pewact.pages.dev




I vilket land tillverkas bilar

Volvo

Aktiebolaget Volvo existerar moderbolag på grund av Volvokoncernen, även Volvo Group, såsom tillverkar lastbilar, fordon för kollektivtrafik, anläggningsmaskiner, marina samt fabriksrelaterade drivsystem. Koncernen erbjuder även finansiella tjänster. Volvo äger 103 985 anställda tillsammans med produktion inom 18 länder samt salg vid omkring okänt marknader.[2] Volvoaktien existerar noterad vid Stockholmsbörsen. tid 1999 sålde Volvo bilproduktionen Volvo Personvagnar mot amerikanskaFord Motor Company, vilket 2010 sålde detta vidare mot kinesiskaGeely. Huvudkontoret till AB Volvo ligger inom Lundby vid Hisingen inom götet.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

AB Volvo bildades ursprungligen 1915 tillsammans en aktiekapital vid 200 000 kr likt en dotterbolag mot SKF. Assar Gabrielsson plats försäljningschef nära SKF då denne tog initiativet mot grundandet från AB Volvo samt återupplivandet från varumärket likt inregistrerats 1915 från SKF. AB Volvo plats då en vilande bolag såsom inregistrerats från SKF redan den 5 femte månaden i året 1915[3] tillsammans med dåvarande reklamchefen Björn Prytz liksom idégivare. dem ursprungliga planerna till bolaget Volvo ägde varit för att nyttja detta såsom en bolag samt varumärke till inom inledande grabb enstaka speciell serie från kullager, avsedd till den amerikanska fordonsmarknaden, dock detta skrinlades tidigt. Den inledande bilen rullade ut ifrån fabriken 14 april 1927, strax efter klockan 10.

Motivet mot idén ifall enstaka personbilsindustri inom SKF plats mot ett start för att ett fåtal in ett tramp inom biltillverkningen till för att ett fåtal konkurrensfördelar nära tillväxt samt salg från nya lager mot fordonsindustrin. till för att konkret visa till SKF:s styrelse för att idén ifall för att tillverka fordon skulle hålla erbjöd sig Gabrielsson för att tillsammans med privat tillgångar ta fram enstaka provserie fordon samt enstaka fullständig investeringskalkyl inkluderande ett fräsch produktionsanläggning på grund av personbilstillverkning. 1924 inledde han därför en samarbete tillsammans Gustaf Larson vid AB Galco inom huvudstaden, tidigare arbetare vid SKF samt tillsammans med kunskap från personbilskomponenter ifrån sin period liksom ingenjör inom England vid företaget vit & Poppe. dem lyckades inom augusti 1926 övertyga ledningen inom SKF för att tillverkning från fordon skulle behärska bli enstaka lönsam aktivitet samt gynna den egna utvecklingen samt försäljningen från kullager.

Vid en styrelsemöte inom Hofors den 10 augusti 1926 grundades Aktiebolaget Volvo liksom en dotterbolag mot SKF tillsammans verksamhetsbeskrivningen "tillverkning från automobiler". Volvo beräknar idag detta officiella datumet på grund av grundandet från personbilstillverkningen mot den 14 april 1927, då den inledande bilen lämnade monteringslinjen inom fabriken vid Hisingen inom Göteborg.[4] Gabrielsson utsågs mot Volvos inledande verkställande direktör samt tillträdde 1 januari 1927. Gustaf Larson utsågs mot vice vd samt specialiserad ledare. till dem utlägg Gabrielsson ägde haft på grund av sitt 'privata' arbetsuppgift mot för att denne lämnade ovan samtliga 10 förseriebilar, ritningar, verktyg, investeringskalkyler tillsammans mera mot AB Volvo genom en avtal såsom tecknades den 12 augusti 1926 mellan Björn Prytz, vilket representant på grund av SKF, samt Assar Gabrielsson. Gustaf Larson fick betalt. i enlighet med avtalet mellan Gabrielsson samt Larson fick Gustaf Larson enstaka belöning vid totalt 20 000 kronor, inom penningvärde 2007, cirka 500 000 kr. från Gabrielsson till sitt sysselsättning i enlighet med detta "privata" avtal såsom ägde tecknats 1925 mellan Gabrielsson samt Larson.

Namnet Volvo

[redigera | redigera wikitext]

Namnet Volvo existerar latin samt betyder ungefär "jag rullar".[5] AB Delmar & Co Patentbyrå lämnade – likt ombud till Aktiebolaget Volvo – den 11 femte månaden i året 1915 in enstaka begäran ifall inskrivning mot Patentverket från varumärket "Volvo": "Märket torde registreras på grund av lager, särskildt kullager samt rullager, maskiner, transmissioner, automobiler, velocipeder, järnvägsmateriel, transportanordningar samt transportmedel af samtliga stöt samt delar från samt tillbehör mot nämnda varuslag, samt göres krav vid termen VOLVO såsom enstaka på grund av nämnda varuslag särskildt uppfunnen benämning." Namnet fick därefter vila fram mot 1926.[6][7]

Namnet ansågs artikel utmärkt på grund av en kullager, dock skulle även passa god till ett automobil samt varumärket "Volvo" fanns redan skyddat även till "automobiler" genom för att detta ingick inom den ursprungliga varumärkesförteckningen på grund av termen Volvo nära begäran 1915. Namnet "dammades idag av" till för att användas mot den planerade biltillverkningen.

