Vilka är egenskaperna hos öken typ vegetation
Öken
Öken existerar en landområde tillsammans med många sparsam nederbörd samt ofta upphöjd avdunstning vilket på det sättet äger ingen alternativt många sparsamt tillsammans med växtlighet. vilt samt växter inom öknen existerar ofta starkt inriktade samt måste tåla både höga samt låga temperaturer samt klara sig vid lite vätska alternativt ojämn passage mot vätska. Öknar finns nära jordens vändkretsar, längs kontinenternas västkuster samt inom områden tillsammans regnskugga. Dessutom finns detta polaröknar alternativt köldöknar vid Antarktis samt dem nordligaste delarna från Arktis.[1]
Ökentyper
[redigera | redigera wikitext]Öknar klassificeras vid ett rad olika sätt såsom exempelvis vegetation, landskapstyp, temperatur, nederbörd samt avdunstning.
Vegetation: Öknarna utmärks från sparsam alternativt ingen växtlighet alls. Områden tillsammans sammanhängande växtlighet förmå istället kallas halvöken. då ett öken förändras mot stäpp alternativt savann existerar otydligt. Gobiöknen inom Asien exempelvis existerar ur en ekologiskt hänseende närmast enstaka stäpp samt öken inom södra Afrika kunna betraktas liksom enstaka torr savann samt båda betraktas i enlighet med nyare sortering vilket halvöknar. Norr samt söder ifall Saharaöknen finns bälten från halvöken, detta södra kallas Sahel.[1][2]
Landskapstyp: Öknarnas landskap existerar format från detta en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig såsom flödar beneath dem sällsynta samt ofta kraftiga regnen, vinderosion, vittring, solsprängning, saltsprängning samt (i köldöknar) köldsprängning. Öknar är kapabel tillsammans med enstaka arabisk kategorisering indelas inom tre typer: klippöken (hammadda), sten- samt grusöken (reg alternativt serir) samt sandöken (erg).[3]
Sandöken, Sahara
Stenöken, Sahara
Klippöken, Chihuahuan
Temperatur:Heta öknar besitter varmaste månaden medeltemperaturer ovan 30 °C samt kallaste månaden mellan 10 samt 30 °C.
Varma öknar besitter varmaste månaden medeltemperaturer mellan 10 samt 30 °C samt kallaste månaden mellan 10 samt 20 °C.
Svala öknar besitter varmaste månaden medeltemperaturer mellan 10 samt 20 °C samt kallaste månaden mellan 0 samt 10 °C.
Kalla öknar (köldöknar) äger varmaste månaden medeltemperaturer mellan 10 samt 30 °C samt kallaste månaden beneath 0 °C.[1]
Vändkretsöknar ligger normalt mellan 15° samt 35° sydlig samt nordlig bredd. Luftmassornas rörelse runt ekvatorn skapar sjunkande atmosfär runt vändkretsarna vilket antingen strömmar mot ekvatorn alternativt mot polerna. Den sjunkande luften skapar en klimat såsom utmärks från permanenta högtryck liksom inom sin tur ger upphov mot öknar. Sahara, Arabiska öknen, Tharöknen inom Pakistan samt Indien, öken inom södra Afrika samt Gibsonöknen inom västra Australien existerar modell vid vändkretsöknar.[1]
Västkustöknar uppstår längs västkusterna inom Sydamerika, Afrika samt Australien eftersom passadvindarna var existerar frånlandsvindar. detta får mot resultat för att detta varma ytvattnet förs försvunnen vilket skapar en kallare luftlager nära havet. Luftlagret ser mot för att nederbörden faller ovan havet samt ej ovan nation. Däremot kunna dimbankar driva in ovan nation samt då faller dagg inom ökenområdet. inom Namiböknen liksom antas artikel världens äldsta öken finns arter vilket specialiserat sig vid för att ta grabb ifall daggen. Atacamaöknen likt existerar världens maximalt regnfattiga plats, existerar även ett västkustöken.[1][4]
Regnskuggeöknar finns inom områden såsom ligger antingen inom skuggan från bergskedjor alternativt långt inne vid enstaka kontinent. Luften vilket når dessa områden äger redan avgett detta mesta från sin fuktighet antingen ovan den blockerande bergskedjan alternativt ovan kustlandet till områden långt ifrån landremsa vid havet. Exempelvis Gobiöknen samt Taklamakan inom skuggan från Himalaya samt andra kinesiska bergskedjor existerar regnskuggeöknar. I Nordamerika ligger öken- alternativt halvökenområden inom regnskugga väster angående Klippiga bergen samt öster alternativt söder angående Sierra Nevada.[1]
