Vad består ett öra av
Öra
- För andra betydelser, titta hörselorgan (olika betydelser).
Öra (latin: auris) existerar detta sinnesorgan vilket fångar upp samt uppfattar ljud genom hörseln. Termen hörselorgan användas medicinskt ifall all organet bestående från ytterörat, mellanörat samt innerörat, från vilka den sista utgör kroppens hörsel- samt balansorgan. inom vardagligt tungomål används "öra" angående den synliga delen från ytterörat, detta önskar yttra öronmusslan. Människan besitter liksom övriga däggdjur numeriskt värde öron vilket underlättar positionsbestämningen från ljudet samt ökar förmågan för att hålla balansen.
Människans hörselorgan – anatomi samt funktion
[redigera | redigera wikitext]Människans öron existerar ej särskilt utvecklade jämfört tillsammans med flera andra arter (särskilt fladdermöss), dock är kapabel uppfatta ljudvågor inom atmosfär inom frekvensområdet 20 Hz mot 20 000 Hz. unge är kapabel äga en större hörbarhetsområde. en friskt hörselorgan är kapabel nära optimalt frekvensintervall uppfatta ljud ifrån 0 dB samt uppåt, kraftiga ljud existerar skadliga.
Örats delar
[redigera | redigera wikitext]Örat indelas inom tre partier: ytterörat, mellanörat samt innerörat. Ytter- samt mellanörats gemensamma funktion existerar för att leda ljudvågor fram mot innerörat liksom utgör kroppens hörselorgan samt även dess balansorgan.
Ytterörat
[redigera | redigera wikitext]Ytterörat består från öronmusslan (latin: pinna) samt hörselgången (meatus). Avgränsningen mot mellanörat utgörs från trumhinnan, vars yttre blad kunna räknas mot ytterörat.
Öronmusslan (auris) består tillsammans med undantag till örsnibben från brosk såsom försörjs tillsammans blod från detta kärlrika yttre brosklagret (perikondrium) vilket inom sin tur täcks från hud. Den mjuka örsnibbens (lobulus) inre delar består från bindväv samt underhudsfett. Ytterörat slutar perifert inom en basklavsformat veck (helix) samt centralt mot hörselgångsmynningen (meatus acusticus). Öronmusslans fördjupning (concha) in mot hörselgångsmynningen omges från en halvcirkelformat veck (helix). Hörselgången täcks delvis framifrån från en styvt veck (tragus). Öronmusslans trattliknande struktur samlar ljudvågorna samt leder dem mot hörselgången.
Hörselgången hos människa existerar omkring 25 mm utdragen, 6,5 mm bred samt 9 mm upphöjd, tillsammans med massiv individuell variation. Den yttre delen från hörselgången kantas från brosk medan den inre delen kantas från skelett. Hörselgångens diameter existerar vilket minimalt inom övergången (isthmus) mellan brosk- samt bendelen. kurera hörselgången täcks från en hudlager. inom den yttre broskdelen existerar hudlagret grövre samt inkluderar hårstrån samt talg- samt vaxkörtlar. Dessa strukturer saknas inom den inre delen från hörselgången var detta tunna hudlagret fäster direkt mot benhinnan. Hudlagret inom hörselgången rör sig långsamt utåt till för att transportera ut talg samt smuts. Denna naturliga process motverkas enkel nära topsning. Huden inom den inre beniga delen existerar särskilt känslig samt går enkel sönder nära petning.
Känseln inom ytterörat innerveras från nervus auricularis magnus, nervus occipitalis minor, vagusnerven samt nervus auriculotemporalis. Blodförsörjningen mot öronmusslan går genom arteria auricularis posterior samt arteriae temporales superficiales.Käkleden existerar belägen noggrann framför hörselgången.
Mellanörat
[redigera | redigera wikitext]Mellanörats yttre begränsning utgörs från trumhinnan vilket indelas inom ett övre slappare sektion (pars flacida) samt enstaka nedre styvare sektion (pars tensa). Trumhinnans genomskinliga membran existerar cirka 1 cm inom diameter samt täcks från en tunt hudlager vid yttersidan samt från mukös slemhinna vid innersidan. Innanför trumhinnan ligger detta luftfyllda mellanörat vilket förbinds tillsammans övre svalget (nasopharynx) genom örontrumpeten. Örontrumpeten existerar vanligen stängd, dock öppnas nära bland annat sväljning samt gäspning, vilket luftar mellanörat. inom mellanörat finns dem tre hörselbenen: hammaren (malleus), städet (incus) samt stigbygeln (stapes). Hammaren sitter fast inom trumhinnan samt existerar länkad mot städet likt inom sin tur existerar länkad mot stigbygeln såsom fäster mot ovala fönstret. Mellanörats funktion existerar för att via trumhinnan samt hörselbenen överföra ljud mot innerörat. Ljudet anländer mot mellanörat inom struktur från skakningar inom hörselgångens atmosfär såsom inom sin tur sätter trumhinnan inom rörelse, vilket leder mot skakningar inom hörselbenskjedjan liksom överförs mot vätskan inom hörselsnäckan via ovala fönstret. dem tre hörselbenen fungerar även såsom enstaka förstärkare från vibrationerna ifrån hörselgången. vid bas från trumhinnans genomskinlighet existerar delar från hammaren synliga till inspektion. Centralt går trumhinnan konkavt in mot umbo, från vilket ställe hammarskaftet löper uppåt på baksidan trumhinnan samt nära dess yttre kant bildar benets laterala process (processus lateralis) enstaka små utbuktning tillsammans med hinnan. inom mellanörat finns även numeriskt värde små muskler.Tensor tympani fäster vid hammarskafter samt innerveras från trillingnervens (trigeminus) nedersta förgrening (V3). Stapediusmuskeln fäster vid stigbygeln innerveras från ansiktsnerven (facialis). Ansiktsnerven passerar dessutom genom mellanörat vid sin väg ut genom kraniet. Invid mellanörat ligger även tinningbenets luftfyllda sektion, pars mastoidea.
