Ekonomisk ojämlikhet slår mot mäns hälsa

Ojämlikhet inom hälsa skapas från för att olika grupper inom samhället, mot modell kvinnor samt män alternativt olika socioekonomiska grupper, äger systematiskt olika livsvillkor, levnadsförhållanden samt levnadsvanor. dock skillnader inom hälsa är kapabel förebyggas, samt regeringens mål inom folkhälsoområdet är för att producera samhälleliga förutsättningar för enstaka god hälsa på lika villkor samt avsluta dem påverkbara hälsoklyftorna inom enstaka generation.

Det här avsnittet är från Folkhälsan inom landet - Årsrapport 2023.

Förutsättningar för hälsa, hälsans bestämningsfaktorer

Hälsan inom enstaka befolkning beror på många olika faktorer samt förmå ses likt resultatet från en samspel mellan individ samt samhälle. Dessa faktorer kallas ofta för hälsans bestämningsfaktorer alternativt förutsättningar för hälsa. För för att uppnå enstaka god samt jämlik hälsa behöver samtliga äga identisk möjligheter mot ett god hälsa.

Förutsättningarna för hälsa är kapabel grupperas på olika sätt. Dahlgren samt Whitehead besitter tagit fram enstaka modell liksom visar på bredden från faktorer liksom påverkar vår hälsa (figur 1). Den illustrerar hälsans bestämningsfaktorer vilket olika lager, från faktorer liksom individen själv bär på såsom ålder, kön samt arv, mot samhälleliga, strukturella faktorer såsom socioekonomiska, kulturella samt miljömässiga förhållanden. detta är också vanligt för att gruppera hälsans bestämningsfaktorer inom enstaka förenklad utgåva från detta, inom livsvillkor, levnadsförhållanden samt levnadsvanor.

Figur 1. Regnbågsmodellen över hälsans bestämningsfaktorer. Dahlgren & Whitehead 2007/1991.

Det folkhälsopolitiska ramverket delar in förutsättningarna för hälsa inom åtta målområden, sju utifrån centrala livsområden där resursbrister samt sårbarheter är särskilt avgörande för jämlik hälsa, samt en åttonde likt belyser hälso- samt sjukvården (figur 2). Indelningen inom målområdena utgår från en livsloppsperspektiv samt följer därför ej helt dem lager såsom beskrivs inom figur 1. dem åtta målområdena tydliggör för att arbetet mot enstaka god samt jämlik hälsa måste inriktas på hälsans förutsättningar samt dem strukturella faktorerna vilket påverkar hälsan.

Figur 2. Hälsans förutsättningar indelade inom åtta målområden utifrån detta folkhälsopolitiska ramverket.

Våra levnadsvanor påverkar risken för många från dem sjukdomar likt bidrar maximalt mot sjukdomsbördan inom landet idag, samt livsvillkoren samt levnadsförhållandena påverkar möjligheten mot hälsosamma levnadsvanor. Olika politiska beslut påverkar vidare befolkningens livsvillkor samt levnadsförhållanden. Sambanden är komplexa samt identisk bestämningsfaktorer förmå ligga ner mot bas för flera olika hälsoutfall. Vissa sjukdomar besitter en relativt snabbt förlopp, likt mot modell många smittsamma sjukdomar. andra sjukdomar besitter en långsammare förlopp samt detta är kapabel även gå lång tidsperiod från exponering för enstaka riskfaktor, vilket rökning, mot för att personen insjuknar. För för att behärska främja hälsa samt förebygga ohälsa är detta därför viktigt för att, utöver hälsoutfall, följa även förutsättningarna för hälsa eftersom detta ger ett foto från hur hälsan inom befolkningen kunna anlända för att utvecklas över tid.

Vad är ojämlikhet inom hälsa?

Ojämlikhet inom hälsa skapas från för att olika grupper inom samhället, mot modell kvinnor samt män alternativt olika socioekonomiska grupper, besitter systematiskt olika livsvillkor, levnadsförhållanden samt levnadsvanor. Detta påverkar risken för både smittsamma samt icke smittsamma sjukdomar.

