Hur många vulkaner finns det i världen
Vulkan
- Uppslagsordet vulkanö leder hit. till ögruppen inom Stilla havet, titta Vulkanöarna. Fotbollshejaklack, titta Vulkanen (hejarop).
- För andra betydelser, titta Vulcan.
En vulkan existerar enstaka öppning inom jordskorpan, var varm magma (smälta bergarter) tränger upp ifrån jordens inre samt stelnar mot lava då den når enstaka kallare temperatur, därför liksom atmosfär alternativt vätska. Magman är kapabel tränga upp ifrån manteln genom berggrunden eftersom den besitter enstaka större volym samt lägre densitet än detta fasta berget. Innan den når ytan samlas magman inom stora magmakammare var den förblir tills sprickor samt hålrum inom berget fullfölja för att den kunna gå vidare för att stiga uppåt. då magman når markytan alternativt botten av havet besitter oss en vulkanutbrott samt magman förändras mot för att kallas lava.
Vulkaner förmå delas upp inom numeriskt värde olika kategorier. dem vilket äger explosiva förlopp samt dem likt bara rinner ut ovan omgivningen. Vilken typ från vulkan såsom bildas beror bland annat vid halten kiseldioxid (SiO2), vilket påverkar hur lös magman existerar samt kvantiteten gas. angående magman existerar trögflytande innehåller den mer än 65 % kiseldioxid (SiO2). Magmans konsistens fullfölja för att gasen ej försvinner vid en enkel sätt samt trycket ökar nere inom kammaren. detta läka är kapabel avsluta tillsammans för att man får en explosivt förlopp var all berget rämnar samt lava kastas långt upp inom luften. Montagne Pelée vid Martinique existerar en modell vid ett sådan vulkan. angående magman existerar lös samt lättflytande hittar gasen enkel ut samt kunna försvinna. Denna typ från magma rinner bara lugnt ut genom hål inom jordskorpan vilket lava. Lättflytande magma innehåller mindre än 52 % kiseldioxid.
Vulkanutbrott (eruptioner) existerar ofta förknippade tillsammans med för att flera människor dör. Oftast existerar detta dock ej själva magman liksom dödar, den flyter fram således resehandling långsamt för att man hinner undan, utan detta moln från giftig gas, en pyroklastiskt flöde, liksom strömmar nedför vulkanens blad noggrann före utbrottet. Lavaflödet skapar inom stället enstaka massiv materiell förstörelse. bostad, plantage samt odlingar brinner upp, åkrar samt skogar täcks från stelnad lava. nära en explosivt förlopp kommer lavan ned inom struktur från vulkaniska bomber. Dessa varierar inom storlek ifrån några millimeter mot block stora likt byggnad. Dessa kunna anlända ner ifrån vulkanens sidor vilket rena eldstormar uppblandade tillsammans med berg samt rester efter förbränning. Den vulkaniska askan både täcker samt stryper allt inom sin väg. flera städer besitter gått förlorade genom historien, mot modell Pompeji inom Italien.
Världens vulkaner släpper årligen ut mellan 130 samt 230 miljoner ton koldioxid inom atmosfären.
Ordet vulkan kommer ifrån eldens samt smideskonstens gud inom romersk sagor, Vulcanus.
Områden var vulkaner bildas
[redigera | redigera wikitext]Vissa områden vid jorden besitter fler vulkaner än andra. Dessa områden existerar oftast förknippade tillsammans avgränsningar till dem litosfärplattorna likt jorden består från alternativt således uppträder dem vilket isolerade företeelser, därför kallade hot spots. Vulkaner förmå artikel vilande (ingen aktivitet) alternativt aktiva (nästan konstanta eruption samt eruption tidvis).
Vulkaner inom spridningszoner
[redigera | redigera wikitext]Den Mittatlantiska centralryggen existerar en region mitt inom Atlanten var numeriskt värde litosfärsplattor gård isär, enstaka sålunda kallad spridningszon. Då plattorna gård isär bildas sprickor, var magma är kapabel tränga upp samt fräsch botten av havet bildas då magman stelnar. enstaka sektion spridningszoner ligger beneath vätska, likt mot modell den Mittatlantiska centralryggen, medan andra finns vid kontinenterna, såsom detta Östafrikanska gravsänkesystemet. Island existerar en modell vid öbildning inom enstaka spridningszon genom vulkanism.
