pewact.pages.dev






Vad finns i vintergatans centrum

Vintergatan

För andra betydelser, titta Vintergatan (olika betydelser).

Vintergatan existerar ett stavspiralgalax likt besitter enstaka diameter vid cirka 100 000 ljusår samt existerar ungefär 12 000 ljusår tjock.[1] Man beräknar tillsammans med för att detta finns 200–400 miljarder stjärnor inom Vintergatan.[2] ett från stjärnorna existerar solen, vilket befinner sig närmare periferin, ungefär 28 000 ljusår ifrån centrum.[2] inom Vintergatans centrum finns en supermassivt mörk hål kring vilket galaxen roterar.[3] en galaktiskt kalenderår existerar cirka 226 miljoner kalenderår samt existerar den period detta tar på grund av solen för att röra sig en helt varv inom sin väg eller spår runt Vintergatans centrum.

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Namnet, liksom detta isländskaVetrarbrautin (vintervägen), kommer ifrån fornnordisk sagor. Troligen härrör detta nordiska namnet ifrån för att väderspåmän ansåg sig behärska beräkna den kommande vinterns förlopp genom för att analysera Vintergatans utseende.[4] inom flera andra indoeuropeiska tungomål heter den något tillsammans mjölk: danska (Mælkevejen), norska (Melkeveien), tyska (Milchstraße), engelska (Milky Way), samt latin (Via Lactea). Detta anses komma ifrån grekiskans Γαλαξίας κύκλος, Galaxías kýklos, vilket betyder mjölkringen, vilket kopplas mot ett myt ifall guden Herakles. termen mejeriprodukt finns dock inom några fler tungomål mot modell tagalog (Daang Magatas). vid sanskrit heter den 'gudavägen' samt vid litauiska,[5]lettiska, finska samt estniska 'fågelvägen'.

Vintergatsbandet

[redigera | redigera wikitext]

Vintergatsbandet – projektionen från Vintergatans huvudplan vid himmelssfären – går för att titta tillsammans med blotta ögat vid ett tillräckligt mörk natthimmel, utan alltför stora ljusföroreningar. Projektionen syns vilket en diffust ljust grupp liksom sträcker sig ovan läka sky, genom bland annat stjärnbildernaKusken, Svanen, Cassiopeja, Perseus, samt tillsammans centrum inom riktning mot Skytten.

Vintergatans utveckling

[redigera | redigera wikitext]

Man tror för att Vintergatan föddes ur en nästan sfäriskt samt roterande gasmoln bestående från väte samt helium. dem inledande objekten liksom skapades inom detta gasmoln fanns massiva klotformade stjärnhopar. dem äldsta stjärnorna liksom observerats inom Vintergatan bildades på grund av upp mot 13,6 miljarder kalenderår sedan, "endast" cirka 200 miljoner kalenderår efter big bang.[6][7] beneath tidens lopp besitter gasen sedan samlats inom enstaka roterande platta vari yngre stjärnor bildats samt bildas än idag.[2]

Man existerar ej helt trygg vid hur galaxer bildats. enstaka teori existerar för att tunga stjärnor besitter bildats inledningsvis. då dessa åldrats samt exploderat inom supernovor besitter dem sedan gett upphov mot nya stjärnor.[2]

Vintergatans delar

[redigera | redigera wikitext]

Den mörka halon

[redigera | redigera wikitext]

Den maximalt massiva delen från Vintergatan existerar ej direkt observerbar då den består från mörk ämne, dock detta finns starka bevis ifrån observationer likt tyder vid dess existens. Huvudbevisen på grund av detta kommer ifrån uppmätta rotationskurvor till Vintergatan. Dessa visar för att Vintergatan roterar på grund av fort till för att hålla ihop ifall den ej fanns omringad från ett halo från mörk materia.[9]

Den galaktiska disken

[redigera | redigera wikitext]

Den galaktiska disken existerar detta skiva planet inom vilket den absoluta majoriteten från stjärnors omlopp ligger. vid senare tidsperiod besitter man upptäckt för att disken besitter numeriskt värde olika komponenter, kallade tunna disken samt tjocka disken.[10] Den tunna disken äger enstaka högre densitet från stjärnor, existerar mer massiv samt innehåller nästan all den fria gasen. vid bas från detta sålunda sker nästan all färsk stjärnformation inom den tunna disken likt således innehåller nästan varenda unga stjärnor. Den tunna disken äger enstaka skalhöjd vid cirka 100 parsec. Den tjocka disken besitter ett skalhöjd vid cirka 300 parsec samt innehåller nästan enbart äldre stjärnor.[11] Varför denna uppdelning existerar existerar okänt dock enstaka från dem populära teorierna existerar för att detta existerar en påverkan från för att enstaka relativt massiv galax sögs in inom Vintergatan samt lämnade en avtryck inom dynamiken.[12]

Spiralarmarna

[redigera | redigera wikitext]

Liksom flera andra galaxer existerar Vintergatan enstaka galax tillsammans med spiralstruktur.[2] Detta innebär för att detta går densitetsvågor genom galaxen liksom uppträder vilket spiraler vilket utgår ifrån centrum från galaxen. Dessa armar existerar Orionarmen, Cygnusarmen (yttre armen), Perseusarmen, Sagittariusarmen, Centaurusarmen (Scutum/Crux-armen) samt Normaarmen.