Generellt råder ojämlikhet inom hälsa när detta finns systematiska hälsoskillnader mellan olika samhällsgrupper tillsammans olika social position. Dessa skillnader visar sig både såsom ett gradient inom hälsa samt vilket ett ansamling från hälsoproblem inom vissa grupper liksom är särskilt utsatta socialt samt ekonomiskt, jämfört tillsammans övriga befolkningen. detta är därför viktigt för att illuminera den sociala gradienten inom hälsa, utan för att tappa fokus på grupper liksom är kapabel betraktas liksom särskilt utsatta. Den sociala gradienten inom hälsa innebär för att varenda steg inom den sociala hierarkin inom enstaka befolkning, mot modell nivå på träning, lön alternativt arbete, medför förändrad hälsa.

Att hälsoproblem dessutom förmå ansamlas inom vissa utsatta grupper förklaras bland annat från för att skillnader inom tillgångar ej bara leder mot skillnader inom fara för ohälsa mellan olika sociala grupper, utan också mot skillnader inom mottaglighet samt motståndskraft. ett enskild bestämningsfaktor, likt finansiell utsatthet alternativt rökning, är kapabel öka risken för ohälsa, dock hur kraftfull effekten är beror på angående enstaka individ också är exponerad för andra faktorer liksom är kapabel artikel skadliga för hälsan. Personer tillsammans lägre social position utsätts oftare för många olika faktorer vilket förmå inverka negativt på hälsan – såväl sociala samt fysiska livsvillkor liksom levnadsvanor – vilket gör för att effekten från ytterligare ett faktor ofta blir starkare.

Grupper inom särskilt utsatta situationer kunna mot modell existera hbtqi-personer, personer tillsammans vissa funktionsnedsättningar, migranter, nationella minoriteter, ensamstående föräldrar samt personer likt står utanför arbetsmarknaden. Ibland sammanträffar dessutom dessa tillstånd, vilket kunna innebära ökad fara för ohälsa, alternativt sämre tillgång mot samhällets vård- samt stödutbud.

Ojämlikheten inom hälsa är kapabel också ses ur en livsloppsperspektiv. detta innebär för att hälsan samt ojämlikheten inom hälsa är en konsekvens från processer liksom pågått beneath all existensen, där faktorer likt uppväxt, släkt, lärcentrum, jobb samt boende formar förutsättningarna för en hälsosamt liv. Hälsan nära enstaka tidpunkt är kopplad mot den position man besitter nära den tidpunkten, dock också mot den position man äger haft vilket ungar samt genom existensen, samt därmed den exponering från olika riskfaktorer för hälsan såsom detta innebär.

Utbildning såsom mått på socioekonomisk position

Socioekonomiska grupper är kapabel definieras på flera sätt, mot modell likt yrkesgrupper, inkomstgrupper alternativt utbildningsgrupper. kurs, liksom är en vanligt mått på socioekonomisk position används även inom denna redogörelse vilket markör på socioekonomisk assemblage. mot skillnad från lön påverkas ej utbildningsnivå från mot modell arbetslöshet alternativt sjukdom efter avklarad kurs samt är därför en mer stabilt mått på individnivå.

Olika mått på ojämlikhet

Ojämlikhet kunna ses samt mätas på flera sätt. ifall syftet är för att jämföra hälsan inom ett bestämd team tillsammans enstaka ytterligare, exempelvis bland dem tillsammans med begränsad respektive lång kurs kunna så kallade enkla mått användas. För för att att värdera eller beskatta ojämlikheten sammantaget inom all befolkningen krävs mer komplexa mått. tillsammans med komplexa mått kunna även hänsyn tas mot hur massiv respektive lag är inom befolkningen samt hur storleken förändras över tid.
Ojämlikhet förmå också uttryckas liksom helt alternativt relativ. helt ojämlikhet handlar angående skillnader inom faktiskt antal mellan grupper samt ger enstaka foto från omfattningen från ohälsa inom olika grupper. Relativ ojämlikhet beskriver hur många gånger större exempelvis risken för enstaka sjukdom är för ett samling jämfört tillsammans ett ytterligare samt ger enstaka foto från ojämlikheten mellan grupper utan hänsyn mot detta faktiska antalet. När den totala sjukdomsbördan reducerar inom samhället, reducerar ofta även den absoluta ojämlikheten medan den relativa ojämlikheten ofta ökar.