Vulkan inom områden var kontinentalplattor kolliderar
[redigera | redigera wikitext]En subduktionszon existerar en zon var numeriskt värde litosfärsplattor, vanligtvis ett havsrelaterad skiva samt enstaka kontinentplatta, krockar samt formar enstaka djuphavsgrav. Den sektion från skorpan vilket trycks beneath den mötande plattan smälter från värmen ifrån manteln samt omvandlas mot magma. Magman vilket bildas existerar vanligen väldigt trögflytande vid bas från för att den innehåller således många kiselsyra. detta innebär för att magman ofta ej hinner nå ytan utan stelnar vid djupet, innan enstaka vulkan hinner bildas, dock ibland når magman upp innan den hinner för att stelna. modell vid vulkaner skapade beneath dessa omständigheter existerar vulkan samt vulkanerna inom Pacific fingerprydnad of Fire.
Hotspots (heta fläckar)
[redigera | redigera wikitext]Hotspots ligger ej nära litosfärsplattornas gränser. inom områden var jordskorpan existerar tunnare existerar detta enklare till mantelströmmar från magma för att tränga igenom. Temperaturen inom strömmarna innebär för att skorpan smälter samt formar rör, såsom sedan förmå ventilera magma. eftersom litosfärsplattorna all tiden rör vid sig, dock mantelströmmarna finns kvar vid identisk område slocknar varenda vulkan efter enstaka viss period, dock enstaka fräsch bildas vid en annat något som ligger nära eller är i närheten lokal, liksom just då befinner sig ovanför hotspotten. Hawaii samt Kanarieöarna existerar ögrupper såsom besitter bildats vid detta sätt.
VEI-skalan
[redigera | redigera wikitext]VEI-skalan (Volcanic Explosivity Index) existerar en index likt mäter ett vulkans styrka. Skalan går ifrån 0-8 var vulkaner likt ligger vid 7 alternativt 8 vid skalan klassas likt supervulkaner. detta likt mäts existerar volymen från pyroklastiskt ämne (såsom aska), höjden vid askplymen samt utbrottets längd.[1]
Olika typer från vulkaner
[redigera | redigera wikitext]- Sköldvulkan: Hawaii samt Island existerar modell vid platser var vulkaner utsöndrar stora mängder lava likt sakta bygger upp en brett en stor naturlig upphöjning av jordens yta tillsammans enstaka sköldlik profil. Deras lava existerar allmänt väldigt varma samt lättflytande, samt skapar långa floder från lava. Den största sköldvulkanen vid jorden existerar Mauna Loa, vilken existerar 9 170 m upphöjd (från havsbotten), 120 km inom diameter samt utgör enstaka sektion från Hawaiiöarna. Olympus Mons existerar ett sköldvulkan vid Mars, den hittills största vulkanen likt mänskligheten upptäckt tillsammans sina ovan 21,9 km inom höjd.
- Konvulkan: även kallad kägelvulkan, uppstår genom eruption liksom mestadels slungar ut små stenar runt kratern. Dessa eruption kunna existera relativt kortlivade samt resulterar inom ett konformad höjd vid omkring 30 mot 300 m höjd.
- Stratovulkan: alternativt kompositvulkaner såsom Fuji inom Japan, Vesuvius inom Italien, samt Rainier inom Förenta staterna existerar koniska fjäll bildade genom lavaflöden samt utkastat material.
- Supervulkan: existerar den populära termen på grund av stora vulkaner tillsammans med massiv krater såsom förmå orsaka skador tillsammans med kontinental omfattning samt orsaka globala klimatförändringar. till för att ett vulkan bör klassas liksom enstaka supervulkan måste den överstiga 7 vid VEI-skalan, detta önskar yttra för att dess flöde från magma samt rester efter förbränning uppgår mot minimalt 1 000 km³. Bland kandidaterna noteras Yellowstone National Park inom nordvästra Förenta staterna, Neapelbukten inom södra Italien, Taupo inom Nya Zeeland samt Toba vid Sumatra. eruption ifrån supervulkaner existerar emellertid många sällsynta.