Volvo besitter tre varumärkessymboler, vilka använts inom reklam- samt designsammanhang allt sedan den inledande bilen producerades 1927. inom start kallades den på grund av "den svenska bilen". Symbolen till järn – Järnmärket alternativt Marstecknet – knöt an mot detta svenska stålet samt den svenska järnhanteringen. inom mitten vid kylaren placerades den, dock till för att behärska utföra detta, monterades enstaka plåtlist diagonalt ovan kylaren. även denna växte mot ett kraftfull tecken på grund av Volvo samt deras varor. Ytterligare ett tecken till Volvo existerar texten "VOLVO", inom typsnittetEgyptienne.[8] kalenderår 2006 blev järnmärket gemensam logotyp till AB Volvo samt Volvo Personvagnar inom deras informationsutbyte från varumärket Volvo.[9]

Volvo startar produktion

[redigera | redigera wikitext]

Bolaget startade tillverkningen vid hösten 1926 inom Nordkulans fabrikslokaler (idag heter byggnaden BC samt ligger inom Lundby) vid Hisingen, såsom uppförts 1915 samt tidigare ägts från Nordiska kullagerfabriken AB liksom gått inom konkurs 1921. Anläggningarna ropades in från Svenska Handelsbanken, likt drev rörelsen mot månad 1925, då dem ropades in vid enstaka exekutiv auktion från SKF.[10] SKF stöttade dessutom satsningen inledningsvis tillsammans en aktiekapital från 200 000 kronor samt enstaka rörelsekredit vid 1 miljon kronor.[11] Den inledande serietillverkade bilen, tillsammans med modellbeteckningen Volvo ÖV4 rullade ut ur fabriken den 14 april 1927, detta blev detta officiella datumet på grund av Volvos grundande. Redan innan biltillverkningen startade ägde Gabrielsson samt Larsson planerat på grund av enstaka lastbilstillverkning. Den inledande ritningen tillsammans med beteckningen "lastvagn" existerar daterad 4 månad 1926 samt ritades från Volvos inledande tjänsteman Henry Westerberg.[12]

Volvos affärsidé, såsom den formulerades redan ifrån starten:

  • Att tillverka samt sälja automobiler inom land samt vid export
  • Att huvudparten från samtliga väsentliga komponenter inom Volvos fordon skulle artikel konstruerade samt ritade från egna tekniker
  • Att försäljningen från bolagets varor skulle ske genom fristående återförsäljare

[13]

I september 1929 kunde Volvo uppvisa enstaka mindre profit, vid 1 579 kronor (motsvarande inom penningvärde 2007, cirka 40 000 kronor). Gabrielsson telegraferade då mot William Batt, chefen till SKF inom Philadelphia USA: "Vi börjar mot slutligen skönja dagsljuset. Senaste månaden ägde oss ett profit - dock ack således liten".[14]

Koncernen växer

[redigera | redigera wikitext]

Volvo började snart för att bredda verksamheten samt tillverkning från lastbilar startade. Lastbilarna fanns fram mot 1950-talet den maximalt lönsamma delen från företaget samt ägde ett kritisk roll inom företagets tidiga framgångar. Lastbilarna såldes inom såväl land såsom utomlands. Man fick även stora försvarsorder ifrån 1930-talet samt vidare.

Volvo satsade ifrån start vid underleverantörer framför för att tillverka komponenter vid personlig grabb. Motorer levererades från Pentaverken inom Skövde, Bofors levererade chassiramar samt Svenska Stålpressnings AB inom Olofström samt Husqvarna levererade delar samt kullager ifrån Volvos ägare SKF.[15] Volvo kom sedan för att köpa upp flera från verksamheterna liksom mot modell Penta-Verken inom Skövde samt Köpings mekaniska verkstad (växellådstillverkning). Vidare köper Volvo AB Bolinder-Munktell samt Svenska Flygmotor AB.

Volvo blir en internationellt storföretag

[redigera | redigera wikitext]

I slutet från andra världskriget (januari 1945) fanns Volvo detta enda företag inom världen såsom producerade personbilar, lastbilar, fordon för kollektivtrafik samt traktorer.[16] Efterkrigstidens tillväxt gjorde Volvo mot en internationellt företag tillsammans verksamheter ovan bota världen, vad gäller samtliga varor. Tillväxten innebar en fyrfaldigat antal anställda samt tiofaldigad omsättning. vid lastbils- samt bussidan utvecklades företaget mot en från dem stora företagen. Personbilsdelen växte explosionsartat genom modeller vilket Volvo PV 444, Volvo PV 544 samt Volvo Amazon. Volvo omsatte 483 miljoner kronor tid 1954, ägde 4 500 anställda samt en aktiekapital vid 75 miljoner kronor.[17]

Volvos arbetsledare nära denna period fanns Gunnar Engellau liksom bland annat drev vid satsningen vid USA-marknaden liksom kom för att bli företagets viktigaste handelsplats vid personbilssidan. beneath 1960-talet följde flera nya fabriker utanför landet, bland annat inom Gent startades tillverkning upp. Då Engellau tog ovan ledningen från Volvo ägde man 12 000 anställda, omsatte 600 miljoner kronor samt tillverkade 31 000 fordon. Då han lämnade Volvo uppgick antalet anställda mot 40 000 personer, man omsatte 6 miljarder kronor samt tillverkade 205 000 bilar.[18]Gunnar Engellau fanns VD mellan 1956 samt 1971 samt styrelseordförande ända fram mot 1978.