Köldöknar alternativt polaröknar finns vid Antarktis samt Arktis samt består från permafrost, snöfält samt glaciärer vilket smälter obetydlig beneath sommaren.[5] Den största sammanhängande köldöknen finns vid norra Grönland.[1]
Saltöknar existerar öknar tillsammans med en ytskikt från salter bland annat stensalt samt soda. Saltet äger ofta sugits upp ifrån djupare jordlager alternativt genom för att salthaltigt vätska radio in inom ett sänka utan avlopp såsom sen avdunstat samt lämnat kvar enstaka saltskorpa. Normalt saknas växter inom saltöknar.[6]
Klimatet inom öknen
[redigera | redigera wikitext]Öknar kännetecknas från nedsänkt nederbörd samt, tillsammans undantag på grund av köldöknarna, upphöjd dagstemperatur samt massiv temperaturvariation ovan dygnet vid bas från den låga luftfuktigheten. inom region samt inom Death Valley besitter uppemot 54,0 °C uppmätts. Avdunstningen inom öknar överstiger ofta den årliga nederbörden. på grund av dem varma öknarna sätts normalt gränsen mellan ökenklimat samt stäppklimat nära 250 mm nederbörd per kalenderår, medan gränsen ligger betydligt lägre på grund av dem kallare öknarna.[1][7]
Köppens klimatklassificering existerar den ledande klimatklassificeringen likt baserar sig vid både temperatur samt nederbörd. inom systemet inkluderas även växternas vattenbehov var en ökenklimat definieras från enstaka medelnederbörd vid mindre än hälften från växtlighetens behov.[1]
Landskapsformer
[redigera | redigera wikitext]På bas från dem stora temperaturvariationerna mellan solens tid samt mörker samt vinter samt sommar utvidgas ständigt berggrunden samt lösmaterialet till för att sedan krympa ihop igen vilket utför för att materialet utsätts till vittring (sol-, salt- samt även frostsprängning). Kemisk vittring förmå även artikel från innebörd, dock kemisk vittring kräver dricksvatten vilket utför för att den oftast existerar från underordnad innebörd inom en ökenlandskap. inom sandöknen existerar sanddyner detta karaktäristiska inslaget samt dynerna förmå erhålla olika form eller gestalt samt storlek beroende vid hur vinden uppför sig. Barkandynen existerar enstaka vanlig form eller gestalt från sanddyn formad likt enstaka hästsko var ändarna pekar mot den ledande vindriktningen. tillsammans med hjälp från ett ytterligare vindriktning förmå en änden förlängas samt då bildas ett längsgående seifdyn. andra dynformer existerar transversaldyner samt stjärndyner. inom Namiböknen finns världens högsta dyner likt förmå existera sålunda höga liksom 300 meter.[1]
Barkandyner, Namiböknen
Seifdyner, Rub al-Khalil
Inselberg, Coloradoplatån
Wadi, Israel
Saltslätt, Namibia
Isolerade kulle, inselberg, utvecklas genom för att ett floddal alternativt ett rämna utvidgas genom exempelvis ras alternativt ytterligare erosion. Inselberg existerar ofta ganska stora, rektangulära samt besitter enstaka program yta vid toppen. då berget utsätts till fortsatt erosion blir detta allt mer oregelbundet samt mindre. mot slut finns bara enstaka mängd stora stenblock kvar. Den kringblåsande sanden inom öknarna slipar block samt klippor samt är kapabel då producera polerade ytor tillsammans olika mönster exempelvis fasetter vid bas från varierande vindriktningar.[1]
Även dricksvatten formar ökenlandskapet. vid bas från för att marken inom huvudsak saknar växttäcke bildas snabbt vattenflöden vid markytan liksom förmå leda mot erosion samt för att badlands bildas. nära nederbörd fylls uttorkade flodfåror, wadier, inom öknen snabbt tillsammans vätska samt bildar störtfloder såsom till tillsammans sig småsten samt småsten på grund av för att sedan åter uttorkning upp. Ofta ligger grundvattnet ytligt samt träd förmå nå grundvattnet längs den torra flodfåran. inom flera öknar saknas utflöde från vätska samt vattnet hamnar inom interna sänkor inom landskap. Salter samlas inom dessa sänkor samt då vattnet dunstar fälls salter ut samt bildar saltslätter var bara salttåliga växter kunna klara sig. Vanligen består avlagringarna från koksalt samt gips.[1] Saltslätt, playa, existerar ett från jordens plattaste landskap likt normalt sluttar mindre än 20 centimeter per kilometer.[8]
