pewact.pages.dev






Varför ligger kärnkraftverk alltid nära havet

Kärnkraftverk

Kärnkraftverk

Anläggning till produktion från elektricitet 

Kärnkraftverk existerar enstaka anläggning på grund av produktion från elektricitet tillsammans med hjälp från atomenergi. Energikällan inom en kärnkraftverk kallas kärnreaktor alternativt enbart reaktor.

Allmänt

[redigera | redigera wikitext]

Kärnkraften erhålls genom fission (klyvning) från tunga atomkärnor. inom praktiken används främst isotopen235U, dock även inblandningar från mindre mängder 239Pu förekommer. nära fissionen frigörs energi inom kärnbränslet likt värmer upp en kylmedium, oftast vätska, sålunda för att ånga bildas antingen direkt liksom inom enstaka kokvattenreaktor alternativt omväg via ett ånggenerator såsom inom enstaka tryckvattenreaktor. Ångan används till för att driva enstaka turbin, kopplad mot ett elektrisk maskin såsom producerar elektricitet. inom likhet tillsammans med andra sorters kondenskraftverk såsom använder fossila drivmedel alternativt biomassa kunna endast högst hälften från inmatad värmeenergi omvandlas mot elektricitet. på grund av kärnkraftverk existerar verkningsgraden inom allmänhet cirka ett tredjedel.

Kärnkraftverk använder upp bränsle för kärnkraft, vanligtvis uran, vilket existerar ett ändlig tillgång, samt atomenergi räknas därför ej mot förnybara energikällor. mot skillnad ifrån fossila energikällor såsom kol alternativt naturgas producerar dock den energialstrande reaktionen inom en kärnkraftverk inga växthusgaser, medan vissa utsläpp av ämnenofta föroreningar sker nära uranbrytning, bränsleproduktion, uppförande från kraftverket tillsammans med mera.

FN:s klimatpanel (IPCC) besitter demonstrerat för att atomenergi släpper ut 50–100 gånger mindre växthusgaser än fossil elproduktion, ungefär lika många likt till vindkraft samt något mindre än utsläpp av ämnenofta föroreningar ifrån elproduktion tillsammans solceller.[1] Kärnkraftens utsläpp av ämnenofta föroreningar kommer framförallt ifrån uranbrytning, medan solcellers utsläpp av ämnenofta föroreningar framförallt kommer ifrån olika moment inom tillverkningen.

CO2-eq-utsläpp nära olika elproduktionssätt

[redigera | redigera wikitext]

Diagrammet existerar temporärt inaktiverat. Grafer inaktiverades den 18 april 2023 vid bas från programvaruproblem. jobb pågår till för att ta fram en nytt verktyg.
25-perc median
(50-perc)
75-perc
PV (solceller) 29 46 80
Vindkraft 8 12 20
Kärnkraft 8 16 45
Fossilgas 422 469 548
Kol 877 1 001 1 130

De flesta kärnkraftverk inom världen använder vanligt vätska liksom debattledare samt kylmedium, samt existerar antingen från typen kokvattenreaktor alternativt tryckvattenreaktor. Även andra typer finns såsom grafitmodererade reaktorer inom bland annat Ryssland samt Storbritannien. Den olycksdrabbade reaktorn inom Tjernobyl fanns grafitmodererad tillsammans med dricksvatten likt kylvätska. detta finns även grafitmodererade reaktorer tillsammans med gas liksom kylvätska, mot modell AGR inom Storbritannien. Tungt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig är kapabel även användas vilket debattledare, något såsom enstaka gång plats den svenska linjens bärande koncept samt kvar används inom Kanada inom deras tungvattenreaktorer från CANDU-typ. Fördelen tillsammans dessa existerar för att dem förmå nyttja icke anrikat uran. detta finns även reaktorer vilket kyls tillsammans mot modell flytande natrium samt därmed kunna jobba nära högre temperatur. Detta innebär ett högre verkningsgrad hos reaktorn dock ställer större krav vid reaktorns konstruktion.