Gabrielsson samt Larson ville premiera dem anställda såsom varit tillsammans länge. Därför beslöt man för att dela ut aktier efter 25, 35 samt 45 tid. Dessutom ville dem premiera dem allra "äldsta" litet extra. Klubben "15 äldste" bildades därför den 1 månad 1959. Den består från dem 15 liksom äger längst bort anställningstid samt ännu existerar aktiva. Efter för att enstaka medlem gått inom pension, kunna denne ännu delta inom dem olika aktiviteter liksom företaget anordnar. detta inledande årets 15 äldsta var: Henry Westerberg, Gunnar Olsson, Gustaf Rhodin, Rolf Hanson, Axel Olofsson, Johan Härdin, Edvin liten flod, Frey kulle, Hugo Hansson, Nils Hellgren, Erik Larsson, John Krantz, Gösta Käck, Sven Johansson samt Nils Palmquist.[19]

Gyllenhammar-eran

[redigera | redigera wikitext]

Från 1970 plats koncernens starke man Pehr G. Gyllenhammar. Volvo-koncernen fanns redan nära Gyllenhammars inträde en från Sveriges största företag samt Gyllenhammar egen försökte genomföra flera stora affärer. beneath Gyllenhammars ledning skedde flera strategiska beslut, mer alternativt mindre lyckade. beneath Gyllenhammars tidsperiod diversifierades Volvo mot livsmedels- samt läkemedelsbranscherna, genom inköp från Procordia samt Pharmacia. Volvo satsade även vid Volvo ledighet tillsammans med Jofa liksom ledande företag. beneath Gyllenhammars ledning skedde nyetableringar tillsammans med sammansättningsfabriker till personbilar inom Kalmar samt Uddevalla. Fabrikerna lades senare ned. Volvos behov från enstaka mindre personbil gjorde för att nederländska DAF:s personbilstillverkning köptes 1975.

Bland avbrutna satsningar noteras en storskaligt oljesamarbete tillsammans norska staten, en tänkt samgående mellan Volvo samt Saab AB:s personbilsdivision samt den kortvariga alliansen tillsammans Anders Walls Beijerinvest, samt stödet mot Fermenta.

Under mitten från 1970-talet befann sig dem svenska personbilstillverkarna inom svår kris, samt förslag angående ett fusion mellan Saab samt Volvo lanserades 1977.[20]Beijerinvest slogs 1981 samman tillsammans Volvo samt Anders vägg blev styrelseordförande inom Sveriges största företag.[21] dem skillnader inom företagskultur vilket fanns mellan Beijerinvest samt Volvo ledde tillsammans med tiden mot konflikter mellan vägg samt Volvos VD Pehr G. Gyllenhammar. 1983 övertog Gyllenhammar rollen vilket ordförande samt vägg degraderades mot vice ordförande.[22]

Den 20 månad 1979 vid enstaka presskonferens inom Genève, presenterades samarbetet Volvo–Renault.[23] beneath 1980-talet utvecklades samarbetet tillsammans Renaultkoncernen, liksom fortsätter än idag. Gyllenhammars planer vid enstaka sammanslagning från Volvo Personvagnar tillsammans med Renault misslyckades. Motståndet internt vid Volvo växte beneath perioden då samarbetet fördjupades inför den planerande sammanslagningen.[24] Gyllenhammar tvingades därför lämna ordförande inom AB Volvo den 2 månad 1993, fem dagar före den extra bolagsstämman. mot fräsch ordförande utsågs den 20 månad ABB-direktören Bert-Olof Svanholm.[25][26]

Försäljning från Volvo PV

[redigera | redigera wikitext]

Sören Gyll ägde tillträtt likt vd 1992 samt efterhand blivit väsentlig mot sammanslagningen tillsammans Renault. Efter Gyllenhammar-eran markerade denne återgången mot kärnverksamheten. Volvo sålde ut sitt ägande inom andra verksamheter, mot modell Pharmacia.

Leif Johansson tillträdde liksom VD samt koncernchef 1997. kalenderår 1999 sålde AB Volvo personbilstillverkningen mot Ford Motor Company. detta kvarvarande AB Volvo tillverkade bland annat anläggningsmaskiner, fordon för kollektivtrafik, lastbilar, båtmotorer samt komponenter mot flygmotorer. Försäljningen från personbilstillverkningen gav ekonomiska tillgångar för att genomföra uppköp, vilket ej minimalt ägde utrymme vid lastbilssidan kommande tid.

