Bli bättre på att uttrycka sig
Skrivkramp inom skolan
Då samt då blossar debatten angående skrivkris upp. Skriver unga således illa för att dem besitter svårt för att klara högskolestudier samt arbetsliv? Nja, säger forskarna. vid sätt samt vis äger skrivförmågan inte någonsin varit bättre.
Men detta finns ändå skäl för att oroas. Segregationen inom skolan fullfölja för att skillnaderna inom ungas skrivförmåga växer mellan dem studenter liksom skriver god samt dem liksom ligger långt efter.
Skriver unga sämre än tidigare generationer?
Frågan existerar komplex samt svår för att svara vid, detta beror vid vad man undersöker, säger Maria Westman, docent inom didaktik tillsammans inriktning mot svenska nära Uppsala universitet.
– Idag besitter varenda ingång mot text vid en sätt vilket existerar historiskt unikt. varenda äger även tillfälle för att uttrycka sig offentligt vid en sätt vilket inte någonsin tidigare besitter varit möjligt. Dels inom sociala medier dock även på grund av för att man är kapabel notera inom kommentarsfälten vid vilken dagstidning liksom helst. vid därför vis önskar jag yttra för att unga skriver många mer idag samt för att dem genom för att notera kunna delta inom samhällsdebatten vid en helt nytt sätt. Demokratiskt sett existerar detta enstaka revolution.
Skrivundervisningen äger blivit bättre
Skrivundervisningen vid gymnasiet äger även förbättrats, framhåller Maria Westman. Tidigare generationer fick anpassa sig nära för att ett fåtal en tomt blad samt enstaka rubrik samt sedan börja skriva.
– för tillfället får eleverna lära sig för att nedteckna inom olika genrer samt på grund av olika kontext. oss vet hur lyckad skrivundervisning bör bedrivas samt studenter får även sådan utbildning. flera studenter existerar sann duktiga skribenter redan då dem börjar vid högskolan.
Men samtidigt finns dem såsom besitter därför svaga kunskaper för att högskolestudierna existerar svåra för att klara. dem studenterna äger Maria Westman även mött.
– Ja till enstaka sektion blir universitet eller akademisk institution tuff. dock oss bör komma minnas för att universitet eller akademisk institution äger byggts ut enormt. oss släpper in grupper liksom ej alls besitter identisk studievana vilket tidigare då oss ägde striktare intagningskrav. detta leder mot för att oss får en bredare spektrum från olika nivåer.
Hur flera studera vid högskola?
Det besitter inte någonsin tidigare varit därför flera gymnasieelever såsom fortsätter vid högre utbildning samt universitet:
- Av cirka 81 500 studenter liksom gick ut gymnasiet 2018 tillsammans behörighet för att studera vidare vid akademi, ägde 20,1 andel börjat vid akademi alternativt högskola inom en år.
- 2013 fanns motsvarande siffra 21,8 andel samt 1998 fanns den 16,7 procent.
- 2019 ägde 44 andel från befolkningen läst vidare efter gymnasiet. kalenderår 2000 fanns detta 28 procent.
Källa: Skolverket, SCB
Maria Westmans granskning existerar för att studenternas skrivförmåga existerar förbättrad vid vissa delar samt lite sämre vid andra. Ofta fokuserar den allmänna debatten vid brister inom stavning, särskrivningar samt hur massiv tecken används, säger denna. dock för att behärska nedteckna handlar även angående för att förstå ett genre alternativt för att hävda sig retoriskt inom skrivelse, samt detta existerar delar såsom flera unga existerar kompetenta på.
Finns detta brister, säger denna, således kommer dem flesta ungdomar för att förbättras då dem möter högre krav. Oavsett ifall detta existerar vid enstaka kontor alternativt vid universitet eller akademisk institution. detta gäller både dagens 22-åringar samt gårdagens.
Det går ständigt för att bli förbättrad vid för att skriva
– Skrivande samt för att förstå skrivkulturen inom den miljö man befinner sig, existerar något vilket man måste öva sig inom. detta handlar ifall för att komma in inom ett miljö, lära sig hur den typen från texter ser ut samt sålunda småningom lära sig för att nedteckna funktionellt till skrivsituationen. dem flesta klarar detta angående dem får tillfälle för att öva. detta vilket existerar således god tillsammans språkutveckling existerar för att den förbättras beneath kurera livet.
Skrivförmåga mäts ej inom några internationella undersökningar vilket fullfölja detta svårt för att känna till precist vilka brister samt förtjänster unga vuxna besitter. Frågan existerar knepig, säger Ulf Fredriksson, docent inom pedagogik nära Stockholms högskola samt tidigare ansvarig på grund av för att tolka dem svenska resultaten inom läsning, inom den stora internationella kunskapsmätningen PISA. dock statusen vid eleverna läsförmåga är kapabel ge ett fingervisning ifall hur detta står mot även tillsammans med skrivförmågan.
Läsa samt notera hör ihop
– detta existerar vissa elementär saker oss behöver behärska både till för att studera samt notera liksom förmågan för att behärska omvandla tecken mot ljud. således då läsförmågan försämras gäller detta även skrivförmågan. i enlighet med PISA gick läsförmågan ner många 2012 samt fanns sedan något förbättrad 2018 dock den existerar ännu betydligt sämre än då den inledande PISA-undersökningen gjordes 2000.
Svenska studenter utmärker sig även genom för att tillhöra dem länder var unga tycker för att detta existerar allra tråkigast för att studera. detta framgår från ett PIRLS, ett ytterligare internationell forskning liksom mäter fjärdeklassares kunskaper samt attityder mot läsning.
– Då är kapabel man utgå ifrån för att eleverna ej tycker för att skrivning existerar rolig heller, säger Ulf Fredriksson.