Olika typer från kärnkraftverk

[redigera | redigera wikitext]

Allt efter anläggningarnas ålder brukar man prata angående skilda generationer. enstaka anläggnings karaktär bestäms inom huvudsak från dess reaktortyp. dem äldre vilket inom solens tid existerar inom produktion hör mot den andra generationens reaktorer, medan den tredjeplats generationens reaktorer existerar moderna anläggningar, liksom ännu nybyggs. Den fjärde generationens reaktor existerar inom olika stadier från undersökning samt tillväxt samt dem inledande bedöms behärska existera inom kommersiell drift före 2030. [2]Antalet olika reaktortyper förmå delas upp vid flera sätt:

  • enligt typ från kärnreaktion
  • enligt typ från moderatormaterial
  • enligt typ från kylmedel
  • efter bränslets fas
  • efter användningsområde

Kärnreaktorer inom världen

[redigera | redigera wikitext]

Den samlade elektriska effekten vid världens kärnreaktorer inom drift existerar 394 467 MWe. Reaktorer beneath konstruktion summerar mot 53 870 MWe. Permanent stängda summerar mot 90 443 MWe.

LandReaktorer
i drift
Under
konstruktion
Permanent
ur drift
Argentina310
Armenien101
Bangladesh020
Belarus110
Belgien701
Brasilien210
Bulgarien204
Finland410
Frankrike56114
Förenade Arabemiraten220
Indien2360
Iran110
Italien004
Japan33227(-30)[4]
Kanada1906
Kazakstan001
Kina5214(+150)[5]0
Litauen002
Mexiko200
Nederländerna101
Pakistan511
Rumänien200
Ryssland3839
Schweiz402
Slovakien423
Slovenien100
Spanien703
Sverige606[6]+1
Storbritannien13232
Sydafrika200
Sydkorea2442
Taiwan303
Tjeckien600
Turkiet030
Tyskland6030
Ukraina1524
Ungern400
USA93240
Totalt44251197

Till ovanstående kommer även flera forskningsreaktorer, även inom länder vilket ej äger någon kommersiell atomenergi (som t.ex. Norge).

Kärnkraftens historia

[redigera | redigera wikitext]

1890-talet

[redigera | redigera wikitext]

1900-talet

[redigera | redigera wikitext]

Vad dem båda forskarna besitter upptäckt existerar för att urankärnor förmå klyvas inom numeriskt värde delar, ett process såsom kallas fission.

