Hur många städer i världen heter paris
Paris
- För andra betydelser, titta Paris (olika betydelser).
Paris (franskt uttal: [paʁi] (lyssna), [paˈriːs]) existerar Frankrikeshuvudstad samt enstaka världsstad[4] tillsammans månghundraårig bakgrund likt ett från världens maximalt avgörande städer. inom Paris finns huvudkontoren till ett rad internationella organisationer, bland andra OECD samt UNESCO. inom ingen ytterligare ort inom världen organiseras således flera internationella konferenser, dem båda storflygplatserna Charles-de Gaulle samt Orly fullfölja Paris mot Europas näst största flygcentrum samt tackar vare en väl utbyggt snabbtågsnät är kapabel Paris ses såsom Europas viktigaste järnvägsnod.[5]
Staden existerar belägen nära flodenSeine samt grundades från romarna beneath namnet Lutetia. Paris utgör en eget departement inom regionenÎle-de-France. Staden delas in inom 20 arrondissement. Paris innerstad äger cirka 2,2 miljoner invånare samt tillsammans förorter ovan 11 miljoner invånare. Paris existerar en från världens viktigaste affärs- samt kulturcentrum. likt enstaka från dem maximalt viktiga globala städerna existerar Paris även en viktigt politiskt, teknologiskt samt konstnärligt centrum, samt respekterad vilket modets samt gastronomins huvudstad.[6]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Området likt idag kallas Paris tros äga varit bebott inom minimalt 4 000 år.[7] Staden tros äga grundats inom mitten från 200-talet f.Kr. från den galliska stammen parisier. Romarna kallade staden Lutetia Parisiorum. beneath Julius Caesarsgalliska konflikt erövrades staden kalenderår 51 f.Kr. samt byggdes sedan upp tillsammans enstaka rutnätsplan i enlighet med romersk modell.[8]
Under slutet från 400-talet e.Kr föll romarriket samman samt tid 486 erövrades staden från den frankiske kungen Klodvig inom, liksom besegrade Galliens sista romerska ståthållare Syagrius.[9] Paris fanns därefter en från flera viktiga centra inom detta något som ökar i storlek eller antal frankiska riket. 885-886 belägrades Paris från vikingar såsom dock ej lyckades inta staden. Paris härskare, den karonlingiske greven Odo, blev därefter vald mot monark inom detta västfrankiska riket samt beneath hans ättlingar gjordes Paris mot centrum på grund av detta franska riksstyret kring kalenderår 1000.[10]
Under 1100- samt 1200-talen ökade Paris innebörd. vid högra sidan från vattendrag dominerade köp samt hantverk, samt den stora marknadsplatsen Hallarna anlades var 1183. vid västra sidan dominerade universitetet liksom grundades beneath tidigt 1100-tal samt existerar en från världens äldsta. Den ursprungliga stadskärnan vid ön Île dem la Cité dominerades från kyrkan, samt den stora katedralen Notre Dame uppfördes var mellan 1163 samt 1345. ursprunglig inom start från 1500-talet blev staden permanent kunglig residensstad samt monark Frans inom lät påbörja bygget från kungapalatset Louvren vid flodens högra sida.[10]
Under 1600- samt 1700-talen plats Paris Europas kulturella huvudstad samt ägde genom Frankrikes stormaktställning även enstaka inflytelserik politisk roll. Kring kalenderår 1800 fanns befolkningen ungefär enstaka halv miljon, varav ett sor sektion bodde inom överbefolkade slumkvarter. ifrån 1800-talets mitt genomfördes enstaka genomgripande stadsomvandling ledd från G.E. Haussmann. Man skapade en mönster från långa, breda samt raka boulevarder samt avenyer såsom skar tvärs igenom detta medeltida gatumönstret samt möttes nära imponerande skapade platser. inom slutet från 1800-talet blomstrade näringslivet samt staden fanns värd på grund av flera världsutställningar, bland annat 1889 då Eiffeltornet byggdes.[10][5]
Paris innerstad existerar ännu mot stora delar präglad från detta sena 1800-talets stadsplanering samt arkitektur. till för att producera lokaler på grund av nya verksamheter besitter man sedan 1958 successiv byggt enstaka fräsch kontors- samt afärsstadsdel, La Défense utanför stadskärnan. Dess centrala byggnad existerar den 110 meter höga Grand Arche.[11]
Strider samt omvälvningar
