Ord med tre stycken a

Sammansättning existerar en sammansatt lexem, detta önskar yttra enstaka betydelseenhet likt existerar sammansatt från flera självständiga mening. detta existerar den vanligaste formen från ordbildning inom svenska språket. Drygt 90 000 mening från dem cirka 125 000 orden inom SAOL (2015) existerar kombinationer.

Sammansättning handlar ifall ordets innebörd samt existerar ej detta identisk vilket sammanskrivning, likt handlar ifall skriftens utformning. Mellanrum mellan mening började användas inom Europa ursprunglig omkring 800 e.Kr., innan detta fanns samtliga mening sammanskrivna.^{[källa behövs]}

Trots för att flera kombinationer kunna artikel långa samt komplexa, består ett sammansättning från numeriskt värde delar, enstaka förled (A) samt ett efterled (B), såsom sammanfogas mot ett sammansättning (AB). Exempel^[1]:

• (konst + läder) → konstläder
• (hand + väska) → handväska
• (konstläder + handväska) → konstläderhandväska

Förleden inom enstaka sammansättning existerar inom normalfallet den profilerande leden, dvs. den såsom små frukter från växter upp huvudbetydelsen. Exempelvis beskriver sammansättningen husbåt enstaka typ från båt, medan båthus beskriver ett typ från byggnad. Efterleden existerar alltså huvudled samt dess ordklass existerar även sammansättningens ordklass.

Ett enkelt mening liksom ingår inom enstaka sammansättning är kapabel äga helt andra betydelser inom andra kombinationer detta ingår inom, såsom termen mål inom mellanmål, målbrott, målformulering, måltavla samt självmål.

Ibland äger ett sammansättning identisk innebörd såsom ett uttryck liksom består från identisk enskilda mening, såsom nyutgåva samt ny utgåva. Dock framgår enstaka skillnad mellan sammansättning samt uttryck nära böjning: nyutgåvor respektive nya utgåvor. Vanligast existerar dock för att kombinationer äger enstaka ytterligare innebörd än enstaka uttryck tillsammans identisk mening. Exempelvis betyder senvinter ”senare delen från vintern”, medan sen vinter avser ett ”vinter vilket kommit sent”.

Vid bildandet från kombinationer utifrån meningar faller oftast olika formord försvunnen, t.ex. ’för’, ’som’, ’och’, samt ’är’. vid sålunda sätt blir sammansättning ofta en sätt för att komprimera enstaka ord samt utföra den mindre ”utspädd”. Exempel:

• En konstverk liksom gjordes från Coghetti → Coghettimålning

Men ibland förmå enstaka sammansättning kännas långt mera komplicerad än enstaka förklarande fras. Exempel:

• Avgiften liksom blir betald till för att man bör försäkra sig ifall en skydd ifall man blir arbetslös → arbetslöshetsförsäkringsskyddsavgift

Ibland infogas enstaka stavelse, liksom kallas fogemorfem alternativt interfix, mellan förled samt efterled inom ett sammansättning. Exempel: kung–a–makt, familj-e-far, möd-o-sam, honung-s-melon samt gat-u-bild. nära kombinationer var förleden existerar enstaka sammansättning byts, från asymmetriskäl, interfixen -o- samt -u- ut mot -s- alternativt -e. Exempel: gat-u-korsning → storgat-s-korsning samt sag-o-bok → godnattsag-e-bok.

Ibland stryks slutvokalen inom förleden nära sammansättning, exempelvis e:et inom termen arbetare: arbetar/klass, samt a:et inom termen docka: dock/vagn.

Oftast får sammansättningen identisk böjningsmönster såsom efterleden. Exempel: blå/jeans/en samt livs/pussl/et. dock detta finns några undantag, exempelvis: smör/gås/ar (ej likt ”en gås” – ”flera gäss”) samt ögon/blick/et (ej likt ”en blick” – ”den blicken”). Ibland finns båda alternativen. Exempel: enstaka ko/fot (= brytverktyg) – flera ko/fot/ar alternativt ko/fötter.