Växter samt djur
[redigera | redigera wikitext]Med undantag till dem kalla öknarna är kapabel öknar ofta äga en förhållandevis rikt växt samt djurliv. varelse samt växter inom öknen måste tåla både höga samt låga temperaturer samt klara sig vid lite en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig alternativt ojämn ingång mot dricksvatten. Växtlighet kunna saknas helt inom klippöken, stenöken samt sandöken, alternativt bestå från ett fåtal samt starkt inriktade arter.[1]
Buskar tillsammans djupa rötter samt hårda växtdel förekommer ofta, särskilt inom klipp-, sten- samt grusöknar. Den afrikanska welwitschian existerar en modell vid ett ökenväxt tillsammans utdragen pålrot. inom mer finfördelad mark förekommer kortlivade växter såsom växer upp samt blommar efter nederbörd på grund av för att sätta frön såsom ligger inom jorden inom väntan vid nästa nederbörd. Suckulenter äger ofta små, köttiga ark, alternativt inga växtdel alls, tillsammans med tät kutikula samt erhålla samt nedsänkta klyvöppningar på grund av för att minska avdunstningen. Växterna lagrar ofta en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom stammar, rötter, jordstammar alternativt lökar. Fleråriga växter skyddar sig mot betande varelse genom taggar alternativt bitter växtsaft. Kreosotbusken existerar enstaka nordamerikansk ökenväxt likt förgiftar sin omgivning tillsammans hjälp från sitt rotsystem till för att undvika konkurrens ifall en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt näringsämnen.[1][9][10]
Typiska ökenväxter:[1]
Ökenlevande varelse existerar ofta nattaktiva samt skyddar sig dagtid mot utomhustemperaturen samt avdunstning inom håligheter nere inom marken. dem dagaktiva djuren brukar hålla sig inom skuggan angående detta går alternativt gräver sig fram alldeles beneath markytan. flera varelse klarar sig vid den vätska likt finns inom födan bland annat genom för att äga extremt vattenfattig avföring.[1][11]
I klipp- samt stenöknar förmå vattenförrådet existera längre samt efter nederbörd förmå djurlivet artikel rikt. detta förmå artikel gott ifall insekter vilket exempelvis inom Namiböknen förmå utnyttja fukten ifrån morgondimmorna. Insekterna blir att födas åt skorpioner, ödlor, ormar samt grodor. Öknens fåglar existerar oftast frö- alternativt insektsätare samt äger oftast enstaka oansenlig fjäderdräkt såsom smälter in inom omgivningen. Vissa afrikanska flyghöns är kapabel transportera dricksvatten inom sina bröstfjädrar, samt hanen förmå flyga miltals till för att plocka upp eller ta vätska åt sina ungar. Gnagare samt jagare besitter ofta stora öron både till för att lyssna bytesdjur samt ett fåtal ett snabbare avkylning. inom öknarna finns hovdjur vilket antiloper, dromedarer samt halvåsna. Dromedarerna äger införts från människan mot Afrika samt Australien.[1][11]
Ökenspridning
[redigera | redigera wikitext]Ökenspridning betyder för att öknars yta ökar alternativt för att nya öknar uppstår. Ökenspridning orsakas från människan liksom överanvänder jorden och/eller klimatförändringar. Termen definierades från den franske botanisten samt ekologen André Aubréville (1897–1982) vilket då brukad mark blev öken liksom ett resultat jorderosion orsakad från människan. han grundade sina slutsatser vid studier denne slutfört främst inom Afrika.[12]
Tidigare (år 2008) ansåg vissa vetenskapsman för att satellitmätningar visade enstaka viss förgröning från öknar efter enstaka längre period tillsammans uttorkning. Deras tes plats för att bland annat massflytt ifrån landsbygd mot städer ägde givit landskap en situation för att återhämta sig samt för att koldioxidutsläppen ökat tillväxten.[13] Växter skadas dock från alltför höga temperaturer.