Samtidigt skriver unga sms inom massor, dem skriver vid chattar samt inom sociala medier. Skrivandet äger inom upphöjd utsträckning ersatt telefonsamtal samt blivit detta främsta kommunikationsmedlet.
– Visst skriver ungdomar många idag dock framförallt existerar detta korta, komprimerade aviseringar tillsammans med flera förkortningar. dem texterna saknar ofta djup samt ger ej identisk träning för att uttrycka sig på papper eller digitalt vilket texter utför såsom kräver mer eftertanke. Risken existerar för att deras tungomål blir fattigare, mindre nyanserat samt mindre utvecklat, säger Ulf Fredriksson.
Men detta största hotet mot ungas skrivkunskaper existerar för att skolan blir alltmer segregerad, menar både Ulf Fredriksson samt Maria Westman.
Skillnaden mellan skolor äger ökat
– oss vet ifrån PISA-undersökningarna för att skillnaden inom kunskaper mellan skolor äger ökat. ifall ni besitter flera svaga studenter inom enstaka klass således innebär detta för att eleverna sällan ser klasskamrater likt existerar riktigt duktiga, dem får ej den stimulansen vilket detta innebär för att äga högpresterande kompisar. Ännu värre existerar för att detta även kunna leda mot för att läraren vänjer sig nära ett lägre nivå samt ej ser för att man förmå ställa högre krav. detta var existerar en stort frågetecken inför framtiden, samt kunna påverka både elevers läsning samt skrivförmåga, säger Ulf Fredriksson.
Maria Westman säger för att dem stora skillnaderna mellan olika grupper från studenter inom grunden existerar en demokratiproblem. Skolan är kapabel ej längre kompensera till för att eleverna kommer mot skolan tillsammans med olika utgångsläge.
– detta måste vandra för att erhålla resurser mot andra språkliga kontexter än bara den man föds in inom. dock ju mer segregerad skolan blir desto svårare blir detta. Idag riskerar stora grupper studenter för att inte någonsin möta den typ från tungomål man behöver på grund av för att klara högskolestudier. Segregationen fullfölja för att dem fastnar inom sin personlig språkbubbla. Då blir detta svårt för att behärska utföra enstaka klassresa.
Skrivkris? för tillfället igen.
Att detta finns enstaka skrivkris existerar en återkommande larm inom media sedan decennier. detta menar Martin Malmström, filosofie läkare inom utbildningsvetenskap nära Lunds högskola. denne besitter gått igenom synen vid skrivande inom mediedebatter beneath 70-talet, 90-talet samt 2010-talet.
– Artiklarna följer ofta identisk mönster. inledande krisropet existerar relativt neutralt sedan blir formuleringarna skarpare samt krisen skildras vilket allt allvarligare, säger Martin Malmström.
Finns detta något gemensamt vilket existerar den utlösande faktorn?
– detta finns ständigt enstaka förbättrad grogrund till skrivkris då detta finns krisdiskussioner inom stort . beneath 70-talet riktades många bedömning mot den nya gymnasieskolan. Då ägde varenda gymnasiala former på grund av inledande gången samlats inom enstaka skolform samt flera fler studenter kunde vandra gymnasiet. enstaka utlösande faktor inom krisdiskussionen då fanns för att standarden vid undervisningen antogs äga sänkts.
– vid 90-talet fanns grunden på grund av skrivkrisen för att skolan förändrades vid ett rad områden likt kommunalisering, friskolereform samt skolpeng.
– 2013 startar debatten tillsammans för att enstaka lag högskolelärare skriver enstaka nyhet liksom dem kallar en nödrop, till för att således flera studenter ej klarar högskolans krav vid skrivkunskaper. enstaka faktor liksom kunna spela roll existerar för att antalet studenter fördubblades vid cirka 20 kalenderår. Kulmen nåddes runt 2010. detta innebar för att detta fanns ett massiv spridning från studenternas förkunskaper.
Hösten 2020 plats debatten angående skrivkris igång igen. Då ägde den kommit inom gång från en tv-program såsom påstod för att unga skriver sålunda uselt för att dem ej klarar arbetsgivarnas krav.
Vad hängde den debatten ihop med?
– detta existerar svårt för att yttra på grund av den existerar därför ny. dock då detta sker samhälleliga förändringar inom stort kommer dem för att bli synliga även inom utbildningsinstitutioner. inom dem senaste skrivkriserna fungerar skrivande ofta såsom bild vid en allmänt utbildningsförfall. möjligen beror den senaste skrivkrisen vid för att kurs blivit enstaka sålunda varm politisk samt medial fråga, ej minimalt eftersom intresset ökat på grund av internationella mätningar likt PISA.
Hur påverkar debatten angående skrivkris samhället?
– Risken existerar för att då man börjar nyttja starka term såsom ”analfabetism” sålunda leder detta tankarna fel. detta skapas enstaka idé ifall för att allt äger blivit väldigt många sämre. dock detta existerar inget oss vet samt detta existerar svårt för att ta reda vid. Legitimiteten på grund av utbildningsväsendet inom stort är kapabel påverkas negativt samt leda mot ogenomtänkta reformer.
Finns detta skrivkris?
– detta finns ett sektion såsom ej når upp mot samhällets krav vid skrivande dock detta existerar ej en nytt fenomen. angående skillnader existerar större idag jämfört tillsammans tidigare, detta vet jag inte.
Martin Malmström skriver ifall synen vid skrivkris inom sin avhandling ifrån 2017: Synen vid skrivande: Föreställningar ifall skrivande inom mediedebatter samt gymnasieskolans läroplaner.
Text. Lotta Nylander vid uppgift från forskning.se