Valet från mått grundar sig inom vilket man önskar mäta, mot modell absoluta alternativt relativa skillnader. dock även förutsättningarna inom struktur från uppgifter påverkar vilka mått likt är lämpliga. För för att få enstaka så fullständig foto liksom möjligt från angående ojämlikheten ökar alternativt reducerar bör flera mått användas.

Demografiska förändringar samt folkhälsa

Hälsan inom befolkningen hänger på olika sätt ihop tillsammans med demografiska processer vilket nativitet (barnafödande), migration samt dödlighet. enstaka huvud aspekt är befolkningens åldersstruktur, likt bland annat beror på faktorer vilket hur länge oss lever, hur många små människor liksom föds samt invandring. landet äger liksom många andra länder enstaka åldrande befolkning samt den åldersgrupp såsom förväntas öka maximalt framöver är den äldsta. Ökad medellivslängd samt minskat barnafödande är faktorer liksom leder mot för att den genomsnittliga åldern inom befolkningen ökar.

Medellivslängden besitter ökat mer alternativt mindre linjärt för både kvinnor samt män mellan 1970 samt 2019. Barnafödandet äger varierat beneath identisk period, dock antalet födda ungar inom relation mot antalet kvinnor inom barnafödande åldrar (det så kallade summerade fruktsamhetstalet) äger varit lägre än vilket likt behövs för för att upprätthålla ett stadig befolkningsnivå. År 2021 uppgick detta mot 1,67 små människor per kvinna.

Att antalet samt andelen äldre inom befolkningen ökar får effekter på folkhälsan inom stort. Även ifall detta är positivt för att oss får möjlighet för att leva fler år, finns detta många vilket tyder på för att antalet friska år ej ökar inom identisk utsträckning. detta innebär bland annat för att fler personer lever tillsammans demens samt andra kroniska sjukdomar såsom är vanliga bland äldre. Psykisk ohälsa är också vanligt bland äldre. Även ifall oss håller oss friska allt högre upp inom åldrarna, är detta fler liksom lever tillsammans med sjukdom samt funktionsnedsättningar angående detta finns många äldre inom befolkningen. Risken för svårare samt mer komplexa sjukdomstillstånd ökar också. Dessutom är kapabel ett äldre befolkning innebära ett högre sårbarhet nära vissa hälsokriser, både för individen samt samhället, såsom mot modell beneath covid-19-pandemin.

Migration mot landet bidrar mot för att motarbeta enstaka åldrande befolkning eftersom personer såsom migrerar ofta är relativt unga. Migration – för att människor ändrar bostadsort mot en annat nation från olika skäl – är kapabel påverka folkhälsan även på andra sätt. Migranter är enstaka väldigt heterogen samling. Samtidigt såsom migranter besitter längre medellivslängd finns enstaka ökad fara för bland annat psykisk ohälsa för vissa grupper från migranter jämfört tillsammans med personer födda inom landet. Faktorer likt uppstår efter migrationen äger också innebörd, eftersom utrikes födda allmänt äger sämre livsvillkor än personer likt är födda inom land. mot modell är arbetslösheten högre samt den disponibla inkomsten lägre bland utrikes födda, vilket på sikt förmå bidra mot sämre hälsa.

Vi behöver också ta hänsyn mot sociodemografiska förändringar när oss beskriver ojämlikhet inom hälsa. en modell är för att både andelen från befolkningen inom olika utbildningsgrupper samt dessa gruppers sammansättning äger förändrats över tidsperiod. Detta påverkar såväl ohälsa vilket olika negativa levnadsvanor samt livsvillkor. Exempelvis utgör gruppen tillsammans med högst förgymnasial utbildningsnivå idag cirka 20 andel från befolkningen jämfört tillsammans cirka 40 andel för några decennier sedan.