Ökenspridning sker idag vid samtliga kontinenter. inom Afrika äger ökenarealen ökat 650 000 km2 dem senaste 50 år. Gobiöknen inom Kina existerar världens snabbast något som ökar i storlek eller antal öknen. beneath senare tid äger bränder bidragit mot ökenspridningen. Boskapshjordar såsom betar anses bidra mot enstaka grundlig ökenspridning liksom skogsbruk utan återplantering. Argentina inom Sydamerika hotas ekonomiskt från ökenspridningen inom sitt nation då halva arealen består från öken. Man tror för att klimatförändringarna förmå öka ökenspridningen tillsammans med 20 %. Både inom Afrika samt inom Kina sker massplantering från träd på grund av för att begränsa ökenspridningen. [14]
Lista ovan öknar
[redigera | redigera wikitext]Världens stora öknar:[1]
| Öken | Område | Area (km²) | Typ | Beskrivning |
|---|---|---|---|---|
| Antarktiska öknarna | Antarktis | 13 830 000 | Kall | Steniga samt sandiga områden vilket oftast existerar snö- samt isfria |
| Sahara, inklusive Nubiska öknen samt Libyska öknen | Norra Afrika | 9 065 000 | Het | 70 % klipp- samt stenöken samt 30 % sandöken. |
| Arktis | Arktis | 2 600 000 | Kall | Steniga samt sandiga områden såsom oftast existerar snö- samt isfria |
| Arabiska öknen, inklusive Rub al-Khali samt Nafud | Mellanöstern | 2 590 000 | Het | 25 % sandöken, omfattar även klipp-, grus- samt stenöken |
| Australiska öknarna, inklusive Stora Victoriaöknen samt Stora Sandöknen | Australien | 1 371 000 | Het | Sand, småsten samt stenöken tillsammans växttäcke |
| Gobi | Centralasien | 1 295 000 | Sval | Sand- samt grusöken tillsammans saltplayor samt stäpp tillsammans med växttäcke. |
| Kalahari | Södra Afrika | 930 000 | Het | Sandslätter samt dyner tillsammans buskar |
| Patagonien | Sydamerika | 670 000 | Sval | Grus- samt sandslätter |
| Syriska öknen | Mellanöstern | 520 000 | Het | |
| Great Basin | Nordamerika | 492 100 | Varm | Främst klipp- samt stenöken samt 1 % sandöken. |
| Chihuahuan | Nordamerika | 362 600 | Varm | Busköken alternativt buskstäpp |
| Karakum | Centralasien | 349 650 | Sval | 90 % sandöken samt resten klipp- samt stenöken samt saltplayor |
| Coloradoplatån | Nordamerika | 336 700 | Varm | Sedimentära bergarter tillsammans platåberg. Innefattar området tillsammans med Grand Canyon. |
| Sonoraöknen | Nordamerika | 311 000 | Het | Bergig öken |
| Kyzylkum | Centralasien | 297 850 | Sval | 50 % sandöken, Resten hårda lerslätter, klipp-, stenöken samt saltplayor. |
| Taklamakan | Centralasien | 271 950 | Sval | Sand- samt grusöken samt saltplayor |
| Iranska öknen | Mellanöstern | 259 000 | Varm | Sand- samt grusöken samt saltplayor |
| Tharöknen | Asien | 253 300 | Het | 50 % sandöken samt dessutom grusslätter. |
| Atacamaöknen | Sydamerika | 139 860 | Varm | Sand-, sten- samt grusöken, lavafält samt saltplayor |
| Namiböknen | Afrika | 80 900 | Het | Stora sand- samt dynområden samt grusslätter samt klippöken. |
| Mojaveöknen | Nordamerika | 64 750 | Varm | Klipp-, sten- samt grusöken tillsammans med uttorkade alkaliska sjöar samt playor. |