I fallet svart hål bildas ej en sammanskrivet mening dock däremot en fast formulering likt betyder något annat än en svartfärgat hål. Resultatet existerar inom båda fallen en lexem vilket innehåller numeriskt värde rotmorfem liksom kallas förled samt efterled. för att sätta samman en mening tillsammans en affix liksom ej förekommer självständigt existerar enstaka ytterligare process vilket kallas avledning angående ordklassen förändras, annars existerar detta ett språkvetenskaplig böjning. Exempel: Affixet -are ger en substantiv (ex. målare), -ig en adjektiv (ex. nervig) samt -era en verb (ex. motionera). Adjektivet vresig kunna böjas vresigare samt vresigast.

Sandhi

[redigera | redigera wikitext]

Vid sammansättning inom svenskan sker enstaka sektion olika förändringar. Förutom dem semantiska (betydelsemässiga) förändringarna, sker oftast även fonologiska samt grammatiska förändringar samt ibland vissa fogefenomen.

Den tonala strukturen inom centralsvenskan (alltså detta regionala riksspråk såsom talas inom östra Svealand) förmå enkelt, på grund av enskilda n-ord, sammanfattas liksom inom exemplet: [|a p a].

Ibland förenas rotmeorfemen tillsammans en interfix (i svenskan ofta foge-s), mot modell statsapparat. Detta existerar speciellt vanligt då tre alternativt fler rotmorfem sätts samman, mot modell blir järnväg samt bro mot järnvägsbro, högskola samt student mot högskolestudent. vid svenska skrivs inte någonsin tre likadana tecken efter varandra, således ägg samt gula fogas mot äggula.

Efter stavningsreformen 1996 började tyska skolor tillåta stavning tillsammans med tre konsonanter inom rad, mot modell Schifffahrt samt Schwimmmeister.^[2] Detta gäller även isländska, mot modell slikkkaramella samt gulllitaður.^[3] eftersom ck används inom stället till dubbelteckning från k inom svenska, behålls stavningen nära sammansättning, såsom inom krockkudde samt backkrön.

Indelning inom enlighet tillsammans äldre sanskritgrammatikor

[redigera | redigera wikitext]

En ordsammansättning besitter ibland även kallats kompositum (pl. komposita, från latinets compositum), samt då framför allt till sammansättningstyper såsom följer den indelning vilket gjordes beneath 1800-talet från sanskritforskare. dem indelningar likt tidigare använts mer alternativt mindre från svenska språkforskare existerar Dvandva-komposita, Bahuvrihi-komposita, Karmadharaya-komposita samt Tatpurusha-komposita, vilka presenteras begränsad nedan.^[4]

• Dvandva-komposita (द्वंद्व, var dvandva existerar sanskrit till ”par” alternativt ”tvåfald”) avser kombinationer var en ”och”-förhållande råder mellan förleden samt efterleden, t.ex. sötsur.
• Bahuvrīhi-komposita (बहुव्रीहि, bahuvrihi existerar sanskrit på grund av ”som äger många ris”, samt kommer från för att uttrycket ”en mycketris” användes vilket beteckning till ett man vilket ägde många ris) betecknar kombinationer från substantiv samt adjektiv, t.ex. trefot (något likt besitter tre fötter).
• Karmadhāraya-komposita (कर्मधारय, var karma existerar sanskrit till ”handling” + dharaya = ”som håller”) betecknar kombinationer (AB) från typen ”en B likt existerar A”, t.ex. barnskådespelare (skådespelare såsom existerar en barn) samt storskogen (skogen såsom existerar stor).
• Tatpurusha-komposita (तत्पुरुष, var tat existerar sanskrit till ”den som” + purusha = ”tjänare”) betecknar kombinationer (AB) från typen ”A existerar objekt till B”, t.ex. gudaoffer (offer mot gudarna) samt stolsben (stolens ben).

Indelning tillsammans avseende vid syntax

[redigera | redigera wikitext]

Praktiskt taget samtliga ordklasser är kapabel ingå inom kombinationer. Dock existerar exempelvis kombinationer tillsammans med substantiv vilket slutled den uppenbart vanligaste formen, medan exempelvis kombinationer tillsammans verb vilket slutled existerar mera ovanligt.^[5]

Under dem nästa rubrikerna nedan ges några modell vid binära sammansättningar:^[6]

Sammansättningar tillsammans med substantiv likt slutled

[redigera | redigera wikitext]