Innerörat
[redigera | redigera wikitext]Innerörat består från benlabyrinten samt hinnlabyrinten. Dess strukturer utgör kroppens hörsel- samt balansorgan. mot benlabyrintens strukturer räknas vestibulum, delar av innerörat, hörselsnäckan (cochlea) samt akvedukterna. mot hinnlabyrinten räknas sacculus, utriculus samt båggångarnas membranösa delar.
Sjukdomar inom örat
[redigera | redigera wikitext]De vanligaste sjukdomarna inom örat existerar inflammationer orsakade från bakterier alternativt virus. andra sjukdomar vid hörselorganen innefattar bland annat olika typer från hörselnedsättning (däribland tinnitus) samt hörselnervscancer.
Öroninflammation
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartikel: Öroninflammation
Öroninflammation orsakas från bakterier alternativt virus samt utvecklas ofta inom samband tillsammans med enstaka förkylning. detta bildas då ett inflammation inom mellanörat, oftast tillsammans plats. Öroninflammation existerar en samlat namn liksom innefattar flera undergrupper tillsammans med olika symtom samt besvär var akut varig öroninflammation samt öronkatarr existerar vanligast. Öronkatarr skiljer sig vid detta viset för att detta ej bildas något plats nära inflammationen utan ett vätska såsom ansamlas inom mellanörat[10]. Öronkatarr behöver sällan behandling samt existerar vanligt då ungar existerar förkylda[10].
Vid ett förkylning utför viruset detta svårare på grund av slemhinnorna inom luktorgan samt öron för att försvara sig mot inkommande bakterier, ifall bakterierna lyckas föröka sig bildas ofta ett akut öroninflammation tillsammans fanns. Man är kapabel titta vid trumhinnan ifall man äger öroninflammation då dem blir skarlakansröd samt svullen samt på baksidan trumhinnan bildas detta även fanns. Svullnaden samt trycket inom innerörat utför för att kraftig smärta uppstår. angående trumhinnan skulle rämna vid bas från trycket inom innerörat försvinner oftast smärtan, samt plats rinner ut inom örat.
Vaxpropp
[redigera | redigera wikitext]I yttre delen från hörselgången sitter detta körtlar liksom producerar öronvax. då vaxet rinner ut tar detta tillsammans sig skräp likt besitter ansamlats inom örat; vid detta sätter renar vaxet örat ifrån bakterier samt andra ämnen. nära förbindelse tillsammans en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig är kapabel vaxet dock bli extra segt samt detta är kapabel leda mot sålunda kallade vaxproppar. Symtom vid ett vaxpropp existerar inom flera fall för att detta bildas en temporärt lock inom örat alternativt för att hörseln försämras[11].
Extern otit (hörselgångsinflammation)
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartikel: Extern otit
Extern otit alternativt hörselgångsinflammation liksom detta även heter drabbar yttre hörselgången. Hörselgångshuden existerar extremt tunn samt nära infektioner från bakterier är kapabel eksem samt mögelväxt uppstå. angående eksemen alternativt svampen svullnar upp uppstår extern otit. Symtomen varierar, dock förknippas ofta tillsammans med irritation, klåda samt värmekänsla ifrån örat. ifall inflammationen äger blivit värre förmå man även uppleva enstaka kraftfull smärta ifall man ligger ned vid örat alternativt tuggar[12].
Ménières sjukdom
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartikel: Ménières sjukdom
Ménières sjukdom drabbar innerörat samt orsaken existerar ännu ej klarlagd. Ménières existerar ett kronisk sjukdom likt även mot viss sektion existerar ärftlig. Symtom kommer vilket angrepp vilket är kapabel sitta inom mellan ett halvtimme mot en par timmar. beneath attacken upplever man symtom likt kraftig yrsel samt illamående. beneath enstaka längre tidsperiod tillsammans med sjukdomen är kapabel permanenta hörselnedsättningar samt tinnitusbesvär uppstå.[13]
Tinnitus
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartikel: Tinnitus
Tinnitus existerar ej enstaka sjukdom vid detta sättet utan en symptom vilket man besitter. nära höga ljudnivåer alternativt kraftiga bullernivåer blir ljudvågorna såsom färdas in inom innerörat på grund av kraftiga samt hinnsnäckans sinnesceller försämrar sin förmåga för att registrera ljudvågorna samt hörselförmågan försämras temporärt. nära återkommande störningar från kraftiga ljud vid sinnescellerna inom hinnsnäckan är kapabel permanenta skador uppstå, vilket inom sin tur förmå leda mot tinnitus.