  • 1942 Den italienska fysikern Enrico Fermi demonstrerar till inledande gången ett självunderhållande kontrollerad kedjereaktion inom Chicago. Detta plats världens inledande kärnreaktor.
  • 1945Världens inledande kärnvapen provsprängs, samt numeriskt värde bomber fälls inom andra världskrigets slutskede. Kärnvapnets sprängkraft samt dess katastrofala följder chockar världen. Fredlig energiutvinning tillsammans med atomkraft ligger flera tid vidare inom tiden.
  • 1948 Halvstatliga svenska bolaget AB Atomenergi startas, tillsammans uppgift för att bedriva forsknings- samt kommersiell aktivitet kring atomenergi.[7]
  • 1951 startas världens inledande experimentella reaktor för kärnkraft, EBR-1 inom Idaho inom USA. Den existerar enstaka demonstrationsreaktor från brid-typ samt driver fyra glödlampor.[8]
  • 1954 Världens inledande atomdrivna ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig, ubåten Nautilus, sjösätts inom USA. Ubåtens atomdrift möjliggör den inledande undervattensfärden ovan nordpolen.[7]
  • 1954 identisk kalenderår invigs R1, Sveriges inledande experimentella kärnreaktor, inom en bergrum beneath KTH inom Stockholm.
  • 1954 Världens inledande kärnkraftverk, Obninsk kärnkraftverk tillsammans med tillfälle för att ge kraft mot elnätet öppnas inom Sovjetunionen. Den ägde ett resultat vid 30 MW varav 5 MW gavs mot elnätet.[9]
  • 1955 Den inledande internationella atomkonferensen till atomenergins fredliga användning hålls inom Genève.[7]
  • 1956 inledande affärsmässig kärnkraftverket tas inom drift inom Calder entré inom England, tillsammans med 4 × 60 MWe utfall. Verket producerar samtidigt plutonium mot brittiska kärnvapen.
  • 1956 Riksdagen fattar en beslut baserat vid atomenergiutredningens förslag. Detta innebär startskottet vid den svenska linje, baserad vid inhemskt uran, tungvattenreaktorer samt ett planerad svensk atombomb.
  • 1957 inom Mayak, inom staden Ozorsk inom södra Ural, Sovjetunionen, drivs enstaka armé kärnanläggning till produktion från vapenplutonium. Kylsystemet inom ett lagringstank lämnas ur funktion samt den 29 september leder detta mot ett explosion. 20 miljoner curie radioaktivitet sprids inom enstaka 35 mil utdragen plym, ovan en 23 000 kvadratkilometer stort område.
  • 1957Shippingport-reaktorn inom USA invigs samt blir världens inledande kärnkraftverk inom kommersiell skal (60 MWe) utan produktion från vapenplutonium liksom sidoverksamhet.
  • 1958 Norge startar Haldenreaktorn
  • 1959 dem numeriskt värde inledande atomdrivna (yt)fartygen sjösätts: isbrytaren Lenin inom Sovjetunionen, samt amerikanska handelsfartyget NS Savannah.
  • 1960 startades på grund av inledande gången reaktorn R2 inom Studsvik, till forskningsändamål samt produktion från isotoper mot läkemedel samt industri. Anläggningen fanns inom drift mot 2005.
  • 1962 Riksdagen fattar beslut angående för att enstaka fjärde svensk reaktor, R4, skulle byggas. Detta plats vad liksom sedermera blev Marvikenverket.[7]
  • 1963 tas Sveriges inledande affärsmässig reaktor, Ågestaverket, inom drift. Verket levererar 55 MW fjärrvärme mot Farsta, samt 10 MW elström.
  • 1965 Provproduktion inleds inom Ranstadsverket, Sveriges enda avgörande anläggning till uranutvinning.
  • 1968 Stockholms Elverk söker status på grund av en kärnkraftvärmeverk förlagt inom berget nära Ropsten inom huvudstaden. på grund av för att utreda tillståndsfrågan påbörjades Närförläggningsutredningen.
  • 1970 Regeringen beslutar för att arbetena tillsammans med Marvikenreaktorn bör avbrytas. tillsammans detta får den svenska sträcka sin slutpunkt,[7] samt Marviken byggs angående mot oljekraftverk.
  • 1972 blev tagna Oskarshamn 1 inom drift. Reaktorn stängdes 17 juni 2017.
  • 1974Närförläggningsutredningen avger sitt betänkande; inom princip positiv mot närförläggningar, dock utpräglad närförläggning skall undvikas mot dess ytterligare kunskap vunnits.[10]
  • 1975 enstaka partiell härdsmälta skedde inom den inledande från reaktorerna inom kärnkraftverket utanför Leningrad (St Petersburg). detta radioaktiva utsläppet uppges mot ett miljon curie. nära Browns Ferry kärnkraftverk inom USA utbryter enstaka brand såsom resulterar inom nya regler på grund av brandsäkerhet inom samt tillsammans införandet från 10CFR50.48 samt Appendix R.
  • 1977 Den således kallade villkorslagen stiftas, varmed nya reaktorer får tas inom drift endast ifall ägaren kunna visa för att utbränt bränsle för kärnkraft förmå tas angående grabb vid en säkert sätt
  • 1977 inom juli tas Sveriges sjätte affärsmässig kärnkraftverk, platsnamn 2, inom drift inom enlighet tillsammans med villkorslagen.
  • 1979 ett tragedi nära kärnkraftverket vid Three Mile Island inom USA resulterade inom härdsmälta (Harrisburgolyckan). Radioaktiva ämnen strömmade ut inom säkerhetsbyggnaden liksom omger reaktorn dock större utsläpp av ämnenofta föroreningar inom omgivningen kunde undvikas. Undersökningsrapporten visade vid bekymmer inom säkerhetskulturen. Olyckan bidrog mot för att erhålla kärnkraftverk senare byggts inom USA.
  • 1980 Tilltagande tvivel mot atomenergi beneath 1970-talet samt inom synnerhet bekymmer efter Harrisburgolyckan tvingar fram ett folkomröstning ifall kärnkraftens kommande inom landet. detta vinnande alternativet förordar för att kärnkraften avvecklas ”i den takt vilket existerar möjlig tillsammans med hänsyn mot nödvändigheten från elektrisk kraft på grund av upprätthållande från aktivitet samt välfärd” samt för att ”ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma”.
  • 1980 Reaktorn BN-600 tas inom drift inom dåvarande Sovjetunionen. Verket existerar den äldsta bridreaktorn inom kommersiell skal såsom ännu existerar inom drift (2014).[11]
  • 1986 en test nära reaktor 4 nära Kärnkraftverket inom Tjernobyl leder från olika orsaker mot enstaka explosiv brand inom härden (Tjernobylolyckan), den maximalt grundlig kärnkraftsolyckan hittills. Räddningspersonal fick extrema stråldoser samt en stort enhet blir obeboeligt till oöverskådlig kommande. Mindre mängder radioaktivt nedfall drabbade stora delar från Europa. Olyckans eftermäle medförde förbättrad internationellt samarbete inom reaktorsäkerhet.
  • 1992 inom platsnamn 2 brister en sprängbleck inom reaktorinneslutningen, 200 kg mineralull spolas ner inom kondensationsbassängen samt sätter igen silarna mot system för säkerhet (Barsebäckshändelsen).

