pewact.pages.dev






Brist på blod i ett organ latin

Anemi

Blodbrist leder hit. på grund av alltför nedsänkt blodvolym, titta Hypovolemi.

Anemi, alternativt blodbrist, definieras vanligen likt enstaka minskning inom antalet röda blodkroppar alternativt kvantiteten hemoglobin inom blodet.[1][2] detta förmå även avse ett reducerad kapacitet hos blodet för att bära syre.[3] då anemi tillkommer långsamt existerar symptom ofta vaga samt förmå bland annat inbegripa: utmattning (fatigue), svaghet, andnöd alternativt sänkt kapacitet inom träning. Anemi liksom uppstår plötsligt äger ofta tydligare symptom vilket är kapabel innefatta: sänkt medvetandegrad (konfusion), svimningskänsla samt enstaka ökad tendens för att inta vätska. detta behövs avgörande grad från anemi innan ett individ blir klart blek. detta förmå även finnas ytterligare symptom, beroende vid underliggande orsak mot anemin.[4]

Det finns tre huvudtyper från anemi: mot resultat från blodförlust; mot resultat från reducerad produktion från röda blodkroppar; mot resultat från ökad nedbrytande process från röda blodkroppar. Orsaker mot blodförlust existerar bland annat trauma samt gastrointestinalblödning. Orsaker mot ett reducerad produktion är kapabel existera bland annat järnbrist, B12-brist, thalassemi samt en antal olika benmärgsneoplasier. Orsaker mot ett ökad nedbrytande process innefattar en antal genetiska tillåtelse såsom sickel-cell anemi, infektioner såsom malaria, samt vissa autoimmunna sjukdomar tillsammans mera. Anemin kunna även klassificeras efter blodkropparnas storlek samt hemoglobininnehåll. angående cellerna existerar små klassas anemin likt ett mikrocytär anemi, samt ifall dem existerar förstorade enstaka makrocytär anemi. inom dem fall dem existerar från vanlig storlek kallas tillståndet till enstaka normocytär anemi. Diagnosen ställs hos män angående hemoglobininnehållet inom blodet existerar lägre än 130 mot 140 g/l (13 mot 14 g/dl), medan hos kvinnor ställs bedömning då innehållet existerar lägre än mellan 120 samt 130 g/l (12 mot 13 g/dl).[4][5] Ytterligare test utöver hemoglobininnehåll behövs då till för att utröna underliggande orsak mot anemin.[4]

Vissa grupper, bland annat gravida är kapabel äga nytta från intag från järntillskott liksom förebyggande åtgärd.[4][6]Kosttillskott, vilket tas utan för att utröna underliggande orsak rekommenderas ej. Användning från blodöverföring såsom behandling baseras typiskt sett vid personens symptom samt kliniska tecken.[4] Bland individer såsom ej uppvisar symptom rekommenderas detta ej ifall ej hemoglobinnivåerna ligger beneath 60 mot 80 g/l (6 mot 8 g/dl).[4][7] Dessa rekommendationer förmå även gälla vissa individer tillsammans akut blödning.[4] Erythropoies-stimulerande medikament rekommenderas endast inom dem fall tillsammans seriös anemi.[7]

Anemi existerar den vanligaste blodåkomman, samt drabbar internationellt sett ca. enstaka fjärdedel från befolkningen.[4] Järnbrists-anemi drabbar nästan 1 miljard människor.[8] detta existerar vanligare hos kvinnor än hos män,[8] bland ungar, beneath graviditet samt hos äldre.[4] Anemi ökar kostnaderna från medicinsk vård samt försämrar människors produktivitet då dem ej äger identisk arbetskapacitet.[5] termen anemi kommer ifrån klassisk grekiska: ἀναιμίαanaimia, vilket betyder "brist vid blod", ifrån ἀν- an-, "inte" + αἷμα haima, "blod".[9]

Definition

[redigera | redigera wikitext]

Med anemi avses enstaka sänkning från blodets hemoglobinnivå mot en värde såsom existerar signifikant lägre än patientens normala nivå. vilket vilket existerar för att anse liksom anemi existerar alltså individuellt samt hos numeriskt värde olika personer tillsammans identisk hemoglobinvärde kunna den en artikel anemisk medan den andra ej existerar detta.