- Lervulkan: existerar ett formation liksom ofta ej förknippas tillsammans med kända magmaflöden. Aktiva lervulkaner håller många lägre temperatur än andra typer från vulkaner.
- Sprickvulkan: dessa vulkaner bildar ofta ej kulle. dem tvingar fram lava genom sprickor inom marken samt skapar ett vattensamling från lava. en modell plats Laki vid Island.
Kan man skydda sig mot vulkanutbrott?
[redigera | redigera wikitext]Ett sätt för att skydda människor mot för att hamna mitt inom en vulkanutbrott existerar för att öka möjligheterna för att förutsäga utbrottet. inom ljus övervakas flera vulkaner tillsammans hjälp från satelliter till för att behärska ge människor en god skydd. Man observerar bland annat ifall detta finns rökplymer samt temperaturförändringar. Satelliterna existerar även mot hjälp beneath själva utbrottet då man får ett utmärkt överblick ovan vilka delar samt områden såsom äger påverkats, samt hur svårt dem besitter påverkats. Man kunna även ett fåtal hjälp tillsammans med för att titta hur lavaströmmarna rör sig. ifall lavan mot modell rör sig mot enstaka bygd alternativt tätort, måste man möjligen utrymma den. Man kunna även titta hur miljön besitter påverkats, angående luften besitter förändrats alternativt ifall växtligheten besitter förstörts.
En väl testad teknik på grund av för att skydda befolkningar inom mot modell städer samt byar mot vulkanutbrott existerar för att spränga "kanaler" längs tillsammans vulkanen på grund av för att styra lavaflödet.
Kända vulkaner
[redigera | redigera wikitext]- Cotopaxi, Ecuador
- Cumbre Vieja, Kanarieöarna, Spanien
- Damavand, Iran
- Eldfell, Västmannaöarna, Island
- Etna, Italien
- Eyjafjallajökull, Island
- Fuji, Japan
- Guallatiri, Chile
- Hekla, Island
- Kamerun (berg), Kamerun
- Katla, Island
- Kilauea, Hawaii, USA
- Kilimanjaro, Tanzania (slocknad)
- Klutjevskaja Sopka, Ryssland
- Krakatau, Indonesien
- Mauna Kea, Hawaii, USA (slocknad)
- Mauna Loa, Hawaii, USA
- Mons Rümker, månen (slocknad)
- Mount St Helens, USA
- Nevado sektion Ruiz, Colombia
- Ojos sektion Salado, Argentina/Chile
- Olympus Mons, Mars (slocknad)
- Pico dem Orizaba, Mexiko (passiv)
- Pinatubo, Filippinerna
- Poás, kant Rica
- Popocatépetl, Mexiko
- Santorini, Grekland (slocknad)
- Semeru, Java, Indonesien
- Stromboli, Italien
- Surtsey, Island
- Volcán Tajumulco, Guatemala
- Tambora, Indonesien
- Teide, Teneriffa, Spanien
- Toba, Indonesien
- Vesuvius, Italien
- Arenal, revben Rica
- Yellowstone-calderan, USA
Kända katastrofala vulkanutbrott
[redigera | redigera wikitext]Här följer enstaka register ovan vulkanutbrott vilket besitter dödat mer än 500 personer. Volcanic Explosivity Index, VEI, existerar angivet inom dem fall detta existerar känt alternativt besitter kunnat uppskattas inom efterhand.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^http://volcanoes.usgs.gov/images/pglossary/vei.php
- ^ [abcdefghijklmnopqrstuvwxy] ”The Deadliest Volcanic Eruptions”. http://www.infoplease.com/ipa/A0197833.html. Läst 3 augusti 2009.
- ^ [abcdefghijklmnopqrstuvwxy] Gates, Alexander E.; David Ritchie (2007). Encyclopedia of Earthquakes and Volcanoes, Third Edition. sid. 319 (Appendix E). ISBN 0816063028
- ^ [abcdefgh] Tilling; Topinka, Swanson (1990). "Eruptions of Mount St. Helens: Past, Present, and Future: U.S. Geological Survey General Interest Publication, 56p." (html). USGS. Läst 3 augusti 2009.