Nya rön presenterade 2008 tyder dock vid enstaka reviderad ögonkontakt vid Vintergatan. tillsammans med hjälp från NASA:s Spitzerteleskopet äger detta infraröda ljuset, liksom galaxens stjärnor sänder ut, uppmätts samt analyserats. Mätningarna visar för att Vintergatan förmå äga numeriskt värde huvudarmar, ej fyra såsom hittills varit uppfattningen. dem numeriskt värde armar såsom tycks äga den högsta koncentrationen stjärnor existerar Centaurus- samt Perseusarmarna.[13]

Kärnpartiet

[redigera | redigera wikitext]

Kärnpartiet sträcker sig ut tillsammans med enstaka radie från 12 000 ljusår ifrån galaxens centrum. Detta plats existerar vätefattigt dock hyser istället flera äldre röda stjärnor. Ju närmare centrum man kommer desto större existerar stjärntätheten.[2]

Centrum

[redigera | redigera wikitext]

I Vintergatans centrum finns enstaka röntgenkälla samt ett kraftig radiokälla. Radiokällan går beneath namnet Sagittarius A*. Man antar för att Vintergatans centrum består från en mörk hål. en argument på grund av detta existerar för att gasmolnen runt centrum rör sig inom höga hastigheter. Dessa hastigheter förmå endast förklaras tillsammans för att centrum äger enstaka massa vid 4 miljoner solmassor innanför en ljusdygns radie. Denna koncentration tyder just vid en stort mörk hål.[2][3]

Gruppering

[redigera | redigera wikitext]

Likt enstaka rysk docka kunna Vintergatan ingå inom större galaxhopar samt egen delas upp inom större samt mindre "grupperingar". Dessa är:

Virgosuperhopen

[redigera | redigera wikitext]

Virgosuperhopen äger ett radie vid 50 miljoner ljusår. inom denna hop ingår den lokala galaxhopen dock även hopar inom stjärnbilderna Bildhuggaren, Stora djuret björn, oskuld (Virgo) samt Jakthundarna. Dessutom tillkommer några hopar tillsammans beteckningen NGC samt en fyrsiffrigt nummer.[2]

Lokala galaxhopen

[redigera | redigera wikitext]

Vintergatan ingår inom Lokala galaxhopen tillsammans tillsammans med Magellanska molnen, Andromedagalaxen samt några galaxer mot. Magellanska molnen ligger vid avståndet 160 000 ljusår. Avståndet mot Andromedagalaxen existerar 2,2 miljoner ljusår. Den lokala galaxhopen besitter ett radie vid 2,5 miljoner ljusår.[2]

Vintergatan samt dem övriga galaxerna inom Lokala galaxhopen existerar vid väg mot varandra samt kommer för att forma enstaka enda galax angående sju miljarder tid. till oss betyder ej enstaka sådan sammansmältning från galaxerna därför många, utan endast för att sky ifrån jordens synpunkt får en antal nya stjärnor.

Klotformiga stjärnhopar

[redigera | redigera wikitext]

I Vintergatan finns inom sin tur klotformiga stjärnhopar. Astronomer äger beräknat för att Vintergatan hyser cirka 200 klotformiga stjärnhopar från vilka 147 existerar kända. dem klotformiga stjärnhoparna, var dem äldsta existerar omkring 12 miljarder tid gamla, ingår inom galaxens halo. Dessa stjärnhopar innehåller ifrån några tusen upp mot ett miljon stjärnor. dem klotformiga stjärnhoparna äger inom centrum enstaka stjärntäthet vid upp mot tusen stjärnor per kubikljusår.[14]

De metallfattiga klotformiga stjärnhoparna finns inom halons ytterområden medan dem metallrika tenderar för att finnas närmare utbuktningen nära galaxens centrum. dem metallrika klotformiga stjärnhoparna existerar 1 mot 2 miljarder tid yngre än dem andra.[14]

Upptäcktshistoria

[redigera | redigera wikitext]

Ursprungligen trodde man för att Vintergatan utgjorde läka universum, samt man kände ej heller mot storleken vid Vintergatan. Den förste såsom lyckades utföra enstaka mätning från avståndet mot enstaka himlakropp inom Vintergatan fanns Friedrich Wilhelm Bessel tid 1838. beneath 1800-talet kartlades mer samt mer från Vintergatan, dock en någorlunda rätt värde vid dess storlek fick man ursprunglig genom Harlow Shapleys publikationer ifall klotformiga stjärnhopar inom start från 1900-talet.

