pewact.pages.dev






Skillnad mellan skandinavien och norden

Skandinavien

Skandinavien

Geografiskt sektor inom norra Europa 

Skandinavien existerar en geografiskt enhet inom norra Europa vilket omfattar land, Norge samt landet, var man talar nordiska tungomål.

Geografi

[redigera | redigera wikitext]

Skandinaviska halvön tillsammans med bergskedjan Skanderna existerar en geografiskt zon såsom omfattar läka Norge samt land.

I omvärlden inbegrips ibland kurera Norden inom namn likt engelskans något diffusa Scandinavia alternativt motsvarande vid andra språk.[1][2] vid engelska äger begreppet the Nordic Countries ej fått något större genomslag, samt talar engelska forskare, statsvetare samt andra vetenskapsman besitter inkluderat land i norden inom Scandinavia eftersom land i norden besitter enstaka många utdragen gemensam saga tillsammans Sverige.[3]

Skandinavien (Skandinaviska halvön) utgör enstaka geologisk avdelning, Fennoskandia, tillsammans tillsammans land i norden, Kolahalvön samt Ryska Karelen.[4]

Klimat

[redigera | redigera wikitext]

Klimatet inom Skandinavien existerar till breddgraderna många milt. Detta beror vid främst numeriskt värde faktorer: dels för att den nordatlantiska strömmen till tillsammans sig varmt dricksvatten ifrån sydliga breddgrader, dels för att dem förhärskande västan- alternativt sydvästanvindarna till tillsammans med sig varm atmosfär ifrån väst respektive väderstreck.

Vintrarna existerar jämfört tillsammans dem vid motsvarande breddgrader många milda, dock variationerna ifrån landremsa vid havet mot inlandet existerar många stora. Mildast existerar dem nära Norges västkust var medeltemperaturen inom januari ligger kring 3,5 plusgrader, medan detta inom dem nordostliga områdena såsom domineras från ostliga vindar ligger medeltemperaturen inom januari istället kring minus 15 grader, samt inom extremfall förmå temperaturen inom västvindsskyddade områden inom Övre Norrlands inland fått temperaturer ned mot 50 minusgrader. Rekordet existerar 53 minusgrader inom Malgovik inom svenska Lappland.[5]

Sommartid existerar temperaturskillnaderna mindre samt större delen från halvön besitter julimedeltemperaturer mellan 16 samt 18 plusgrader. Varmast existerar detta inom västra land samt götet tillsammans med medeltemperaturer kring 20 grader inom juli. minimalt någon gång brukar varmfronter ge temperaturer ovan 30 grader. Rekordet existerar 38 plusgrader inom ortnamn respektive Ultuna, båda inom Sverige.[6]

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Namnet Skandinavien delar troligen etymologi tillsammans med Skåne samt existerar känt sedan antiken. Båda termerna Skandinavien samt Skåne anses härstamma ifrån den germanska roten *Skaðin-awjō, vilken senare dyker upp inom fornengelska likt Scedenig samt inom fornnorska liksom Skáney.[7]

Den äldsta identifierade källan liksom nämner Skandinavien existerar Plinius den äldres (23–79 e.Kr.) Naturhistoria, liksom dateras mot inledande århundradet efter Kristus. Olika referenser mot område återfinns även inom texter från Pytheas, Tacitus, Ptolemaios, Prokopios samt Jordanes. detta antas för att den benämning såsom används från Plinius existerar från västgermanskt ursprung, samt ifrån start avsåg Skåne.[8] i enlighet med vissa vetenskapsman kunna den germanska roten rekonstrueras likt *Skaðan-, vilket betyder ’fara’ alternativt ’skada’ (engelska scathing, tyska Schaden).[9]

Det andra ledet existerar besläktat tillsammans detta nordiska ö, tillsammans innebörden ’land nära dricksvatten alternativt helt alternativt delvis omgivet från vatten’. Ledet besitter rekonstruerats liksom *awjo, vilket betyder ’land nära vattnet’ alternativt ’ö’.

Namnet Skandinavien skulle inom således fall betyda ”farlig ö”, vilket anses syfta vid förrädiska sandbankar samt rev utanför delar från Skåne.[9] Staden Skanör inom Skåne, tillsammans detta långa Falsterbo rev, äger identisk huvuddel, (skan) kombinerat tillsammans med -ör, vilket betyder ’sandbank’ (jämför norskans ur). inom den rekonstruerade germanska stammen *Skaðin-awjō anses detta andra ledet ibland artikel mindre säkert än detta inledande.

Boken The American Heritage Dictionary[10] härleder detta andra ledet ifrån protoindoeuropeiskans*akwa-, ’vatten’, tillsammans lydelsen ’land’. detta gotiska saiws, ’sjö’ existerar en urgermanskt mening vilket begreppsmässigt omfattar både detta engelska sea (hav) samt detta tyska See (sjö).[11] Samtidigt sålunda är kapabel detta andra segmentet äga enstaka icke-indoeuropeisk etymologi, i enlighet med forskningsprojektet Indo-European Dictionary (IEED). i enlighet med IEED äger uraliska tungomål länge uppmärksammats på grund av detta led, nämligen detta finska saivo (’transparent lokal inom havet’) samt detta norsk-samiska saivvƒ (’helig sjö’ alternativt ’idol’).[11]

Plinius den äldres beskrivning

[redigera | redigera wikitext]

Plinius beskrivningar från Scatinavia samt dem omgivande områdena existerar ej ständigt enkla för att tyda. denne skriver inom egenskap från romersk amiral, samt berättar för att den romerska flottan känner till[12] 23 småöar inom detta plats. i enlighet med Plinius existerar den maximalt kända ön Scatinavia, vars storlek existerar okänd samt var hilleviones lever. Föreställningen för att Skandinavien fanns ett ö plats utbredd bland antikens skribenter beneath århundradet efter Kristus samt kom för att dominera beskrivningar från Skandinavien beneath dem kommande århundradena.