1999 träffade Investor en avtal tillsammans med Volvo ifall försäljning från kurera innehavet inom Scania. AB Volvo förvärvade den 12 januari 1999 12,8 % från aktierna inom Scania. AB Volvos ägarandel inom Scania ökade den 30 april mot 20,94 %. Efter samförstånd tillsammans familjen Wallenberg beneath augusti 1999, förvärvades Investors aktier inom Scania samt AB Volvo får därmed en ägande inom Scania ifall 43,1 % från aktierna. Affären godkändes sedermera ej från EU:s konkurrensmyndighet. Volvo skapade istället holdingbolaget Ainax (eXit scANIA baklänges) såsom stod liksom ägare mot dem Scaniaaktier man förvärvat. Ainax-aktierna delades ut mot Volvos aktieägare.

Volvo köpte senare upp konkurrenterna Mack Trucks, Nissan Diesel samt Renault Trucks. 2008 följde en slutgiltigt avtal tillsammans med från indien fordonstillverkaren Eicher Motors. 2015 blev Volvo delägare inom kinesiska Dongfeng Commercial Vehicles.[27]

År 2011 efterträddes Leif Johansson från Olof Persson. Persson införde beneath sin tidsperiod likt VD på grund av Volvo ett funktionell organisation, banade väg till kostnadsbesparingar samt slöt samarbetsavtal tillsammans med den kinesiska lastbilstillverkaren Dongfeng. Olof Persson ersattes från Martin Lundstedt kalenderår 2015.

Den 1 oktober 2012 slutförde AB Volvo försäljningen från Volvo Aero mot den brittiska verkstadskoncernen GKN.

Tidslinje

[redigera | redigera wikitext]

Volvos saga förknippas ofta tillsammans med biltillverkningen. AB Volvo såsom totalitet besitter fler aspekter för att ta upp historiskt. titta även vidare beneath respektive affärsområde inom koncernen till bakgrund. Nedan följer några milstolpar inom Volvokoncernens bakgrund.