2000-talet

[redigera | redigera wikitext]

  • 2005 Barsebäcks kärnkraftverk tas ur drift sedan reaktor 2 stoppats. Detta sker likt sektion från enstaka energipolitisk uppgörelse mellan socialdemokraterna, centerpartiet samt vänsterpartiet, dock omväg vid bas från påtryckningar ifrån Danmark.
  • 2006 Svenska kraftnät orsakar kortslutning samt spänningstransienter inom en ställverk utanför Forsmarks kärnkraftverk reaktor 1 vilket ledde mot Forsmarkshändelsen.
  • 2011 Den japanska staden Fukushima totalförstörs den 11 mars från enstaka tsunami. Nödkylningens elförsörjning kämpa ut samt leder mot härdsmälta, explosioner samt utsläpp av ämnenofta föroreningar från radioaktiv gas (Fukushima-olyckan).
  • 2011 likt ett reaktion vid Fukushima-olyckan beslutar Tyskland för att fasa ut sina kärnkraftverk successivt fram mot 2022. då planerna väl sätts inom verket kommer Tyskland bli detta inledande landet inom världen liksom helt avvecklar operativ kärnkraftskapacitet.
  • 2012 Norska vetenskapsman påbörjar en fyraårigt testprogram på grund av för att undersöka torium såsom framtida kärnbränsle.[12]
  • 2014 Kina intensifierar tidigare planer vid toriumbaserad atomenergi samt siktar vid enstaka fullt operativ toriumreaktor inom 10 år[13].

Risker samt säkerhet

[redigera | redigera wikitext]

Kärnkraftsolyckor är kapabel bli många allvarliga angående radioaktiva ämnen sprids utanför kärnkraftverket. på grund av för att detta skall ske inom större skal behövs vanligen antingen någon form eller gestalt från explosivt förlopp alternativt ett härdsmälta var temperaturen inom kärnbränslet blir sålunda upphöjd (över 1000 °C) för att den skadar reaktortank samt slutligen reaktorinneslutningen. inom Tjernobylolyckan 100-faldigades reaktorns utfall vid en par sekunder vilket fullständigt ödelade såväl reaktor liksom dess inneslutning. inom Fukushima-olyckan slog ett tsunami ut samtliga kylsystem inom block 1-3 vilket gav härdsmältor vilket penetrerade reaktortankar samt gav avgörande radioaktiva läckage mot omgivning samt ocean. inom Harrisburgolyckan uteblev reaktorns kylning samt orsakade ett härdsmälta, dock den avstannade inne inom reaktortanken, samt inneslutningen förblev intakt.

Mindre mängder radioaktivitet förmå spridas inom omgivningen även utan explosion, härdsmälta alternativt andra dramatiska händelser, dels minimala mängder inom den rutinmässiga driften, dels måttliga mängder såsom släpps ut (vanligen via en filter) på grund av för att undvika enstaka allvarligare tragedi, dock sker detta endast inom yttersta nödfall.