[redigera | redigera wikitext]På 1200-talet ägde köpmän samt arbetare inom Paris enstaka relativt kraftfull självständighet inom förhållande mot kungamakten. vid 13- samt 1400-talet skedde flera revolter var borgarna fordrade konstitutionella reformer vilket skulle skydda deras kraft, dock detta ledde inom stället mot för att dem förlorade många från sitt självstyre.[10]
Franska revolutionen inleddes tillsammans stormningen från fästningen Bastiljen inom Paris den 14 juli 1789 samt ledde mot monarkins fall. Julirevolutionen 1830 samt juniupproret 1832 plats försök för att störta den återetablerade monarkin samt innefattade gatustrider samt barrikader inne inom Paris. Februarirevolutionen 1848 innebar nya gatustrider samt ledde mot för att monarkin störtades. 1871 skedde en nytt uppror mot resultat från nederlaget inom detta fransk-preussiska kriget samt Paris styrdes inom drygt numeriskt värde månader från den revolutionära Pariskommunen innan upproret slogs ned från regeringstrogna trupper.[12]
Under andra världskriget ägde den franska motståndsrörelsen mot den tyska ockupationen 1940–44 sitt centrum inom Paris. Staden befriades från motståndsrörelsen samt amerikanska styrkor den 25 augusti 1944.[10]
I femte månaden i året 1968 plats Paris studenter enstaka drivande kraft inom Majrevolten samt vid Paris gator skedde sammandrabbningar mellan studenter samt polis.[13]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Paris ligger runt vattendrag Seine samt innerstaden delas in inom högra stranden (rive droite) samt vänstra stranden (rive gauche). inom vattendrag finns detta numeriskt värde småöar vilket utgör stadens historiska kärna: Île dem la Cité, var man idag återfinner bland annat Conciergeriet (justitiepalatset) samt katedralen Notre-Dame dem Paris, samt Île Saint-Louis, såsom ligger öster ifall den förra ön. detta finns fler än 30 broar inom Paris.
Det egentliga Paris, detta plats såsom äger Paris likt postort, existerar cirka 11 kilometer inom diameter liksom maximalt, samt var bor omkring 2,2 miljoner människor. mot skillnad ifrån flera andra storstäder besitter Paris kvar sina officiella gränser ifrån 1860. inom storstadsregionen runt Paris bor fler än 11 miljoner människor. Innerstaden existerar indelad inom 20 område, sålunda kallade arrondissement. Dessa existerar numrerade 1er (premier), 2ème (deuxième) samt således vidare mot 20ème (vingtième) samt numret anges ofta tillsammans med romerska siffror. detta inledande arrondissementet ligger mitt inom staden nära Seine, andra arrondissementet ligger rakt norr angående inledande, samt sedan slingrar sig tredjeplats, fjärde samt därför vidare inom ett spiralform numeriskt värde samt en halvt varv medurs. Numreringen avspeglar ungefär hur Paris besitter vuxit tillsammans tiden genom för att utanförliggande byar införlivats.[källa behövs] Paris saknar dem stora grannskap vilket finns inom dem flesta städer. eftersom staden existerar många kompakt samt tätbefolkad finns restauranger, kaféer, affärer samt kontor vid nästan varenda väg.
Stadsdelar
[redigera | redigera wikitext]Arrondissementen existerar ej enbart enstaka byråkratisk angelägenhet, utan fungerar även inom informella kontext vilket positionsangivelser. Privata postadresser inom Paris besitter 750XX såsom postnummer, var XX existerar arrondissementets siffra, exempelvis 75002 samt 75014.
De centralt belägna arrondissementen anses finare samt existerar dyrare, medan detta arrondissement såsom hyser flest överdådiga paradvåningar existerar detta sextonde, beläget inom sydvästra Paris mellan Seine samt Bois dem Boulogne. Söder angående Eiffeltornet ligger detta folkrikaste arrondissementet, detta 15:e, liksom besitter drygt 225 000 invånare, medan detta inledande besitter knappt 17 000 invånare. Arrondissementen söder ifall vattendrag (vänstra stranden) besitter traditionellt förknippats tillsammans med lärda, akademiker, kultur samt spelfilm, samt var ligger Latinkvarteren, Saint Germain-kvarteren samt Montparnasse. Centrala staden norr angående vattendrag (högra stranden) förknippas istället tillsammans med affärer, samt var ligger Louvren samt dem stora shoppingboulevarderna, dock även Montmartre samt Place dem la Bastille.
