᛙ		m
ᛚ		ᛚ		l
ᛦ		ᛧ		R

Runliknande tecken

[redigera | redigera wikitext]

Etruskiska alfabetet

[redigera | redigera wikitext]

Etruskiska alfabetet plats en alfabet likt brukades inom delar från Italien samt vidare beneath andra halvan från tusentalet före Kristus. Tecknen liknar runor samt besitter kanske visst släktskap tillsammans med dem senare germanska runorna. Flera indikator existerar identiska mot utformningen dock skiljs annars helt inom ljudvärde. Den äldsta kända urgermanska skriften återfinns vid Negauhjälmen (Negau B) samt existerar skriven tillsammans detta etruskiska alfabetet.

Orchonskrift

[redigera | redigera wikitext]

Orchonskrift, liksom existerar runliknande indikator från turkiskt ursprung, kallas ibland lite missvisande till "orchonrunor".

Ungerska runor

[redigera | redigera wikitext]

Ungerska runor existerar ej besläktade tillsammans med dem germanska, dock kallas ändå runor vid bas från likheten tillsammans dem germanska. från vad såsom existerar känt existerar majoriteten skrifter tillsammans magyariska runor förstörda från Stefan inom från Ungern (975–1038), eftersom dem ansågs avgudadyrkande, dock skriftsystemet brukades ända in mot 1850-talet inom Transsylvanien.

Pseudorunor

[redigera | redigera wikitext]

Armanenrunor

[redigera | redigera wikitext]

Armanenrunor existerar 18 pseudo-runor sammanställda från den österrikiske mystikern samt rasideologen Guido von List (1848–1919) beneath 1900-talets start. von List sammanställde runorna efter en status från något som är kortvarigt eller inte permanent blindhet 1902 samt beskriver dem inom hans text Das Geheimnis der Runen (”Runornas hemlighet”), publicerad såsom ett tidningsartikel 1906, samt likt enstaka fristående publikation 1908.

Armanenrunorna bygger främst vid dem historiska yngre runorna samt användes från von List till för att förbättra enstaka sorts modern runmagi. Namnet syftar mot för att associera runorna tillsammans von Lists ariosofiska rasreligion Armanism samt dito term. Runorna fortsätter för att användas idag inom nynazism, esoterism, nyhedendom samt New Age-rörelser. då detta gäller runmagi inom New Age samt ockulta kretsar inom en internationellt perspektiv utövar armanenfutharken samt arvet efter von List ännu störst effekt.

SS-runor

[redigera | redigera wikitext]

SS-runor (tyska: SS-Runen) existerar esoteriska runliknande insignier inom Nazismen, ursprungligen introducerade från nazityska paramilitära echelongen SS (Schutzstaffel) beneath slutet från 1920-talet likt symboler på grund av olika aspekter från nazistisk tankesystem samt ariosofi tillsammans mera. dem representerade även dygder likt sågs likt önskvärda hos SS-medlemmar, samt baserades vid rasideologen Guido von Lists påhittade Armanenrunor, vilka löst baserats vid dem historiska runalfabeten.

Modern runmagi

[redigera | redigera wikitext]

Olika varianter från runmagi utövas inom modern tidsperiod. Flera bygger vid Guido von Lists armanenrunor samt utövas bland annat inom ariosofisk ockultism dock även New Age. andra former bygger vid nyhedendom samt dem legender vilket går kring historisk runmagi. Vissa utövanden liknar tarotspådom samt dito.

Ariosofi

[redigera | redigera wikitext]

Den yngre futharken inspirerade mot enstaka nyutvecklad sorts runmagi inom start från 1900-talet, via framförallt den österrikiske ockultisten Guido von Listsarmanenrunor inom ariosofin, ett kombination från runmystik samt främlingsfientlig ockultism. Armanenrunor användes ej huvudsakligen mot text utan agerade främst symboler. Utöver runor fanns även hakkorset enstaka betydelsefull tecken på grund av von Lists ariosofi. Detta inom kombination tillsammans von Lists fascination på grund av antisemitism skapade grogrunden till dem extremt högerorienterade ockulta grupperna Thulesällskapet samt Germanenorden.

Armanenrunor inspirerade efterföljaren Siegfried Adolf Kummer mot sina idéer kring en slags "runyoga", presenterad inom Heilige Runenmacht (1932) samt detta existerar Kummers idéer likt ligger mot bas på grund av flera nutida runmagikers bruk från armenanrunor. Kummers symbolik äger använts från bland annat SS samt Svensk socialistisk förteckning samt existerar detta såsom idag samlat brukar kallas SS-runor.

Guido von Lists ariosofi samt armanenrunor överlevde andra världskriget samt äger demonstrerat sig populära inom nynazistiska ockultistiska grupper, samt även hos Adolf SchleipfersArmanenorden 1976 samt Jürgen RiegersArtgemeinschaft. Vissa andra nutida teoretiker, liksom Savitri Devi, Miguel Serrano samt Karl Wiligut rubriceras ibland såsom ariosofiker. en svenskt modell vid överlevande ariosofi tillsammans med runmagi existerar boken Nordisk magi från Karl Gungner (pseudonym till Åke Bylund) var detta bland annat talas ifall utomjordiska arier – reflektioner likt existerar besläktade tillsammans von Lists person som följer efter någon annan, den nazistiske tänkaren Jörg Lanz von Liebenfels skrivna verk.

Icke-ariosofisk ockultism

[redigera | redigera wikitext]

Armanenrunorna genomgick enstaka reningsprocess efter andra världskriget, vilket gjorde för att dem kunde användas även från icke-nazistiska ockultister samt New Age-grupperingar. Framför allt plats Karl Spiesberger engagerad tillsammans för att reformera runsystemet samt rensa detta ifrån relaterade till rasism drag från von List samt Kummer.^[15] Spiesberger placerade all runsystemet inom en "pansofiskt" alternativt "ecklesiastisk" kontext på grund av för att rädda det.^[16] vid senare tidsperiod besitter Karl Hans Welz, Stephen E. Flowers, Adolf Schleipfer, Larry E. Camp samt Victor Ordell L. Kasen^[17] fortsatt arbetet tillsammans för att försöka lösgöra armanenrunorna ifrån varenda konnotation mot rasism, antisemitism samt dem tänkare likt faktiskt uppfann armanenrunorna.

När detta gäller runmagi inom New Age samt ockulta kretsar inom en internationellt perspektiv utövar armanenrunorna samt arvet efter von List kvar störst inflytande.^{[källa behövs]}

Bureus, Agrell samt New Age

[redigera | redigera wikitext]

En mindre spridd linje från modern runmagi förmå sägas utgå ifrån dels Johannes Bureus runologiska idéer vid 1600-talet kring ett sålunda kallad "Adulruna" samt runkabbala, samt Sigurd Agrellsuthark-teori ifrån 1930-talet. Då dessa idéer inom grunden saknar beröringspunkter tillsammans med antisemitism samt Guido von List äger dem blivit allt mer populära inom ockulta New Age-kretsar likt mot modell den svenska grupperingen Dragon Rouge, var grundaren Thomas Karlsson gett ut skrivna verk kring både Bureus samt Agrells runidéer (även vid engelska).

Till denna linje från runmagi hör även författaren Atrid Grimssons (pseudonym till Jörgen Eriksson) Runmagi samt shamanism (1990) vilket bland annat utgår ifrån Agrells uthark-teori samt blandar den tillsammans healing samt modern shamanism.^{[källa behövs]}

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]