  • 1926: AB Volvo såsom bilföretag grundas vilket en dotterbolag mot SKF.
  • 1927: Den inledande serietillverkade bilen, modell ÖV4 lämnar fabriken samt företaget ägde officiellt grundats.
  • 1928: Volvo börjar tillverka lastbilar samt bussar.
  • 1928: Oy Volvo Auto AB inom Helsingfors blev Volvos inledande utlandsbolag.
  • 1930: Motorleverantören Pentaverken blir enstaka sektion från Volvo.
  • 1935: AB Volvo introduceras vid Stockholmsbörsen samt SKF släpper därmed sin ägardominans.
  • 1941: Volvo köper aktiemajoriteten inom Nohab flygmotor, vars namn ändrades mot Svenska Flygmotor AB.
  • 1941: Den 50 000:e Volvon sedan starten levererades.
  • 1942: Växellådstillverkningen nära Köpings mekaniska verkstad köps upp från Volvo.
  • 1949: Detta kalenderår tillverkade Volvo på grund av inledande gången fler personbilar än lastbilar samt bussar.
  • 1950: Volvo köper upp AB Bolinder-Munktell.
  • 1954: Den inledande lastmaskinen (H-10) baserad vid BM 35 tillverkas från Bröderna Lundbergs Mekaniska.
  • 1955: Export mot USA. dem inledande 82 bilarna skeppades ovan, 12 PV444 samt 70 Volvo Duett.[28] då Volvochefen Assar Gabrielsson hos handelsminister Gunnar Lange anhöll ifall dollarvaluta på grund av för att inleda export från Volvobilar mot USA möttes han från en gapskratt.[29]
  • 1956: Sommaren 1956 visades vid bilsalongen inom New York ett ljus PV444 tillsammans med ljusgul samt mörk klädsel, samt före årets slut ägde Volvo en hundratal återförsäljare inom USA. identisk kalenderår exporterades 5 000 fordon dit.[28]
  • 1958: Volvo Penta lanserar Aquamatic.
  • 1958: Omsättningen överstiger 1 miljard kronor, samt fler än 10 000 fordon gick vid export.
  • 1960: Försäkringsbolaget Volvia bildades.
  • 1963: inom Halifax inom Kanada öppnas Volvos inledande sammansättningsfabrik utomlands.
  • 1964 AB Volvo köper Gösta Nyströms Karosserifabrik inom Umeå liksom då blir Volvo Umeverken. Än inom denna ljus existerar fabriken inom Umeå tillverkare från Volvos premiumhytter på grund av dem tunga lastbilarna FH, FH16, FM samt FMX.
  • 1964: Torslandaverken invigs.
  • 1965: Sammansättningsfabrik Gent inom Belgien tas inom bruk.
  • 1969: Olofströmsverken blir enstaka sektion från Volvo.
  • 1971: Pehr G. Gyllenhammar efterträder Gunnar Engellau likt vd på grund av Volvo.
  • 1972: Volvo köpte 33% från aktierna inom personbilsdelen från holländska DAF.
  • 1973: Den 1 november meddelar Volvo för att man köpt Jofa.[30]
  • 1974: Den 18 mars köper Volvo båttillverkaren Ryds Industri AB inom Växjö.[31]
  • 1977: Samgående diskuteras tillsammans Saab-Scania, såsom senare drar sig ur. Volvos styrelse meddelade den 28 augusti detta tid för att detta ej blir någon fusion mellan bolagen.[32]
  • 1977: Volvo fyllde 50 kalenderår, vilket bland annat firades tillsammans med för att samtliga 62 000 anställda inom bolaget fick enstaka jubileumsklocka. Den inledande klockan gick mot styrelseordföranden Gunnar Engellau, följt från veteranen Henry Westerberg. ett jubileumsbil ägde även tagits fram. Assar Gabrielssons medalj inom guld delades samtidigt ut mot Svante Simonsson (postumt) samt ekonomichefen Per Ekström.[33] Volvo ägde även ordnat tillsammans företagsvisningar samt produktutställningar vid 17 Volvo-orter inom landet samt inom 11 andra länder samt olika arrangemang hos Volvos 1 700 återförsäljare inom 160 länder.[34]
  • 1978: den 24 april tillkännagavs för att Tore Browaldh blir färsk styrelseordförande inom Volvo efter Gunnar Engellau.[35]
  • 1979: Samarbetsavtal tillsammans franska Renault.
  • 1980: Volvo tecknar den 11 juli en femårsavtal tillsammans med den kinesiska provinsen Kanton angående för att bland annat sälja lastbilar samt fordon för kollektivtrafik på grund av 500 miljoner kronor per år.[36]
  • 1981: Fusion tillsammans Beijerinvest – Anders vägg blir styrelseordförande.
  • 1988: inom mars tillkännagavs för att Volvo övertagit bussdelen från engelska Leyland Motors. Därmed blev Volvo ägare mot en från världens maximalt välrenommerade bussmärken.
  • 1989: Volvo inledde, likt inledande europeiska lastbilsmärke, reguljär salg från lastbilar inom Japan.
  • 1991: Baronessan samt regeringsmedlemmen Lydia Dunn ifrån Hongkong, valdes in såsom inledande kvinna inom Volvos styrelse.
  • 1991: vilket enstaka sektion inom 16-miljardersatsningen vid Volvo 850, invigdes den nya Östra Fabriken inom Skövde.
  • 1993: nära en styrelsemöte den 2 månad, framgick detta för att fusion tillsammans Renault ej skulle bli från. Pehr G Gyllenhammar avgick därför likt ordförande samt sålde samtliga sina aktier inom AB Volvo.
  • 1997: AB Volvo avyttrar sin andel inom bryggeriet Pripps Ringnes, vilket en led inom fokusering vid fordonsverksamheten.
  • 1998: Avveckling från all innehavet inom PharmaciaUpjohn.
  • 1998: inköp från detta mexikanska bussbolaget MASA.
  • 1998: inköp från ett andel från detta nordamerikanska stadsbussbolaget Nova Bus.
  • 1998: inköp från sydkoreanska Samsungs anläggningsmaskinsverksamhet.
  • 1998: Samarbetsavtal tillsammans tyska motortillverkaren Deutz ifall tillväxt samt tillverkning från dieselmotorer. Volvo förvärvade även 10% från aktierna inom bolaget.
  • 1999: AB Volvo förvärvar den 12 januari 12,8 % från aktierna inom Scania.
  • 1999: Nederländska staten tillkännager den 15 månad för att man säljer sitt besittning inom NedCar mot dem numeriskt värde övriga ägarna Volvo Personvagnar AB samt Mitsubishi Motors.
  • 1999: Volvokoncernen säljer från personbilstillverkningen mot Ford Motor Company.
  • 1999: Volvo Aero förvärvade inom mars aktiemajoriteten inom Norsk Jetmotor A/S såsom därmed bytte namn mot Volvo Aero Norge A/S.
  • 1999: AB Volvos ägarandel inom Scania ökade den 30 april mot 20,94 %. Efter samförstånd tillsammans familjen Wallenberg beneath augusti 1999, förvärvades Investors aktier inom Scania samt AB Volvo får därmed en ägande inom Scania angående 43,1 % från aktierna.
  • 2000: AB Volvo köper upp konkurrenterna Mack Trucks samt Renault Trucks, mot för att Renault AB får 20 % från aktierna inom AB Volvo.
  • 2006: AB Volvo köper upp aktiemajoriteten inom Nissan Diesel numera UD Trucks (Nissans personlig lastbilstillverkare), tillsammans förhoppningar för att erhålla köpa delar från den kinesiska lastbilstillverkaren Dongfeng.
  • 2007: AB Volvo lägger en bud vid varenda aktier inom Nissan Diesel på grund av för att behärska omvandla företaget mot en dotterbolag. Den 14 april firade Volvo 80-årsjubileum.
  • 2008: Slutgiltigt avtal tillsammans från indien fordonstillverkaren Eicher Motors.
  • 2009: Louis Schweitzer utses mot färsk styrelseordförande inom AB Volvo.
  • 2010: Efter nära 14 tid likt vd samt koncernchef på grund av AB Volvo, meddelade Leif Johansson för att denne avser för att lämna sitt uppgift mot sommaren 2011 inom samband tillsammans med för att denne fyller år 60 kalenderår. Volvo ingår samarbete tillsammans med Världsnaturfonden WWF ifall minskade koldioxidutsläpp.
  • 2011: Volvos styrelse utser Olof Persson mot fräsch vd samt koncernchef på grund av AB Volvo.
  • 2012: Carl-Henric Svanberg utses mot färsk styrelseordförande på grund av Volvo samt efterträder därmed Louis Schweitzer.[37]
  • 2012: Den 1 oktober 2012 slutförde AB Volvo försäljningen från Volvo Aero mot den brittiska verkstadskoncernen GKN.
  • 2013: Volvo Lastvagnar förnyade läka sitt europeiska modellprogram samt introducerade Euro 6-motorer ifrån den minsta medeltunga motorn vid 5 liter mot den tunga 13-litersvarianten. Sedan september 2012 ägde fem nya lastbilsmodeller introducerats.[38][39][40][41]
  • 2015: Martin Lundstedt utses mot fräsch VD samt koncernchef. Olof Persson lämnar bolaget.[42]
  • 2015: Volvo blir delägare inom kinesiska Dongfeng Commercial Vehicles.[27]
  • 2015: Volvo Bussars ElectriCity-projekt startar inom götet, elbussar samt infrastruktur utvecklas tillsammans tillsammans med samarbetspartners inom götet. Flera säkerhetsfunktioner lanseras: Volvo Dynamic Steering (VDS), kollisionsvarning vidare (FCW), kollisionsvarning samt nödbroms (CWEB), körfältsassistans (LKS) samt energisk farthållare (ACC).
  • 2016–2017: undersökning samt tillväxt kring autonoma fordon går in inom enstaka fräsch fas. Volvos helautomatiserade lastbil testas inom enstaka gruva inom Kristineberg, enstaka mekaniserad sopbil testas inom stadsmiljö samt enstaka mekaniserad skördetröska testas inom Brasilien beneath sockerskörden. Volvo CE visar upp sitt nya idé Electric Site, autonoma samt elektriska anläggningsmaskiner.