Det finns ej något botemedel mot tinnitus, dock detta finns behandlingar till för att lära sig för att leva tillsammans med ljudet alternativt bullret[14]. Man förmå dela in tinnitus inom olika grupper, detta finns därför kallad subjektiv tinnitus då man bara hör ljuden egen samt objektiv tinnitus vilket även kunna höras från andra. Objektiv tinnitus existerar dock extremt ovanligt dock förekommer[14].
Öra hos andra djurarter
[redigera | redigera wikitext]Den till människan givna beskrivningen gäller inom princip på grund av däggdjuren inom allmänhet, dock till ytterörat finns många stora variationer. dem flesta däggdjur äger rörliga ytteröron, ofta tillsammans med komplicerad staty. Förutom sin ursprungliga övning vilket ”ljuduppsamlare” besitter ytteröronen fått andra uppgifter; dem ingår inom djurens kommunikationssystem samt kunna förmedla resultat ifall bärarens sinnesstämning – den retade hunden stryker t. ex. öronen bakåt. Öronen hos t. ex. elefanter kunna genom sin stor mängd tillgångar eller förmögenhet vid blodkärl tjäna såsom kylande organ.[15]
Hos dem övriga ryggradsdjuren besitter hörsel- samt balansorganen identisk grundstruktur, dock finns bara en hörselben, samt innerörats hörseldel existerar ej snäckformad, samt motsvaras hos t. ex. fiskarna från enstaka ganska lätt utbuktning. Ormarna saknar mellanöra samt hörselben samt saknar egentlig hörsel; dem är kapabel emellertid uppfatta skakningar inom marken. Bland dem ryggradslösa djuren existerar jämviktsorgan vida utspridda, medan regelrätta hörselorgan existerar förbehållna insekterna. dem s. k. tympanalorganen vilket finns hos flera insekter består från sinnesceller liksom existerar inom förbindelse tillsammans membran i örat samt trumhåla, vilken inom sin tur existerar förbindelse tillsammans omvärlden via trakésystemet.[15]
Hos vårtbitarna äger hörselorganen massiv social innebörd eftersom djuren kommunicerar tillsammans med ljud, ofta från upphöjd frekvens. andra insekter, t. ex. vissa fjärilar tillsammans nattliga vanor, använder sin fina ljuduppfattning till för att upptäcka fladdermöss – då den hör den annalkande fladdermusens ultraljud förmå den flyga undan alternativt låta sig falla rakt ned till för att undfly faran.[15]
Bilder
[redigera | redigera wikitext]Mänskligt öra.
Det mänskliga ytterörats anatomi.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, tidigare version.
Noter
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Dhillon, Ramindar S.; East, Charles A. (2013) (på engelska). Ear, nose, and throat and head and neck surgery: an illustrated colour text (4. ed.). Edinburgh: Churchill Livingstone/Elsevier. Libris13863521. ISBN 9780702044199
- Engquist, Stefan; Jonsson, Lars (2006). ÖNH-praktika (3. omarb. uppl.). Södertälje: AstraZeneca landet. Libris10281803. ISBN 9186056492
- ”Öra”. Svensk MeSH. Karolinska Institutet. https://mesh.kib.ki.se/term/D004423/ear. Läst 21 månad 2020.
- Malmquist, Jörgen; Lundh, Bengt (2016). Medicinska ord: detta medicinska språket: term, definitioner, termer (6. rev. samt utök. uppl.). Lund: Studentlitteratur. sid. 544. Libris18850792. ISBN 978-91-44-10979-4
- Iurato, Salvatore (2010). ”Basics”. i Anniko Matti, Bernal-Sprekelsen Manuel, Bonkowsky Victor, Bradley Patrick, Iurato Salvatore (på engelska). Otorhinolaryngology, Head and Neck Surgery. europeisk Manual of medicin. Berlin, Heidelberg: Springer. Libris11864124. ISBN 3540429409
- Moore, Keith L.; Agur, Anne M. R. (2007) (på engelska). Essential clinical anatomy (3. rev. ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. Libris10155388. ISBN 078176274X
- Munir, Nazia; Clarke, Ray (2013) (på engelska). Ear, nose, and throat at a glance. At a glance series. Chichester, West Sussex: Wiley-Blackwell. Libris13987741. ISBN 9781444330878
- Strååt, Ville (2009). Öra, luktorgan, hals: ett illustrerad minilärobok på grund av läkare. Solna: Mediart. Libris12040830. ISBN 9789197826600