Plinius fortsätter tillsammans med för att förklara färdvägen mot Scatinavia genom för att leda mot berget Saevo (”mons Saevo ibi”), den Kodanska bukten samt detta Kimbriska höglandet.[13] dem geografiska detaljerna besitter identifierats vid olika sätt; från vissa vetenskapsman tros ”Saevo” existera den bergiga norska landremsa vid havet nära Skagerraks inlopp samt den Kimbriska halvön tros avse Skagen inom land. Såsom dem beskrivs kunna Saevo samt Scatinavia även avse identisk ställe. Plinius nämner Skandinavien enstaka andra gång: inom volym VIII säger denne för att djuret achlis föddes vid ön Scatinavia; detta existerar en betande varelse tillsammans enstaka massiv del av läppen samt liksom även omfattar mytiska attribut.[14]

Namnet Skandia, senare enstaka synonym på grund av Skandinavien, dyker även upp inom Plinius Naturhistoria, var detta används på grund av ett lag från småöar såsom placeras norr angående Britannia. Skandia tycks därför ej syfta vid ön Scatinavia inom Plinius skrivelse. Idén för att Scatinavia är kapabel äga varit ett från Scandiae-öarna introducerades istället från Ptolemaios (omkring 90–168 e.Kr.), liksom verkade inom detta romerska Alexandria. denne använde namnet Skandia på grund av den största, östligaste från dem tre Scandiae-öar liksom denne beskrev nedsänkt öster angående Jylland.[9] Namnet Scatinavia spred sig därefter vidare geografiskt, därför småningom tillsammans med en n inskjutet inom assimilation tillsammans med detta vilket redan fanns.

Germansk beskrivning

[redigera | redigera wikitext]

De latinska namnen inom Plinius ord gav upphov mot olika former inom medeltida germanska texter. inom Jordanes (500-tal) historieskrivning ovan goterna[15] används termen Scandza liksom namnet vid deras ursprungsområde.[16][17] tillsammans Scandza åsyftades troligen Sydskandinavien.

Skandinavien inom modern tid

[redigera | redigera wikitext]

Sedan Kalmarunionens upplösning besitter Skandinavien inte någonsin varit någon politisk entitet; skandinavism plats ett politisk rörelse beneath 1800-talet, samt skandinaviska myntunionen fanns beneath några årtionden.

Sedan 1952 finns Nordiska rådet, likt omfattar bota Norden.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^"Scandinavia" in The Merriam-Webster Online Dictionary (2008). "Scandinavia: Denmark, Norway, Sweden — sometimes also considered to include Iceland, the Faeroe Islands, & Finland." [1]
  2. ^"Scandinavia" in Ed. Erin McKean (2005) The New Oxford American Dictionary, Second Edition. Oxford: Oxford University Press. "(...) a cultural distrikt consisting of the countries of Norway, Sweden, and Denmark (...)".
  3. ^Hirsch, E.D. Jr.; Kett, F, Trefil, J. (eds.) (2002). Scandinavia. The New Dictionary of Cultural Literacy. Houghton Mifflin Company. "The distrikt in nordlig europe containing Norway, Sweden, and Denmark and the peninsulas they occupy. Through cultural, historical, and political associations, land i norden and Iceland are often considered part of Scandinavia." [2]
  4. ^Svensk uppslagsbok 1955Arkiverad 30 oktober 2013 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  5. ^”Temperaturrekord”. SMHI. Arkiverad ifrån originalet den 26 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100826081952/http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur/1.2484. Läst 5 november 2010. 
  6. ^SMHI
  7. ^Anderson, Carl Edlund (1999). Formation and upplösning of Ideological Contrast in the Early History of Scandinavia. PhD dissertation, Department of Anglo-Saxon, Norse & Celtic (Faculty of English), University of Cambridge, 1999.
  8. ^Haugen, Einar (1976). The Scandinavian Languages: An Introduction to Their History. Cambridge, Mass: Harvard University Press, 1976.
  9. ^ [abc] Helle, Knut (2003). "Introduction". The Cambridge History of Scandinavia. Ed. E. inom. Kouri et al. Cambridge University Press, 2003. ISBN 0-521-47299-7.
  10. ^”"Island"”. http://www.bartleby.com/61/81/I0248100.html. . Bartleby, American Heritage Dictionary of the English Language, Fourth Edition, 2000.
  11. ^ [ab] Old Frisian "se"Arkiverad 2 september 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine.. "Comments on Indo-European reconstruction". The Indo-European Dictionary (IEED). Retrieved 2 October 2007.
  12. ^"Romanis armis cognitae"
  13. ^Pliny the Elder. Naturalis Historia. Book IV, 96.
  14. ^Pliny the Elder. Naturalis Historia. Book VIII, 32.
  15. ^Huruvida den gotiska ursprungsmyten såsom sådan ägde någon verklighetsbakgrund existerar omstritt. Själva migrationen anses från dem flesta samtida vetenskapsman ej äga ägt rum.
  16. ^Jordanes (translated bygd Charles C. Mierow), THE ursprung AND DEEDS OF THE GOTHSArkiverad 24 april 2006 hämtat ifrån the Wayback Machine., April 22, 1997
  17. ^Goffart, Walter (2006). Barbarian Tides: The Migration Age and Later långnovell Empire. Philadelphia: University of Pennsylvania Press. ISBN 978-0-8122-3939-3