Personbilstillverkning

[redigera | redigera wikitext]

Personbilstillverkningen, Volvo Personvagnar, såsom plats den ursprungliga verksamheten samt bland annat innefattar delar från Torslandaverken inom götet ägdes mellan 1 januari 1999[43] samt 2 augusti 2010 från Ford Motor Company, varefter Volvo Personvagnar såldes mot kinesiska Zhejiang Geely Holding Group.[44]

Verksamhet

[redigera | redigera wikitext]

Volvokoncernens verksamhet:

  • Volvo Lastvagnar, medeltunga mot tunga lastbilar på grund av fjärr- samt regionaltransporter, samt anläggningsarbete.
  • Mack Trucks, lätta lastbilar på grund av transport samt tunga lastbilar på grund av fjärrtransporter.
  • Renault Trucks (tunga lastbilar främst till anläggningssegmentet samt tunga regionala transporter)
  • UD Trucks tidigare Nissan Diesel, medeltunga lastbilar.
  • Dongfeng Commercial Vehicles (45%), tunga samt medeltunga lastbilar
  • Volvo Construction redskap, anläggningsmaskiner, enstaka rad olika typer från maskiner på grund av anläggningsarbete samt något som ligger nära eller är i närheten branscher. Tidigare Volvo BM, titta även AB Bolinder-Munktell
  • SDLG, anläggningsmaskiner (Kina)
  • Eicher, lastbilar (Indien)[45]
  • Volvo fordon för kollektivtrafik, kompletta fordon för kollektivtrafik samt chassier till stadstrafik, linjetrafik samt turisttrafik.
  • Volvo Penta, marina drivsystem på grund av fritidsbåtar samt kommersiell sjöfart, dieselmotorer samt drivsystem till fabriksrelaterade applikationer.
  • Volvo Financial Services, kundfinansiering, koncernens internbank, verksamt inom fastighetsförvaltning.
  • Arquus[46]

[47]

Volvos varumärken

[redigera | redigera wikitext]

Personer

[redigera | redigera wikitext]

Ordförande

[redigera | redigera wikitext]

VD:ar

[redigera | redigera wikitext]

Gator tillsammans med anknytning mot Volvo

[redigera | redigera wikitext]

I stadsdelen Rambergsstaden vid Hisingen inom götet namngavs Volvogatan 1929 efter närheten mot Volvos anläggningar. Volvo Jakobs Väg inom stadsdelen Sörred fick sitt namn 1991 efter Volvos inledande personbil ÖV 4, kallad "Jakob".[52]Gunnar Engellaus väg inom stadsdelenTorslanda inom götet existerar uppkallad efter Volvos tidigare chef.[53]

Samarbete tillsammans med högskolor samt universitet

[redigera | redigera wikitext]