Ett kärnkraftverk kunna ej explodera vid identisk sätt såsom ett atombomb; atombomberna kräver speciellt bränsle placerat vid speciellt sätt till för att kedjereaktionen skall bli tillräckligt stark samt behärska gå vidare beneath explosionen.

Säkerhetssystem

[redigera | redigera wikitext]

De tre huvudfunktionerna inom en kärnkraftverks system för säkerhet är:[14]

  1. Stoppa reaktorn
  2. Sätt ej vid den igen
  3. Förhindra utsläpp av ämnenofta föroreningar från radioaktiva ämnen

För för att nå detta använder kärnkraftverk en antal parallella system för säkerhet. detta betyder för att man äger flera system för säkerhet vilket äger identisk funktion, mot modell till för att stoppa reaktorn. till för att försäkra sig mot för att säkerhetssystemen ej kämpa ut samtidigt bör dem artikel helt oberoende från varandra samt helst bygga vid helt olika metoder, exempelvis en mekaniskt samt en elektriskt struktur (se redundans).

Moderna kärnkraftverk existerar konstruerade till för att klara från enstaka härdsmälta således för att konsekvenserna på grund av omgivningarna blir små[källa behövs] vilket flera äldre reaktorer helt saknar skydd mot, såsom mot modell dem äldre grafitmodererade reaktorerna inom Tjernobyl. Radioaktiv jod existerar ett från fissionsprodukterna ifrån lättvattenreaktorer, samt är kapabel nära utsläpp av ämnenofta föroreningar ge upphov mot sköldkörtelcancer. angående ett kärnkraftolycka tillsammans utsläpp av ämnenofta föroreningar från jod-131 mot omgivningen inträffar kunna en visst skydd fås genom intag från (ej radioaktiv) jod. eftersom jod ansamlas inom sköldkörteln mättas då denna tillsammans ofarlig jod. inom landet äger därför inom beredskapssyfte jodpreparat delats ut mot befolkningen inom dem närmaste omgivningarna mot kärnkraftreaktorerna.

Fjärde generationens reaktorer, samt även vissa äldre utföranden, existerar designade till passiv säkerhet.[ej i angiven källa] detta innebär för att säkerhetssystemen ej kräver energisk extern kraftförsörjning, operatörer såsom fattar beslut samt liknande liksom sedan måste flerdubblas i enlighet med ovan på grund av för att att nå ett mål eller resultat erforderlig säkerhet.[15] Istället avstannar reaktionen från sig egen inom frånvaro från styrning utifrån.

Kärnkraftsolyckor samt incidenter inom historien

[redigera | redigera wikitext]

Minst fem allvarliga tragedier äger hittills skett inom kärnkrafthistorien:

  • I ett armé anläggning inom Mayak, inom staden Ozorsk inom södra Ural, Sovjetunionen, producerades plutonium till kärnvapen (alltså ej en kärnkraftverk). Den 29 september 1957 plats detta bekymmer tillsammans kylsystemet inom enstaka från tankarna. Detta ledde mot ett explosion. 20 miljoner curie radioaktivitet spreds inom ett 35 mil utdragen plym, ovan en 23 000 kvadratkilometerstort område.
  • År 1975 skedde ett partiell härdsmälta inom den inledande från reaktorerna inom kärnkraftverket utanför Leningrad (St Petersburg). detta radioaktiva utsläppet uppges mot 1 MCi. detta existerar oklart ovan hur massiv yta detta spred sig. Läs mer inom engelska Wikipedia
  • Reaktor nr 2 nära Three Mile Island Nuclear Generating Station nära Harrisburg inom USA plats hotande nära enstaka total härdsmälta den 28 mars 1979, dock man lyckades inom sista stund återta styrningen från reaktorn samt därmed hindra enstaka större tragedi. Då stationen liksom dem flesta andra reaktorer (med undantag till ett handfull inom f.d. Sovjetunionen) besitter enstaka gastät inneslutningsbyggnad samt härdsmältan kunde begränsas således släpptes många lite radioaktivitet ut mot omgivningen. till närvarande äger varenda bränslerester tagits ut ur reaktorn samt stationen avvaktar vid avveckling. titta vidare Harrisburgolyckan.
  • Den största samt allvarligaste kärnkraftsolyckan såsom skett plats den inom Tjernobyl inom nuvarande Ukraina1986. vid bas från en flertal faktorer havererade reaktor fyra då en speciellt test skulle utföras, vilket resulterade inom enstaka härdsmälta vilket inom sin tur ledde mot ett ångexplosion likt skadade inneslutningen från reaktorn samt för att grafiten vilket användes vilket debattledare började brinna vilket gjorde för att ett massiv mängd radioaktivt stoft släpptes ut. titta vidare Tjernobylolyckan.
  • Kärnkraftverket Fukushima inom drabbades från elavbrott den 11 mars 2011. Orsaken plats enstaka jordbävning samt den 23 meter höga tsunamivåg vilket följde. Generatorerna på grund av reservström förstördes från vattnet. Tre från dem sex reaktorerna plats inom drift samt förstördes från vätgasexplosioner beneath dem påföljande dagarna. pooler eller vattentankar på grund av begagnat bränsle kokade tomma tillsammans ytterligare utsläpp av ämnenofta föroreningar såsom resultat. numeriskt värde månader efter olyckan beräknades utsläppen dittills från japanska experter artikel drygt enstaka sjundedel från dem nära Tjernobylolyckan. titta vidare Fukushima-olyckan.

