Berg mellan spanien och frankrike
Pyrenéerna
| Pyrenéerna (Los Pirineos Les Pyrénées Els Pirineus Pirinioak Auñamendiak) | |
| Bergskedja | |
Centrala Pyrenéerna sett ifrån toppen från Pic ni Midi dem Bigorre | |
| Land | Andorra Frankrike Spanien |
|---|---|
Pyrenéerna | |
Pyrenéerna (spanska: Los Pirineos, franska: Les Pyrénées, katalanska: Els Pirineus, baskiska: Pirinioak el. Auñamendiak), existerar ett fjäll inom sydvästra Europa. Den utgör gräns mellan land i västeuropa samt Spanien. Andorra ligger helt inom Pyrenéerna.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Bergskedjan sägs äga fått sitt namn efter Pyrene vilket inom den grekiska mytologin plats dotter mot monark Bebryx.
Geografi samt geologi
[redigera | redigera wikitext]Pyrenéernas längd existerar omkring 435 kilometer. Den sträcker sig inom öst-västlig riktning ifrån Biscayabukten mot revben Brava. Dess bredd går upp mot 130 kilometer. Bergstrakten begränsas inom norr från detta Akvitanska bäckenet samt inom syd från Ebroflodens dalgång.[1] Pyrenéerna existerar liksom Alperna 50 mot 100 miljoner tid gamla. dem veckades alltså beneath tertiärtiden. Mittzonen består från kristalliniska samt paleozoiska bergarter, dock vid båda sidorna finns mesozoiska samt äldre tertiära lager, såsom genom tryck ifrån båda sidorna pressats in mot centralregionen samt överskjutits från denna. beneath istiden plats Pyrenéerna starkt nedisade, dock endast ett isström sträckte sig utanför bergen, dem andra höll sig inom bergsdalarna. dem besitter viktigt bidragit för att utbilda dem till Pyrenéerna typiska halvcirkelformiga dalar, från vilka iscirkel dem Gavarnie existerar maximalt känd. Istidsbildningar existerar även små sjöbäcken dock däremot finns inga större sjöar var mot skillnad ifrån inom Alperna. Ännu idag finns glaciärer inom dem högsta delarna från bergen, dock dem besitter minskat starkt efter 1920.
Snögränsen ligger vid den regnrikare norra sidan nära ca 2 700 meter samt vid södra sidan nära 3 000 meter. inom lägre regioner faller den inledande snön inom oktober samt den smälter inom juni alternativt juli.[1] ifrån bergen strömmar, maximalt vid den norra sidan, ett mängd forsande bergbäckar. vid flera ställen bildar dem höga vattenfall, likt inom Europa besitter motsvarigheter bara inom Norge. detta högsta existerar detta, vilket vattendrag Gave dem Pau fullfölja inom iscirkel dem Gavarnie tillsammans ett fallhöjd vid 422 meter. detta existerar samtidigt detta högsta inom Europa. Pyrenéerna existerar vid båda sidorna åtföljda från yngre bergskedjor. Kalkbergen inom Pyrenéernas bergssystem existerar rika vid grottor. Bergskedjans malmförråd existerar inom allmänhet ringa trots för att detta finns avgörande järnmalmsgruvor. Stenkolslager existerar huvudsakligen belägna vid spanska sidan, medan den franska besitter flera brunkolsbäddar. Genom naturliga gränser delar man Pyrenéerna inom tre del.
Årsmedeltemperaturen varierar mellan 2,4 °C nära 2300 meter ovan havet samt -3,2 °C cirka 1000 meter högre.[1]
Östpyrenéerna
[redigera | redigera wikitext]De går ifrån Medelhavet mot passet Col dem la Perche (1 622 meter), likt förenar Tets floddal inom norr tillsammans med Segres inom syd. Den centrala zonen existerar denna plats delad inom numeriskt värde parallella länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något. Den norra zonen når topp inom Puigmal (2 913 meter) samt inom Serra sektion Cadi (2 567 meter). Den södra zonen heter Les Alberes.
Centralpyrenéerna
[redigera | redigera wikitext]Pyrenéernas huvudkam utgörs från enstaka bred område tillsammans maximalt kambriska samt siluriska skiffrar, ovan vilka ökar sig flera granitmassiv vilket existerar strukturerade inom fyra parallella rader. Branta samt korta tvärdalar till mot cirkelformiga dalar, samt nära bergets norra tramp finns ett mängd varma källor. vid huvudkammen reser sig flera höga höjder såsom små frukter från växter glaciärer tillsammans med sällsynta passövergångar. Den sträcker sig mot väster ifrån omröstning d'Aran mot Somportpasset samt omfatter kedjans högsta toppar:
På franska sidan existerar den högsta toppen Pique-Longue (3 298 meter) inom bergsmassivet Vignemale.
Västpyrenéerna
[redigera | redigera wikitext]Västpyrenéerna äger inom sin östra hälft ganska höga höjder vid ovan 2 000 meter dock dem blir allt lägre åt väster. Endast några ett fåtal höjder existerar bildade från granit alternativt paleozoiska lager, medan inom regel sandsten ifrån trias- alternativt kritperioden bildar berggrunden. denna plats tågade beneath 700-talet suever, alaner samt vandaler in vid spanska halvön.
Flora samt fauna
[redigera | redigera wikitext]Pyrenéerna existerar inom allmänhet svagt skogbevuxna samt även ängsmattorna besitter ett klen vegetation. Lägre delar utmärks från ständigt gröna lövträd, högre från kastanjer, ek samt läsning (intill 1 600 meter). Därefter följer barrträden samt slutligen alpina växter.
Enligt enstaka uppskattning ifrån 1980-talet förekommer cirka 3500 olika kärlväxter (arter alternativt underarter) inom bergstrakten. från dessa lever cirka 800 nära 2300 meter ovan havet alternativt högre. dem flesta existerar blomväxter samt dessutom registrerades 31 ormbunkar samt 3 nakenfröiga växter.[1]
Bland Pyrenéernas däggdjur finns björn, varg samt vildkatt. Vildsvin samt hjortar uppträder inom skogbevuxna dalar samt inom bergstrakterna enstaka på grund av Pyrenéerna typisk gems (Rupicapra pyrenaica). en annat endemiskt vilt existerar enstaka desman-näbbmus (Galemys pyrenaicus), likt finns nära några strömmar vid norra samt södra sidan. Tjädern, fjällripan samt den rödhönan existerar dem viktigaste[förtydliga] representanterna till fågelfaunan.
Övrigt
[redigera | redigera wikitext]Pyrenéerna äger fått ge namn åt bergskedjan Montes Pyrenaeus vid Månen.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [abcd] Nagy et al. (2003). ”Pyrenees”. Alpine Biodiversity in Europe. Springer Science & Business Media. sid. 85-87
Övriga källor
[redigera | redigera wikitext]- Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån skandinavisk familjebok, Pyrenéerna, 1904–1926.