Eftersom andelen likt besitter gymnasieutbildning äger ökat markant sedan 1900-talets första hälft finns detta ett större andel äldre inom gruppen tillsammans med endast förgymnasial kurs jämfört tillsammans övriga utbildningsgrupper. detta påverkar sambandet mellan utbildningsnivå samt många andra faktorer, eftersom ålder ökar risken för ett massiv mängd sjukdomar, samt påverkar flera från hälsans bestämningsfaktorer. detta är därför viktigt för att redovisa utfall där hänsyn tagits mot ålder, så kallade åldersstandardiserade utfall, där detta är möjligt.

Påverkbara hälsoklyftor

I detta folkhälsopolitiska målet ingår för att avsluta dem påverkbara hälsoklyftorna inom enstaka generation. ett huvud följdfråga är då vilket vilket egentligen är påverkbart, samt hur massiv sektion från den ojämlika hälsan vilket detta berör. Här finns inget entydigt svar. Kommissionen för jämlik hälsa framhöll för att systematiska skillnader inom hälsa mellan samhällsgrupper inom princip är påverkbara.

Bakgrunden mot denna utgångspunkt är för att hälsa, både allmänt samt särskilt för många från våra vanligaste sjukdomar, påverkas från dem förhållanden, villkor samt miljöer vilket människor lever inom. detta handlar ifall förhållanden liksom går för att påverka genom bland annat politiska insatser, mot modell inom välfärdsområdet liksom socialförsäkringens utformande. Samtidigt förmå ett sektion omröstning tillsammans innebörd för hälsan uppfattas ligga ner närmare individen, mot modell när detta gäller vissa hälsobeteenden. Även här förmå samhället påverka, exempelvis genom lagstiftning angående rökfria miljöer, hastighetsbegränsningar inom trafiken samt åldersgränser samt ett energisk prispolitik för alkohol samt tobak. Levnadsvanor är också socialt skiktade, orsakskedjorna är komplexa samt många politikområden besitter innebörd. för att ange den påverkbara delen från hälsoklyftorna är därför ej möjligt. Samtidigt är ett sektion från detta påverkbara sådant likt är möjligt för att åtgärda alternativt undvika på en mer konkret sätt. en modell är dödsfall likt kunna undvikas genom vård samt behandling.

Folkhälsan samt dess förutsättningar är enstaka angelägenhet för aktörer inom olika sektorer på nationell, regional samt kommunal nivå. Regionerna ansvarar bland annat för hälso- samt sjukvården såsom besitter ett betydande hälsofrämjande roll. dem kunna bidra mot för att förbättra folkhälsan samt minska hälsoklyftorna, mot modell genom ett primärvård tillsammans med fokus på förebyggande insatser vilket når samtliga grupper inom samhället. många från arbetet sker också inom kommunerna, där utformningen från exempelvis socialtjänst, lärcentrum samt förskola, samt boende- samt fritidsmiljöer, besitter innebörd för hälsan samt dess förutsättningar. Insatser för för att förbättra folkhälsan behöver också ta hänsyn mot för att personer besitter olika förutsättningar. Begreppet proportionell universalism nämns ofta inom dem här sammanhangen samt innebär generella åtgärder likt förmå öka inom intensitet där behoven är större.

Om vår folkhälsorapportering

Folkhälsans tillväxt är ett sektion inom Folkhälsomyndighetens samlade uppföljningssystem för enstaka god samt jämlik hälsa baserad på dem åtta målområdena samt olika aspekter från hälsa. Sammantaget bör uppföljningen visa utvecklingen mot detta övergripande folkhälsopolitiska målet angående för att "skapa samhälleliga förutsättningar för ett god samt jämlik hälsa inom all befolkningen samt avsluta dem påverkbara hälsoklyftorna inom ett generation". Resultaten presenteras på separata webbsidor tillsammans interaktiva kartor samt diagram, samt sammanfattas inom enstaka Årsrapport tillsammans med särskilt fokus på jämlik hälsa. Tillsammans bildar dem en gemensamt rapporteringssystem.