Företaget äger en strategiskt samarbete inom undersökning samt rekrytering tillsammans en antal högskolor samt högskola såsom Chalmers tekniska akademi, Handelshögskolan nära relaterat till göteborg högskola, Mälardalens akademi, universitet eller akademisk institution inom Skövde, Penn State University, INSA Lyon, EMLYON Business School, NC State University samt Sophia University.[54]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^”Års- samt hållbarhetsredovisning 2020”. VolvoGroup.se. Arkiverad ifrån originalet den 20 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210720110152/https://www.volvogroup.com/content/dam/volvo/volvo-group/markets/global/en-en/investors/reports-and-presentations/annual-reports/ars-och-hallbarhetsredovisning-2020.pdf. Läst 10 augusti 2021. 
  2. ^”Om oss - Volvo Group Sverige”. Arkiverad ifrån originalet den 1 september 2014. https://web.archive.org/web/20140901192842/http://www.volvogroup.com/group/sweden/sv-se/Volvo%20Group/Pages/landingpagevolvogroup.aspx. Läst 16 september 2014. 
  3. ^”allabolag.se”. Arkiverad ifrån originalet den 11 månad 2009. https://web.archive.org/web/20090211063906/http://www.allabolag.se/5560125790/verksamhet. Läst 26 januari 2009. 
  4. ^Volvo: Volvo Group Sverige: Volvos grundareArkiverad 18 augusti 2009 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  5. ^”Volvo”. Perseus Digital Library. Arkiverad ifrån originalet den 8 november 2013. https://web.archive.org/web/20131108123556/http://www.perseus.tufts.edu/hopper/morph?l=volvo&la=la&can=volvo0. Läst 6 mars 2012. 
  6. ^Så föddes enstaka svensk bilindustri : Volvos bakgrund fram mot PV 444, [Serie: saga idag, 99-0533179-4], Bertil Hälleby, Akademiförlaget, götet 1990 ISBN 91-24-16378-3, s. 16
  7. ^Olsson & Moberger (2002), s. 17
  8. ^Volvo P 1800 : ifrån koncept mot prototyp samt produktion, Kenneth Colliander & Mats Eriksson, Trafik-Nostalgiska Förlaget, huvudstaden 2011 ISBN 9789186275556, s. 20
  9. ^Volvos designarv – Volvo Personvagnars bakgrund 1927-2006, Public Affairs, Volvo Personvagnar AB, götet 2006 ISSN 1104-9928 ISBN 91-631-8431-1, s. 92
  10. ^fakta samt synpunkter, 1977.
  11. ^Andrén, (2005), s. 20
  12. ^Lastbilarna beneath sextio år, Christer Olsson, Förlagshuset Norden 1987 ISBN 91-86442-50-3 s.22
  13. ^Andrén, (2005), s. 87
  14. ^Spelet angående Volvo, Jan Hökerberg, Ekerlids Förlag, huvudstaden 2000 ISBN 91-88595-71-4 s.36
  15. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 29 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210729203615/https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=14617. Läst 29 juli 2021. 
  16. ^Ratten : Volvos tidning, [12 nr : 1945], Volvo personvagnar, götet 1945 ISSN 0345-9845, Nr 1, s. 12
  17. ^Almanack till samtliga 1956, Norstedt, huvudstaden, 1955, s. 173
  18. ^Olsson & Moberger (2002), s. 95
  19. ^Olsson & Moberger (2002), s. 107
  20. ^”Dagens Industri 18 månad 2009: Rallybilen liksom tvärnitade”. Arkiverad ifrån originalet den 29 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210729191213/https://www.di.se/artiklar/2009/2/18/rallybilen-som-tvarnitade/. Läst 29 juli 2021. 
  21. ^Ekonomin 1980/81 (Affärsvärldens årsbok), 1980, ISBN 91-40-55218-7.
  22. ^Affärsvärldens årsbok 1983, blad 56. ISBN 91-85804-03-7.
  23. ^Det hände många inom götet vid sjuttiotalet: [En kronologisk krönika inom urval från Bengt Ason Holm] Tre skrivna verk förlag, götet 2015 ISBN 978-91-7029-757-1, s. 99.
  24. ^Sundemo, Magnus; Sundemo Magnus (2019). Sanningen ifall Volvo: ifrån Gyllenhammar mot Geely : ett radikal fackordförandes berättelse. Mölndal: Toltap. Librisp0mxzkcvmsl95hfx. ISBN 9789198471830 
  25. ^ Anno. [19]93. Malmö: Corona förlag. 1994. Libris3759323. ISBN 91-564-1993-7 (inb.) , s. 210
  26. ^Pehr G. Gyllenhammar – NäringslivshistoriaArkiverad 19 augusti 2010 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  27. ^ [ab] Volvo slutför förvärvet från 45 andel från Dongfeng Commercial VehiclesArkiverad 5 januari 2015 hämtat ifrån the Wayback Machine., Volvo, 5 januari 2015
  28. ^ [ab] Volvos designarv – Volvo Personvagnars saga 1927-2006, Public Affairs, Volvo Personvagnar AB, götet 2006 ISSN 1104-9928 ISBN 91-631-8431-1, s. 72
  29. ^Bilismens genombrottsår inom Sverige : angående nätverken, aktörerna samt spelet mellan organisationerna, företagen samt myndigheterna, Rune Andréasson, Jonas Gawell, Sven Gerentz, Uppsala Publ. House, Uppsala 1997 ISBN 91-7005-142-9, s. 14
  30. ^Det hände många inom götet vid sjuttiotalet: [En kronologisk krönika inom urval från Bengt Ason Holm] Tre skrivna verk förlag, götet 2015 ISBN 978-91-7029-757-1, s. 43.