Exempelvis kunna ett man tillsammans normalt hemoglobinvärde vid 165 g/l äga ett reduktion vid ~20% mot 135 g/l samt ännu befinna sig inom detta normala referensintervallet, fastän orsaken mot sänkningen inom detta fall skulle behöva utredas.

Med anledning från detta existerar detta svårt för att ange en definitivt gränsvärde på grund av anemi angående man ej känner mot ett persons normala hemoglobinnivå. WHO definierar anemi hos vuxna vilket Hb understigande 130 g/l på grund av män samt 120 g/l på grund av kvinnor.[10]

Symptom

[redigera | redigera wikitext]

Anemi ger inom flera fall inga märkbara symtom eftersom kroppen successivt vänjer sig nära den lägre halten hemoglobin inom blodet. Man måste även skilja vid symtom orsakade från anemin samt symtom likt beror vid den bakomliggande orsaken mot anemin.

Symtomen existerar ofta diffusa, såsom:

Klassifikation

[redigera | redigera wikitext]

Röda blodkropparnas storlek

[redigera | redigera wikitext]

Man klassificerar utifrån storleken vid röda blodkroppar likt man fått ifrån en blodprov, samt sedan tittat vid genom en mikroskop alternativt analyserat tillsammans med mekaniserad teknik. ifall cellerna existerar mindre än normalt kallas dem mikrocytära. angående dem existerar större kallas dem makrocytära samt ifall dem existerar normalstora kallas dem normocytära. detta blodprov likt mäter storleken kallas medelcellvolym (MCV) samt ingår inom enstaka vanlig blodstatus.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anemi

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mikrocytär anemi (MCV<80)

 

 

 

 

 

Normocytär anemi (80<MCV<100)

 

 

 

 

 

Makrocytär anemi (MCV>100)

(De exakta avgränsningar på grund av MCV kunna variera något mellan olika laboratorier. Enheten existerar fL)

Mikrocytär anemi

[redigera | redigera wikitext]

Den vanligaste typen från all anemi samt mikrocytär anemi beror vid järnbrist, järnbristanemi. andra modell existerar sickle-cell anemi samt thalassemi.

Järnbristsanemi orsakas från då födointaget alternativt järnupptaget existerar otillräckligt. Hos kvinnor existerar vanligaste orsaken rikliga menstruella blödningar. Blödningarna måste dock ständigt erhålla enstaka förklaring då dem är kapabel existera elakartade.

Järnbristsanemi existerar sista steget nära järnbrist. då kroppen besitter tillräckligt tillsammans med järn till sina behov, sparas resten inom benmärgen, levern samt mjälten. Järnbrist sträcker sig ifrån för att ej sparat järn finns mot järnbristanemi. Denna är kapabel äga effekter vid flera olika kroppsdel.

Normocytär anemi

[redigera | redigera wikitext]

Normocytär anemi kunna orsakas från brådskande blödningar. Leversvikt samt njursvikt är kapabel även ge normocytär anemi.

Makrocytär anemi

[redigera | redigera wikitext]

Vanligaste orsaken mot makrocytär anemi existerar antingen vitamin B12-brist (perniciös anemi), folsyrabrist alternativt vid bådadera, då dem griper in inom varandras metabolism nära DNA-syntesen. Detta kallas Megaloblastanemi. Ökad alkoholkonsumtion kunna även ge ökad erytrocytstorlek.

Perniciös anemi uppkommer smygande beneath utdragen tidsperiod därför kroppen hinner justera sig mot ibland extremt låga hemoglobinhalter mot samt tillsammans med beneath 20 g/l[11].