Gas, stoftmoln samt stjärnor

[redigera | redigera wikitext]

Stjärnor dör inom olika åldrar, samt slutar såsom supernovor, bruna dvärgar, vita dvärgar, neutronstjärnor, nebulosor alternativt svarta hål. Galaxen hyser dessutom enorma gas- samt stoftmoln innehållande tyngre grundämnen ifrån redan döda stjärnor. inom dessa moln föds kontinuerligt nya stjärnor samt stjärnsystem. Solen, likt existerar ett medelålders himlakropp kring vilken jorden samt dem andra planeterna kretsar, befinner sig inom den lokala spiralarmen, Orionarmen. dem övriga signifikanta armarna existerar Cygnusarmen (yttre armen), Perseusarmen, Sagittariusarmen, Centaurusarmen (Scutum/Crux-armen) samt Normaarmen.

Solens närmaste grannar existerar Alfa Centauri, Sirius, Procyon, Altair samt Vega. Avståndet mot den närmaste himlakroppen, Alfa Centauri (som egentligen existerar en struktur tillsammans tre stjärnor), existerar 4,24 ljusår samt därefter kommer Sirius såsom ligger 8,6 ljusår försvunnen.

Vintergatan inom den grekiska gudasagan

[redigera | redigera wikitext]

Enligt den grekiska gudasagan uppkom Vintergatan tackar vare Zeus gemål gudinnan Hera. inom sagan beskrivs hur guden Zeus lägger sin son tillsammans med enstaka jordisk kvinna, den späde Herakles, mot Heras överfulla bröst. denna vrider sig på grund av för att anlända undan samt mjölkdropparna sprutar därför liksom stjärnor ut ovan himlavalvet.[15]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^”:"The Milky Way fryst vatten twice the storlek we thought it was"”. Arkiverad ifrån originalet den 25 månad 2008. https://web.archive.org/web/20080225054429/http://www.usyd.edu.au/news/84.html?newsstoryid=2163. Läst 20 månad 2008. 
  2. ^ [abcdefghi] Nicolson, Iain; Moore, Patrick, red (1988). Vetenskapens planet 5 Universum. Malmö: Fogtdal. sid. 6–8, 68, 71–72. ISBN 9187012243 
  3. ^ [ab] ”Nobelpriset inom fysik 2020”. Kungliga Vetenskapsakademien. 6 oktober 2020. https://www.nobelprize.org/uploads/2020/10/press-physicsprize2020-swedish.pdf. Läst 6 oktober 2020. 
  4. ^Vintergatan inom Nationalencyklopedins nätupplaga.
  5. ^Vinter inom Elof Hellquist, Svensk språkhistorisk ordbok (första upplagan, 1922)
  6. ^”NRCFs frågelåda – Vintergatan sedd ifrån Gaia”. Nationellt resurscentrum på grund av fysik. 19 september 2016. Arkiverad ifrån originalet den 19 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210119083541/http://fragelada.fysik.org/index.asp?id=20332. Läst 9 november 2020. 
  7. ^Cain, Fraser (22 augusti 2004). ”Estimating the Age of the Milky Way”. universum Today. https://www.universetoday.com/9828/estimating-the-age-of-the-milky-way/. Läst 9 november 2020. 
  8. ^Koupelis, Theo (2007-01-01) (på engelska). In sökande eller uppdrag of the Universe. Jones & Bartlett Learning. ISBN 9780763743871. https://books.google.com/books?id=6rTttN4ZdyoC. Läst 16 augusti 2016 
  9. ^Fich, Michel; Blitz, Leo; kraftfull, Antony A.. ”The cirkelrörelse curve of the Milky Way to 2 R(0)”. The Astrophysical Journal 342: sid. 272–284. doi:10.1086/167591. ISSN0004-637X. http://adsabs.harvard.edu/abs/1989ApJ...342..272F. Läst 16 augusti 2016. 
  10. ^”The New Galaxy: Signatures of Its Formation”. http://adsabs.harvard.edu/abs/2002ARA%26A..40..487F. Läst 16 augusti 2016. 
  11. ^Bensby, T.; Feltzing, S.. ”The ursprung and kemikalie evolution of carbon in the Galactic thin and thick discs*”. Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 367: sid. 1181–1193. doi:10.1111/j.1365-2966.2006.10037.x. ISSN0035-8711. http://adsabs.harvard.edu/abs/2006MNRAS.367.1181B. Läst 16 augusti 2016. 
  12. ^Wyse, Rosemary F. G.; Gilmore, Gerard; Norris, John E.. ”Further bevis of a Merger ursprung for the Thick Disk: Galactic Stars along Lines of Sight to Dwarf Spheroidal Galaxies”. The Astrophysical Journal Letters 639: sid. L13–L16. doi:10.1086/501228. ISSN0004-637X. http://adsabs.harvard.edu/abs/2006ApJ...639L..13W. Läst 16 augusti 2016. 
  13. ^Bryner, Jeanna (3 juni 2008). ”New Images: Milky Way Loses Two Arms”. space.com. http://www.space.com/scienceastronomy/080603-aas-spiral-arms.html. Läst 4 juni 2008. 
  14. ^ [ab] Astronomy, november 2003 samt Astronomy, oktober 2003
  15. ^Illustrerad världshistoria, tredjeplats bandet, sidan 183, Baltiska förlaget, malm 1926

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]