Vad hette de fyra samhällsgrupperna på medeltiden

Denna ord skrev jag likt sektion från enstaka sluttentamen vid historieutbildningen:

De flesta människor beneath medeltiden fanns bönder. detta gällde ej bara land, utan övriga Europa. Jordbruket gav stora skördar samt kunde försörja enstaka allt större befolkning. Överskottet banade väg till mer komplexa samhällen, var ett viss sektion från befolkningen kunde ägna sig åt andra sysslor samt åt för att administrera landet. Borgerskapet plats ett resultat från jordbrukets överskott. detta bildades tydliga sociala strukturer. dem flesta bönder inom Europa plats bundna mot jorden samt tilläts ej flytta därifrån. dem betalade olika avgifter mot jordägarna på grund av för att erhålla bruka jorden. Detta plats enstaka sektion från feodalismen. precist hur ofria bönderna plats existerar svårt för att yttra. Kategorierna från bönder plats ej helt distinkta, utan detta existerade ”olika grader från frihet samt bundenhet”, skriver Cameron samt Neal.(1) inom detta därför kallade godssystemet satt ett godsherre överst, medan bönderna fanns underställda honom vid olika sätt. dem plats t.ex. tvungna för att nyttja godsherrens redskap, på grund av vilket dem fick erlägga ett betalning. Böndernas totala avgifter kunde uppgå mot 50 andel från deras inkomst.(2) Dessutom kunde arbetskraften bestå från ren slavkraft. Slaveriet fanns både inom den kristna samt islamiska världen. Aztekerna inom Sydamerika använde slavar likt religiösa människooffer. inom den islamiska världen kunde slaveriet artikel ”storskaligt”, påpekar ortnamn eller efternamn. dock inom landet avskaffades detta redan vid 1300-talet.(3)(4)

Feodalismen plats ett geometrisk form med triangulära sidor från tjänster samt gentjänster. Överst fanns kungen, sedan storvasallerna samt vasallerna, samt längst bort ned bönderna. Kungen delade ut mark mot enstaka vasall såsom blev ansvarig på grund av en län. inom gengäld skulle vasallerna ställa upp tillsammans soldater inom konflikt. Vasallerna tog sedan ut skatter inom struktur från natura från bönderna. Feodalismen spred sig ovan bota Europa, dock fick ej lika starkt fäste inom landet vilket inom dem väst- samt centraleuropeiska länderna. landet ägde fler självägande bönder, samt dem svenska bönderna fick tidigt enstaka politisk auktoritet. Adeln plats inledningsvis svag samt små inom Sverige.(5)(6)

Under medeltiden utvecklades även ståndssamhället, likt utgjordes från adel, präster, borgare samt bönder, dem fyra stånden. Adel samt präster kallas även på grund av detta världsliga respektive andliga frälset, därför för att dem plats befriade ifrån avgift, därav ”frälse”, fri. inom landet fanns även en bergsfrälse, gruvarbetare såsom blev befriade ifrån avgift. inom stället till för att erlägga avgift skulle adeln förse kungen tillsammans riddare samt ställa upp inom konflikt tillsammans med pansar, stridshäst samt soldater. Borgerskapet bestod från köpmän samt yrkesman, vilket inom sin tur delades in inom olika skrån. Den liksom t.ex. ville bli skomakare, kunde utbilda sig liksom lärling inom detta skrået. dock den största gruppen plats liksom sagt bönderna, vilket inom landet beneath 1200-talet utgjorde ungefär 95 andel från befolkningen.(7)(8)

Även ifall dem flesta människor plats bönder, spelade städerna ett allt viktigare roll, samt hjälpte mot för att centralisera samt skapa riket. var skedde handeln samt varuproduktionen. var fanns även den politiska makten. ”Nästan varenda stater samt riken ägde städer liksom centrum”, skriver Sjöberg.(9) huvudstaden etablerades redan 1187, samt skulle tids nog inta rollen liksom huvudstad.

Handeln inom Europa dominerades från detta nordtyska kustområdet (Hansan), Flandern samt norra Italien, Venedig, likt intog enstaka särställning inom handeln vid Medelhavet samt tillsammans med Österlandet.(10) Handelsmönstret spred sig ovan stora delar från världen. Europa kunde producera produkter såsom metall samt pälsverk. landet bidrog tillsammans virke, animalier samt kopp. ifrån Asien kom detta produkter såsom kryddor, porslin samt siden.(11)(12)

Befolkningsökningen liksom jordbruksöverskottet skapat, fick sig enstaka rejäl smäll då digerdöden, alternativt pesten, spred sig via handelsvägar ifrån Kina mot Europa inom mitten från 1300-talet. inom delar från Europa utplånades hälften, alternativt ännu fler, från människorna. Ödehusen blev flera, samt mellan 1350–1450 byggdes nästan inga nya bostad samt kyrkor inom landet. identisk århundrade drabbades Europa från ett svår jordbrukskris, liksom troligen berodde vid en kallare klimat, överbefolkning samt uppodling från sämre jord.(13)(14)(15) forskare tvistar angående samt inom därför fall hur digerdöden samt agrarkrisen påverkade varandra. inom vilket fall såsom helst led dem fattiga värst från jordbrukskrisen, medan ingen kunde skydda sig mot pesten. Agrarkrisen skapade svält samt massdöd samt ekonomin stagnerade. Digerdöden försvårade krisen ytterligare. Människorna förklarade pesten tillsammans för att detta fanns Guds vrede, noggrann såsom bysantinarna inom Konstantinopel ägde förklarat den därför kallade ikonoklasmen, bildstriden, tillsammans Guds att vedergälla något som upplevts som fel mot avgudadyrkan från ikoner. Pesten förändrade även människors attityd samt den fick en klart utrymme inom konsten. detta bildades således kallade botgörartåg, var människor iklädda trasor drog fram längs vägarna samt klagade högljutt. vad flera möjligen ej känner mot existerar, för att digerdöden bestod inom olika rundor ända fram mot 1700-talet. Bara landet drabbades en 20-tal gånger.(16)(17)(18)