- ^ [ab] ”Vesuvius, Eruptive history”. Global Volcanism schema. Arkiverad ifrån originalet den 6 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110806012712/http://www.volcano.si.edu/world/volcano.cfm?vnum=0101-02=. Läst 4 augusti 2009.
- ^”Papandayan, Eruptive history”. Global Volcanism schema. Arkiverad ifrån originalet den 21 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070821003041/http://www.volcano.si.edu/world/volcano.cfm?vnum=0603-10=&volpage=erupt. Läst 4 augusti 2009.
- ^Gates, Alexander E.; David Ritchie (2007). Encyclopedia of Earthquakes and Volcanoes, Third Edition. ISBN 0816063028
- ^”El Chichón, Eruptive history”. Global Volcanism schema. Arkiverad ifrån originalet den 18 november 2012. https://web.archive.org/web/20121118011438/http://www.volcano.si.edu/world/volcano.cfm?vnum=1401-12=&volpage=erupt. Läst 4 augusti 2009.
- ^”Soufrière St. Vincent, Eruptive history”. Global Volcanism schema. Arkiverad ifrån originalet den 21 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070821020510/http://www.volcano.si.edu/world/volcano.cfm?vnum=1600-15=&volpage=erupt. Läst 4 augusti 2009.
- ^”Oshima-Oshima, Eruptive history”. Global Volcanism schema. Arkiverad ifrån originalet den 20 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070820221843/http://www.volcano.si.edu/world/volcano.cfm?vnum=0805-01=&volpage=erupt. Läst 4 augusti 2009.
- ^”Asama, Eruptive history”. Global Volcanism schema. Arkiverad ifrån originalet den 23 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121023022504/http://www.volcano.si.edu/world/volcano.cfm?vnum=0803-11=&volpage=erupt. Läst 4 augusti 2009.
- ^”Taal, Eruptive history”. Global Volcanism schema. Arkiverad ifrån originalet den 27 april 2009. https://web.archive.org/web/20090427095229/http://www.volcano.si.edu/world/volcano.cfm?vnum=0703-07=&volpage=erupt. Läst 4 augusti 2009.
- ^”Mayon, Eruptive history”. Global Volcanism schema. Arkiverad ifrån originalet den 19 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100719214522/http://www.volcano.si.edu/world/volcano.cfm?vnum=0703-03=&volpage=erupt. Läst 4 augusti 2009.
- ^”Agung, Eruptive history”. Global Volcanism schema. Arkiverad ifrån originalet den 19 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121019185209/http://www.volcano.si.edu/world/volcano.cfm?vnum=0604-02=&volpage=erupt. Läst 4 augusti 2009.
- ^”Cotopaxi, Eruptive history”. Global Volcanism schema. Arkiverad ifrån originalet den 27 april 2009. https://web.archive.org/web/20090427112938/http://www.volcano.si.edu/world/volcano.cfm?vnum=1502-05=&volpage=erupt. Läst 4 augusti 2009.
- ^”Pinatubo, Eruptive history”. Global Volcanism schema. Arkiverad ifrån originalet den 18 november 2012. https://web.archive.org/web/20121118011406/http://www.volcano.si.edu/world/volcano.cfm?vnum=0703-083&volpage=erupt. Läst 4 augusti 2009.
- ^”Komaga-take, Eruptive history”. Global Volcanism schema. Arkiverad ifrån originalet den 27 april 2009. https://web.archive.org/web/20090427122749/http://www.volcano.si.edu/world/volcano.cfm?vnum=0805-02=&volpage=erupt. Läst 4 augusti 2009.
- ^”Nevado sektion Ruiz, Eruptive history”. Global Volcanism schema. Arkiverad ifrån originalet den 26 september 2017. https://web.archive.org/web/20170926235349/http://volcano.si.edu/world/volcano.cfm?vnum=1501-02=&volpage=erupt. Läst 4 augusti 2009.