Hur man röstar genom ombud

Ibland blir detta aktuellt tillsammans enstaka omröstning på föreningsstämman. Då är detta viktigt för att styrelsen vet hur röstningen bör gå mot samt vem likt får rösta. Annars kunna beslutet rivas upp inom efterhand. Här svarar oss på frågor ifall reglerna kring röstning på stämman.

Många från punkterna vid föreningsstämmans  dagordning existerar ren formalia vilket inom princip bara klubbas igenom. andra punkter behöver medlemmarna diskutera samt således småningom välja ifall. dock vilka får egentligen närvara, yttra sig samt välja vid stämman, samt hur går detta till?

Huvudregeln existerar för att varenda medlem inom bostadsrättsföreningen äger enstaka röst samt angående flera medlemmar äger bostadsrätten tillsammans äger dem ändå bara ett röst. då medlemmarna anländer mot stämman prickas dem från mot medlemsförteckningen.

Vad existerar röstlängd samt vem får rösta?

En röstlängd existerar ett inventarieförteckning ovan varenda medlemmar likt får välja. Efter för att stämman äger öppnats existerar detta förnuftigt, dock existerar inget krav, för att enstaka sådan upprättas. enstaka röstlängd behöver upprättas inledningsvis nära enstaka val. Enklast existerar för att utgå ifrån föreningens medlemsförteckning likt användes nära avprickningen då  medlemmarna anlände alternativt tillsammans med en upprop. Röstlängden bifogas sedan mot stämmoprotokollet.

Det existerar ett god koncept för att, ifall numeriskt värde alternativt flera medlemmar besitter ett gemensam röst, notera inom röstlängden vem från dem liksom bör lägga den faktiska rösten. detta existerar upp mot dem själva för att att fatta beslut eller bestämma något vem detta bör artikel. kunna delägarna ej anlända överens angående detta får dem helt enkelt avstå ifrån för att välja eftersom detta ej finns några delade röster. Om bara enstaka från flera delägare kommer mot stämman behöver hen ej äga ett fullmakt ifrån övriga till för att erhålla rösta.

Även ifall ett medlem besitter flera bostadsrätter besitter denne ändå bara ett röst. Detta gäller oavsett vad likt står inom stadgarna sedan lagändringen inom bostadsrättslagen likt trädde inom kraft den 1 januari 2023.
Undantag förmå göras ifall bostadsrätten avser bilparkering, lager alternativt förråd. inom dessa fall är kapabel rösträtten begränsas inom stadgarna mot exempelvis ett halv röst.

Vem får delta vid stämman?

Föreningsstämman existerar ett enskild konferens till medlemmar samt stämmofunktionärer, mot modell externa stämmoordförande alternativt protokollförare. Den existerar alltså ej offentlig. Stämman kunna besluta för att den liksom ej existerar medlem alternativt funktionär bör äga riktig för att närvara alternativt vid annat sätt följa förhandlingarna nära föreningsstämman, dock då måste samtliga närvarande röstberättigade artikel eniga samt fatta beslut angående detta. Denna fråga är kapabel även existera reglerad inom stadgarna.

För den medlem vilket ej är kapabel närvara nära stämman existerar detta kvar möjligt för att välja, nämligen genom ombud liksom getts ett fullmakt.

Vem förmå artikel ombud?

Kolla stadgarna. ett fullmakt ger ett individ korrekt för att utföra något, inom detta på denna plats fallet för att agera till någon annans räkning. en ombud får företräda högst enstaka medlem ifall inget annat står inom stadgarna. Ombudet bör äga tillsammans sig enstaka fullmakt såsom existerar skriftlig, inom original, samt försedd tillsammans datum. Fullmakten gäller inom en tid samt behöver ej artikel bevittnad dock bör existera undertecknad.

Endast medlemmens maka alternativt man, partner alternativt ytterligare medlem inom identisk förening förmå existera ombud, ifall inget annat anges inom föreningens stadgar.

Vad existerar en biträde samt vem förmå artikel det?

Ett biträde existerar enstaka individ likt ett medlem får ta tillsammans med sig mot stämman till stöd samt hjälp. Bostadsrättshavaren får äga tillsammans sig högst en biträde samt detta existerar bara medlemmens make/maka, partner alternativt enstaka ytterligare medlem liksom får existera biträde, ifall inget annat står inom stadgarna. Biträdet behöver ej äga någon fullmakt eftersom denne ej utövar någon rösträtt till någon annans räkning. en biträde äger dock yttranderätt.

Majoritet vid stämman

Grundregeln existerar för att detta liksom blir föreningsstämmans beslut existerar den fras såsom äger fått mer än hälften från rösterna vid stämman. detta brukar kallas lätt majoritet. nära personval blir den vald vilket besitter fått flest röster. enstaka sektion beslut kräver för att minimalt numeriskt värde tredjedelar från rösterna stödjer förslaget, mot modell vissa stadgeändringar samt då vid den andra stämman. detta existerar modell vid kvalificerad majoritet. Regler angående hur själva röstningen bör vandra mot finns inom föreningslagen samt bostadsrättslagen.

Majoritetsberäkningarna görs vid olika sätt, mot modell utifrån antalet ”avgivna” röster alternativt antalet röstberättigade. detta beror vid vilken frågan vilket blir bestämt därför granska vad liksom gäller inom lagen.

Olika sätt för att notera rösterna

Om detta finns flera förslag för att ta ställning mot inom en ärende föreslår mötesledare inom vilken turordning dem olika förslagen bör behandlas. Målet existerar för att ett fåtal fram en förslag liksom mer än hälften från dem röstberättigade står på baksidan. Därefter formulerar mötesledare frågorna mot stämman därför för att dem kunna besvaras tillsammans med en klart ”ja”. detta vanligaste beslutssättet existerar sålunda kallad acklamation, detta önskar yttra för att mötesledare lyssnar vid deltagarnas ”ja” samt konstaterar för att detta ej behövs någon räkning från röster. angående någon från stämmodeltagarna dock begär votering, detta önskar yttra enstaka sann val, bör ett sådan genomföras.

Det finns både öppen samt sluten votering. Vanligast existerar öppen votering, dock angående någon begär sluten votering avgör stämman tillsammans lätt majoritet angående den bör genomföras. vilket gäller personvalsfrågor existerar rekommendationen för att hålla ett sluten votering.

Vid öppen votering svarar varenda röstberättigad muntligt ”ja”, ”nej” alternativt ”avstår” vid förslaget efter för att medlemmens namn ropats upp i enlighet med röstlängden. Svaret noteras inom röstlängden. nära sluten votering lämnar varenda röstberättigad in ett skriftlig – icke undertecknad – röstsedel, hopvikt således för att rösthemligheten bevaras, samt medlemmen bockas från mot röstlängden.

För för att spara tidsperiod existerar detta vanligt för att inom stället till enstaka formell votering utföra ett försöksvotering tillsammans med handuppräckning. existerar detta flera deltagare vid stämman rekommenderas för att nyttja röstkort såsom förmå delas ut nära avprickningen. Kortet hålls sedan upp då mötesledare begär detta, vilket ökar tydligheten samt begränsar chansen till enstaka icke röstberättigad deltagare vid stämman för att rösta.