  31. ^Det hände många inom götet vid sjuttiotalet: [En kronologisk krönika inom urval från Bengt Ason Holm] Tre skrivna verk förlag, götet 2015 ISBN 978-91-7029-757-1, s. 46.
  32. ^Det hände många inom götet vid sjuttiotalet: [En kronologisk krönika inom urval från Bengt Ason Holm] Tre skrivna verk förlag, götet 2015 ISBN 978-91-7029-757-1, s. 72.
  33. ^GP, 15 april 1977
  34. ^GP, 14 april 1977.
  35. ^Det hände många inom götet vid sjuttiotalet: [En kronologisk krönika inom urval från Bengt Ason Holm] Tre skrivna verk förlag, götet 2015 ISBN 978-91-7029-757-1, s. 82.
  36. ^Anno 80: Svenska Dagbladets årsbok, [Årsboken vilket täcker läka detta händelserika 1980], red. Madeleine Stevelius & Lars Lagerstedt, Bokförlaget Corona & Svenska Dagbladet, huvudstaden 1981 ISBN 91-85556-14-9, s. 26
  37. ^”Volvos historiska tidslinje”. Arkiverad ifrån originalet den 22 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120122085122/http://www.volvogroup.com/group/sweden/sv-se/Volvo%20Group/history/ourhistory/Pages/historia.aspx. Läst 10 januari 2012. 
  38. ^”nya Volvo FH, Volvo FM, Volvo FMX, Volvo FE samt Volvo FL”. Arkiverad ifrån originalet den 3 september 2014. https://web.archive.org/web/20140903071757/http://www.volvogroup.com/group/sweden/sv-se/Volvo%20Group/history/ourhistory/2010/Pages/2013.aspx#sthash.kzxP2Q2Y.dpuf. Läst 31 augusti 2014. 
  39. ^Volvo inom våra hjärtan : hur bör detta gå? : ett närdiskussion angående "nationalklenoden" Volvo, redaktörer berg Jönsson & Mikael Wickelgren, Liber, malm 2011 ISBN 978-91-47-09562-9, s. 53ff
  40. ^Olsson & Moberger (2002)
  41. ^Volvo 1927 - 2003/04, publicerad från Volvo Personvagnar AB, Informationsstaben, götet 2004, s. 103ff
  42. ^”Martin Lundstedt fräsch vd samt koncernchef på grund av Volvo.”. Arkiverad ifrån originalet den 17 november 2015. https://web.archive.org/web/20151117024510/http://www.volvogroup.com/group/sweden/sv-se/newsmedia/pressreleaser/_layouts/CWP.Internet.VolvoCom/NewsItem.aspx?News.ItemId=149904&News.Language=sv-se. Läst 22 april 2015. 
  43. ^Millennium – årtusendets bok, red. Jan Hansson, publicerad från Göteborgs-Posten 1999, s. 301
  44. ^”Göteborgs-Posten 2010 03 28”. Arkiverad ifrån originalet den 24 femte månaden i året 2012. https://archive.is/20120524203442/http://www.gp.se/ekonomi/1.340350--volvo-forblir-volvo-. Läst 24 femte månaden i året 2012. 
  45. ^”Eicher”. Arkiverad ifrån originalet den 17 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120117045737/http://www.eicher.in/. Läst 10 januari 2012. 
  46. ^”Organization | Volvo Group” (på engelska). www.volvogroup.com. Arkiverad ifrån originalet den 17 november 2020. https://web.archive.org/web/20201117193122/https://www.volvogroup.com/en-en/about-us/organization.html. Läst 10 juni 2019. 
  47. ^”Volvokoncernens nya organisation”. Arkiverad ifrån originalet den 22 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120122122043/http://www.volvogroup.com/GROUP/SWEDEN/SV-SE/VOLVO%20GROUP/OUR%20COMPANIES/Pages/business_structure.aspx. Läst 10 januari 2012. 
  48. ^”Terex Trucks”. Arkiverad ifrån originalet den 29 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150129012300/http://www.terextrucks.com/. Läst 29 januari 2015. 
  49. ^SDGLArkiverad 13 januari 2012 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  50. ^”Dongfeng Trucks”. Arkiverad ifrån originalet den 16 månad 2014. https://web.archive.org/web/20141216230747/http://dongfengtrucks.com/. Läst 29 januari 2015. 
  51. ^”Våra varumärken”. Arkiverad ifrån originalet den 20 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120120034655/http://www.volvogroup.com/group/sweden/sv-se/Volvo%20Group/our_brand/Pages/our_brands.aspx. Läst 10 januari 2012. 
  52. ^Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre skrivna verk Förlag, götet 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 310
  53. ^Baum, Greta (red.) (2001). Göteborgs Gatunamn 1621-2000. Göteborg: Tre skrivna verk Förlag. sid. 117. ISBN 91-7029-460-7 
  54. ^”Academic Partner schema | Volvo Group” (på engelska). www.volvogroup.com. Arkiverad ifrån originalet den 4 femte månaden i året 2018. https://web.archive.org/web/20180504034540/http://www.volvogroup.com/en-en/innovation/collaboration-is-key/academic-partner-program.html. Läst 10 juni 2019. 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

  • Andrén, Sven G (2005). En storindustri skapas : Volvo vid Gabrielssons tid. Libris10328164. ISBN 91-87532-26-3 
  • Volvo 75 tid 1927-2002, jean Christer Olsson & Henrik Moberger, Norden Media GmbH, Helsingborg 2002 ISBN 3-907153-21-9

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]