Klassifikation utgående ifrån anemins orsak

[redigera | redigera wikitext]

  • Problem tillsammans med produktionen från röda blodkroppar.
  • Problem tillsammans med funktionen hos röda blodkroppar.
  • Överdriven förstörelse från röda blodkroppar cirkulerande inom blodet (hemolytisk anemi) alternativt blodförlust

Behandling

[redigera | redigera wikitext]

Behandlingen existerar helt beroende vid orsaken mot anemin samt bör därför inriktas vid för att åtgärda detta underliggande tillståndet.

Den enda generella behandlingen på grund av anemi existerar blodöverföring liksom dock vid bas från flera negativa konsekvenser maximalt används inom fall tillsammans med svår samt oftast akut anemi, tillsammans många lågt hemoglobinvärde (lägre än 60-70 g/l).

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, Anemia, 13 månad 2014.
  1. ^”Anemia”. Merriam-Webster. http://www.merriam-webster.com/dictionary/anemia. Läst 7 juli 2014. 
  2. ^ Stedman's medical dictionary (28th ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. 2006. sid. Anemia. ISBN 9780781733908 
  3. ^ Hematology : clinical principles and applications (3. ed.). Philadelphia: Saunders. 2007. sid. 220. ISBN 9781416030065. http://books.google.ca/books?id=6sfacydDNsUC&pg=PA220 
  4. ^ [abcdefghi] Janz, TG; Johnson, RL; Rubenstein, SD (Nov 2013). ”Anemia in the emergency department: evaluation and treatment.”. Emergency medicin practice 15 (11): sid. 1-15; quiz 15-6. PMID 24716235. 
  5. ^ [ab] Smith RE, Jr (Mar 2010). ”The clinical and economic burden of anemia.”. The American journal of managed care 16 Suppl Issues: sid. S59-66. PMID 20297873. 
  6. ^Bhutta, ZA; Das, JK; Rizvi, A; Gaffey, MF; Walker, N; Horton, S; Webb, P; Lartey, A; et al. (Aug 3, 2013). ”Evidence-based interventions for improvement of maternal and child nutrition: what can be done and at what cost?”. Lancet 382 (9890): sid. 452-77. PMID 23746776. 
  7. ^ [ab] Qaseem, A; Humphrey, LL; Fitterman, N; Starkey, M; Shekelle, P; Clinical Guidelines Committee of the American College of, Physicians (Dec 3, 2013). ”Treatment of anemia in patients with heart disease: a clinical practice guideline from the American College of Physicians.”. Annals of internal medicine 159 (11): sid. 770-9. PMID 24297193. 
  8. ^ [ab] Vos, T; Flaxman, AD; Naghavi, M; Lozano, R; Michaud, C; Ezzati, M; Shibuya, K; Salomon, JA; et al. (Dec 15, 2012). ”Years lived with disability (YLDs) for 1160 sequelae of 289 diseases and injuries 1990-2010: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2010”. Lancet 380 (9859): sid. 2163–96. doi:10.1016/S0140-6736(12)61729-2. PMID 23245607. 
  9. ^”anaemia”. Dictionary.com. http://dictionary.reference.com/browse/anaemia. Läst 7 juli 2014. 
  10. ^”Anemi, allmän analys, akut behandling”. internetmedicin.se. Arkiverad ifrån originalet den 20 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130620001809/http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=258. Läst 1 juni 2013. 
  11. ^Lindgren, Anders; Lasson, Anders (2008). ”Hb 17 g/L! Överlevde utan synbara dock. redovisning angående en fall från extrem perniciös anemi” ( PDF). Läkartidningen (Stockholm: Läkartidningen Förlag AB) 105 (43): sid. 3015-17. ISSN0023-7205. https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/OldWebArticlePdf/1/10543/LKT0843s3015_3017.pdf. Läst 24 november 2019. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]