Parallellt tillsammans arrondissementssystemet finns en antal mer sedvänja namn vid stadsdelar, liksom mot modell Saint Germain, Quartier Latin, Marais, Montmartre, Montparnasse, Belleville samt Menilmontant.
Parker
[redigera | redigera wikitext]Paris innerstad berikas från flera parkerar, mot modell Jardin ni Luxembourg inom sjätte arrondissementet, Jardin des Tuileries väster ifall Louvren, Parc des Buttes Chaumont inom nittonde arrondissementet samt Parc Montsouris inom fjortonde arrondissementet. Utöver detta finns detta ett botanisk odlingsområde, Jardin des Plantes, gravplatserna Père Lachaise samt Montparnassekyrkogården) samt en antal öppna fält från symmetrisk paradkaraktär, exempelvis Champs dem Mars (Marsfälten) framför Eiffeltornet.
I utkanten från innerstaden, nära gränsen mot dem förorter såsom inom rent juridisk bemärkelse ej tillhör Paris, finns numeriskt värde större parkerar, Bois dem Boulogne inom väster samt Bois dem Vincennes inom öster.
Klimat
[redigera | redigera wikitext]Paris besitter en maritimt klimat tillsammans milda samt små temperaturskillnader mellan årstiderna samt likt sällan besitter extremt höga alternativt låga temperaturer. Somrarna existerar varma tillsammans temperaturer vid ca 22–25 °C dagtid samt nattetid 13–16 °C. vid vintrarna sjunker temperaturerna nästan inte någonsin beneath noll, samt ligger liksom regel runt 3–8 °C. Snöfall inom Paris existerar sällsynt samt snön ligger sällan kvar länge.[14]
Den högsta temperaturen likt uppmätts inom Paris plats 40 °C den 28 juli 1947, samt den lägsta plats -24 °C den 10 månad 1873. beneath den europeiska värmeböljan 2003 ägde Paris temperaturer vid 38 °C beneath flera dygn, vilket orsakade dödsfall bland äldre.[14]
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
[15][16]
Styre samt politik
[redigera | redigera wikitext]Efter den omorganisation från Paris-regionen liksom lagstadgades den 10 juli 1964 samt trädde inom kraft den 1 januari 1968 existerar staden Paris vid identisk gång en département samt ett commune. Före denna lagändring räknades – sedan 1790 – Paris likt huvudort inom departementet Seine.
I motsats mot andra franska städer finns ingen intercommunalité, alltså samarbete mellan kommuner, mellan Paris samt stadens förorter. Området till staden Paris täcker alltså enbart själva stadskärnan, samt ej dem omkringliggande områdena.
Departementet Ville dem Paris består från ett enda samhälle, vilken existerar indelad inom 20 stadsarrondissement. Dessa fastställdes nära den sista markutvidgningen från Paris 1860 samt ersatte den tidigare indelningen inom 12 arrondissement liksom ägde fastställts den 11 oktober 1795.
Beslutande kommunala kroppsdel existerar borgmästaren (Maire dem Paris) samt stadsfullmäktige (Conseil dem Paris). varenda stadsarrondissement besitter även en kommunalråd (Officier Municipale), utnämnd från borgmästaren, samt en folkvalt fullmäktige.
Paris borgmästare
[redigera | redigera wikitext]- borgmästarskapet indraget mot 1848
- borgmästarskapet indraget mot 1870
- borgmästarskapet indraget mot 1977
Polisprefekten
[redigera | redigera wikitext]Polisprefekten inom Paris (Préfet dem Police) existerar enstaka prefekt, motsvarande landshövding, tillsammans utvidgade befogenheter inom förhållande mot dem vanliga prefekterna inom landsorten. Polisprefekten äger både statliga samt kommunala data samt fungerar jämte borgmästaren likt verkställande myndighet på grund av Paris stadsfullmäktige. Polisprefekten deltar tillsammans tillsammans med borgmästaren inom stadsfullmäktiges sammanträden samt förmå begära för att stadsfullmäktige alternativt stadsarrondissementsfullmäktige sammankallas. Polisprefekt sedan 2012 existerar Bernard Boucault.
Statliga uppgifter