Dödssiffror jämfört tillsammans med övriga energislag

[redigera | redigera wikitext]

Uppskattningar från antalet döda mot resultat från kärnkraften skiljer sig kraftigt mellan olika studier. i enlighet med International Agency for Research on Cancer kommer Tjernobylolyckan fram mot 2065 leda mot 16 000 ytterligare dödsfall inom cancer inom Europa.[16]. Greenpeace publicerar dock inom ett redogörelse ifrån 2006 statistik likt tyder vid för att detta totala antalet dödliga cancerfall förväntas bli 93 000. Dessutom hävdar man för att ytterligare ca 60 000 äger dött från andra orsaker än cancer inom enbart Vitryssland samt Ukraina, samt uppskattar för att ytterligare 140 000 dödsfall inom den kategorin existerar för att förvänta inom framtiden[17]

Enligt ett ytterligare forskning äger kärnkraften lägst dödstal per producerad energimängd jämfört tillsammans samtliga dagens energikällor, inklusive dem förnybara såsom vind- samt vattenkraft.[18] Exempelvis dog hundratusentals människor då Banqiaodammen brast.

Urval mindre incidenter

[redigera | redigera wikitext]

  • Den 3 januari 1961 förlorades kontrollen ovan SL-1, ett reaktor på grund av kurs inom USA, då ett styrstav drogs upp till långt. Strålningen begränsades mot reaktorbyggnaden. Tre tekniker omkom vid bas från fysiska skador[källa behövs].
  • Den 1 femte månaden i året 1969 slarvade ett tekniker nära en byte från ett ventil inom Ågestaverket inom landet. Stora mängder en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig rann ut samt orsakade kortslutning inom elsystemet till styrningen från anläggningen, ventiler öppnades samt stängdes slumpvis. Kaoset hotade för att spränga en rörsystem kopplat mot reaktorn vilket skulle äga tömt den vid kylvatten samt potentiellt orsakat enstaka härdsmälta.
  • Den 28 juli 1992 vid platsnamn 2 inträffade barsebäckshändelsen då en sprängbleck brast mot enstaka säkerhetsventil liksom öppnade samt friblåste trycksatt processånga inom reaktorinneslutningen samt blåste försvunnen mineralull. Automatiskt snabbstopp från reaktorn samt uppstart från system för säkerhet vars silar sattes igen från den mineralull såsom blåsts ner inom kondensationsbassängen.
  • Den 25 juli 2006 drabbas en ställverk utanför kärnkraftverket inom Forsmark från ett kortslutning beneath en underhållsarbete. Kontakten mellan detta rikstäckande elnätet samt Forsmark bryts. Överspänning inom verket uppstår. ett dipp inom en lokalt elnät likt kärnkraftverket existerar anslutet mot uppstår. Dippen existerar sålunda kraftig för att pappersbruket inom Hallstavik kämpa ut samt produktionen ligger nere inom enstaka 60 minuter. SKI klassade händelsen likt ett "kategori 1"-incident. inom INES-skalan existerar den 2.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]