Hur fort har en människa sprungit

”Mitt namn är Lightning Bolt”, sa denne, jamaicanen liksom för tre år sedan vände upp samt ner på naturlagarna tillsammans bara 41 långa kliv.

Och denne slog sannerligen ner vilket enstaka blixt inom både idrotts- samt forskarvärlden. i enlighet med matematikernas kurvor skulle oss ej äga nått Usain Bolts osannolika världsrekord, 100 meter på 9,58 sekunder, förrän tidigast år 2030. dock så är denne också en fysiskt vidunder.

Därför springer Usain Bolt så snabbt

– Enkelt uttryckt är Usain Bolt avvikande därför för att han är lång. han tar färre steg på 100 meter än andra sprinters, säger Håkan Andersson, chef inom svenska friidrottslaget samt liksom varit sprintertränare på elitnivå inom 25 år.

Men detta är ej bara Usain Bolts långa steg såsom utmärker honom. denne verkar också äga enstaka unik kombination från snabba samt långsamma muskelfibrer.

– Sprinters besitter allmänt sett ett hög andel snabba muskel-fibrer, medan maratonlöpare besitter ett hög andel långsamma, förklarar Carl Johan Sundberg, docent inom molekylär arbetsfysiologi på Karolinska Institutet.

De snabba muskelfibrerna ger sprintrarna ett rivstart, medan dem långsammare fibrerna gör maratonlöparna mer uthålliga. Bolt verkar äga ett superkombination från båda, vilket gör för att denne ej tappar så många hastighet inom slutet från loppet.

– denne äger ingen svaghet. Förr ägde långa sprinters för dålig acceleration alternativt finish, dock Bolt är fulländad, säger Håkan Andersson, liksom på 90-talet drev en forskningsarbete där enstaka massiv undersökning på sprinters gjordes.

Förutom muskelfibrer samt benlängd finns detta flera variabler likt påverkar människokroppens hastighet.

– enstaka nödvändig faktor är hur kreditkort period foten är inom marken nära varenda steg. Här finns detta givetvis gränser, mot modell för hur snabbt muskulaturen kunna dra ihop sig, säger Carl Johan Sundberg.

Sedan oss började mäta fartutvecklingen äger dess kurva planat ut samt rekorden slås alltmer sällan. På drygt en sekel besitter oss vilket art ökat hastigheten tillsammans ett hundradels kort tid per meter, bland annat tackar vare för att oss för tillfället besitter bättre utrustning, bättre banor samt bättre näringsintag.

Men den främsta orsaken är förmodligen för att oss tränar mer, eftersom idrotten besitter blivit ett större industri.

– oss är många kraftfullare inom solens tid än på 60- samt 70-talen. Dagens sprintrar styrketränar mer samt äger utvecklat ett större muskulatur inom över-kroppen. detta är muskler såsom man ej springer tillsammans, dock vilket ger bättre med- samt motrörelser vilket gör sprintrarna snabbare, säger Carl Johan Sundberg.

Hur många snabbare kunna oss bli?

Frågan är hur många snabbare människan förmå bli. vetenskapsman menar för att oss för tillfället ligger på 99 andel från vår maxkapacitet, jämfört tillsammans med 1800-talets idrottsmän såsom anses äga legat på ungefär 75 andel.

Samtidigt vet oss ej hur snabba oss besitter varit ännu tidigare inom historien.

– oss äger bara hållit på tillsammans med professionell sprintträning sedan 70-talet. Grekerna höll på tillsammans med olympiska spel inom 1 000 år, dem ställde mot samt tillsammans med in konflikt för tävlingarnas skull samt sprint ansågs liksom den maximalt prestigefulla grenen. Sedan lade dem från på bas från fusk samt korruption. dem finns inga resultatregister från dem, så oss besitter ingen aning ifall om dem möjligen fanns snabbare än oss. detta finns flera sätt liksom oss är kapabel förbättra sprinten på inom framtiden, säger Håkan Andersson.

Han menar för att oss ännu vet ganska lite angående vilket liksom gör oss snabba.

– oss vet mot modell ej varför farten sjunker nära 100 meter. oss pratar angående muskelfibrer, dock detta är maximalt hypoteser. Träningsprocesserna besitter ej heller utvecklats så många. På många sätt befinner oss oss kvar på stenåldern.

Den fysiska gränsen för löphastighet

De rent fysiska gränserna tycks existera svåra för att förutspå, samt varenda prognoser hittills besitter demonstrerat sig artikel fel. Bolt visade för att detta går för att sammanföra ett sprinters explosivitet tillsammans enstaka maratonlöpares uthållighet, samt forskarna verkar titta honom såsom en nästan övernaturligt modell. Steglängden är kapabel ej bli så många längre än hans – detta såsom möjligen förmå förbättras är markisättningen.

– Bolt nuddar marken inom 80 milli-sekunder, vilket även dem flesta andra sprinters gör. angående man kunde förkorta markkontakten tillsammans två tusendelar på hans långa steglängd skulle detta blir massiv skillnad, säger Håkan Andersson.

Till syvende samt slutligen möjligen detta blir dopingreglerna liksom avgör hur snabba oss kunna – alternativt snarare får – bli. dem flesta vetenskapsman tror för att detta bara är ett tidsfråga innan oss äger utvecklat bioteknik, ej minimalt genterapi, liksom gör detta möjligt för att manipulera samt maxa muskelfibrerna.

– Jag är emot detta, dock jag tror för att gendopning kommer för att bli verklighet. Frågan är bara vem, fanns samt när, säger Carl Johan Sundberg.

Gendoping alternativt ej, dem flesta är numera eniga ifall för att detta går för att öka farten ännu mer. precist hur många är dock omöjligt för att säga.

– Forskarna sticker ut hakan, dock detta är nästan meningslöst för att sia angående. ägde man sagt 9,50 sekunder för 20 år sedan skulle människor äga tyckt för att man fanns galen. idag känns 9 blankt ej särskilt svårt, säger Håkan Andersson.

Kommer oss beneath 9 sekunder?

– ni samt jag kommer inte någonsin för att få titta detta. dock ifall oss håller på inom 1 000 år mot, såsom grekerna, varför inte?