Kriserna gjorde mot slut för att den styrande eliten inom Europa, vilket jordägare samt adel, fick allt mindre valuta vid fickan. Därför infördes högre skatter samt ibland ren plundring från dem lägre klasserna. ”I land i västeuropa samt Tyskland uppträdde adelsmän såsom rövarhövdingar”, skriver Janken Myrdal, professor inom agrarhistoria. inom landet satte adeln den tyske hertigen Albrekt från Mecklenburg nära kungamakten 1363. tillsammans med honom kom dem tyska fogdarna, såsom började förtrycka samt exploatera svenskarna. i enlighet med Myrdal plats denna period ”en från dem sämsta till den svenska allmogen”.(19) dem höjda skatterna samt elitens tuffare metoder mot människor framkallade enstaka färsk epok inom svensk senmedeltidshistoria: bondeupprorens period. detta plats ej bara inom land såsom bönderna gjorde uppror, utan ovan kurera Europa. Engelbrektsupproret vid 1430-talet fanns ett direkt motreaktion vid fogdarnas övergrepp. Sedan följde hundra kalenderår från bondeuppror inom land. inom snitt vart fjärde tid bör bönderna äga tagit mot vapen till för att kräva sin rätt.(20)(21) ortnamn eller efternamn redogör dem tyska fogdarnas förtryck tillsammans kulturskillnader: ”Som förvaltare insattes ofta nordtyska adelsmän, vilka kom ifrån en samhälle var bönderna ägde ett sämre ställning än inom Sverige.”(22)

Sammanfattningsvis kunna man enkel yttra för att medeltiden plats enstaka händelserik epok liksom präglades från både ljus samt mörker, dock möjligen ej därför många mörker såsom flera tror.

Richard Langéen

Källor:

1 Studentlitteratur , 2005, ”Världens ekonomiska saga : ifrån urtid mot nutid”, R. Cameron, L. Neal, s. 72
2 Studentlitteratur , 2005, ”Världens ekonomiska saga : ifrån urtid mot nutid”, R. Cameron, L. Neal, s. 71-75
3 Studentlitteratur, 2014, ”En samtidig världshistoria”, M. ortnamn eller efternamn, s. 343-344
4 presentation Nordens medeltid I
5 Historiska, ”Skillnad vid människor samt folk”, http://historiska.se/upptack-historien/artikel/skillnad-pa-folk-och-folk/
6 presentation Nordens medeltid I
7 Historiska, ”Skillnad vid människor samt folk”, http://historiska.se/upptack-historien/artikel/skillnad-pa-folk-och-folk/
8 tal Nordens medeltid I
9 Studentlitteratur, 2014, ”En samtidig världshistoria”, M. ortnamn eller efternamn, s. 349
10 Studentlitteratur, 2014, ”En samtidig världshistoria”, M. ortnamn eller efternamn, s. 386
11 Studentlitteratur , 2005, ”Världens ekonomiska bakgrund : ifrån urtid mot nutid”, R. Cameron, L. Neal, s. 89
12 tal Nordens medeltid II
13 Populär saga, 22/12/09, ”Klimatkris vid medeltiden”, F.C. Ljungqvist, http://www.popularhistoria.se/artiklar/klimatkris-pamedeltiden/
14 Populär saga, 13/03/02, ”Det medeltida jordbrukets kris”, http://www.popularhistoria.se/artikla/det-medeltida-jordbruketskris/, J. Myrdal
15 Studentlitteratur , 2005, ”Världens ekonomiska saga : ifrån urtid mot nutid”, R. Cameron, L. Neal, s. 102-106
16 Historiska, ”Digerdöden”, http://historiska.se/upptack-historien/artikel/digerdoden/
17 Studentlitteratur, 2014, ”En samtidig världshistoria”, M. ortnamn eller efternamn, s. 342
18 Ordfront förlag, 2003, ”Stora döden – den sämsta katastrofen såsom drabbat Europa ”, D Harrison, s. 162-165
19 Populär saga, 13/03/02/, ”Det medeltida jordbrukets kris”, http://www.popularhistoria.se/artiklar/det-medeltida-jordbruketskris/, J. Myrdal
20 Kalmar Musem, ”Albrekt från Mecklenburg”, http://medeltiden.kalmarlansmuseum.se/niva3/1-11-7.phtml?userid=0
21 Studentlitteratur, 2009, ”Det svenska samhället 800-1720 – Klerkernas samt adelns tid”, T. Lindkvist, M. ortnamn eller efternamn, s. 167
22 Studentlitteratur, 2009, ”Det svenska samhället 800-1720 – Klerkernas samt adelns tid”, T. Lindkvist, M. ortnamn eller efternamn, s. 166