• (substantiv + substantiv): barn/bok, pris/fråga, streck/kod
• (egennamn + substantiv): Zorn/tavla, Odell/platta
• (adjektiv + substantiv): blek/nos, snabb/mat, varm/panna
• (verb + substantiv): frys/box, hopp/borg, stryk/järn
• (adverb + substantiv): hemma/kväll, inne/pryl, då/tid, sällanköps/vara
• (pronomen + substantiv): all/rum, du/reform, vi/känsla
• (räkneord + substantiv): fyr/tal, miljon/stad, två/samhet
• (preposition + substantiv): efter/namn, in/spark, på/annons, mellan/år
• (konjunktion + substantiv): som-/bisats
• (interjektion + substantiv): ja-/sägare, nej-/röst
• (ordgrupp + substantiv): turochretur/biljett, ingenmans/land, undervattens/kamera, åretrunt/bostad

Sammansättningar tillsammans med egennamn likt slutled

[redigera | redigera wikitext]

• (substantiv + egennamn): Saxofon-/Olle
• (egennamn + egennamn): Anna-/Lisa
• (adjektiv + egennamn): Stor-/Sven

Sammansättningar tillsammans adjektiv såsom slutled

[redigera | redigera wikitext]

• (substantiv + adjektiv): hjärt/lös, kapital/intensiv, karl/tokig
• (egennamn + adjektiv): Moskva/trogen
• (adjektiv + adjektiv): blek/gul, mörk/blå, söt/sur
• (verb + adjektiv): köp/trogen, sitt/riktig, skriv/trött
• (adverb + adjektiv): bort/vänd, hemma/blind, väl/känd
• (pronomen + adjektiv): jag/centrerad, du/reformerad
• (räkneord + adjektiv): fyr/kantig, tre/dubbel, fem/stjärnig
• (preposition + adjektiv): från/skild, mot/villig
• (ordgrupp + adjektiv): iögon/fallande, uppochned/vänd

Sammansättningar tillsammans med verb vilket slutled

[redigera | redigera wikitext]

• (substantiv + verb): hals/hugga, poäng/besegra, sol/torka
• (adjektiv + verb): fin/slipa, hård/banta, blå/neka, våt/torka
• (verb + verb): frys/torka, kryp/köra, sim/hoppa
• (adverb + verb): in/andas, ute/stänga, uppe/hålla
• (pronomen + verb): själv/deklarera
• (räkneord + verb): tre/dubbla, tio/dubbla
• (preposition + verb): av/resa, till/sätta, ut/föra
• (ordgrupp + verb): tillfreds/ställa, omhänder/ta, vidmakt/håll, igång/sätta

Sammansättningar tillsammans med adverb liksom slutled

[redigera | redigera wikitext]

• (verb + adverb): kryp/in, sväng/om, titt/ut

Sammansättningar tillsammans particip likt slutled

[redigera | redigera wikitext]

• (egennamn + particip): Sverige/frälst
• (adjektiv + particip): röd/glödande
• (adverb + particip): illa/varslande, ovan/stående, bakåt/lutad
• (pronomen + particip): själv/döende
• (preposition + particip): mellan/liggande, över/gående

Närliggande begrepp

[redigera | redigera wikitext]

Fast förbindelse

[redigera | redigera wikitext]

Fasta förbindelser består från enstaka verbpartikel samt enstaka verbrot, inom den ordningen. modell vid fasta förbindelser existerar igenkänna,insjukna samt understryka.

Motsatsen mot ett fast förbindelse existerar enstaka lös förbindelse såsom består från en verb samt enstaka fristående partikel. modell vid åtgärda förbindelser existerar känna igen, sjukna in samt stryka under. detta sistnämnda exemplet, understryka vs. stryka beneath, illustrerar hur betydelsen kunna ändras beroende vid angående orden sammansatts inom ett fast förbindelse, alternativt står fanns på grund av sig inom enstaka lös förbindelse.

Ordgruppssammansättning

[redigera | redigera wikitext]

Ordgruppssammansättningar existerar sammanskrivningar vilket närmar sig fasta kombinationer. Vissa mening skrivs ihop utan för att artikel kombinationer, såsom allteftersom, femdagarsvecka, framförallt, förstamajdemonstration, förvisso, mellanösternkonflikt, nuförtiden samt överhuvudtaget. Vissa sammanskrivna ordgrupper förekommer både inom enstaka sammanskriven form eller gestalt samt enstaka särskriven struktur, exempelvis imorgon/i morgon, herregud/Herre Gud samt varsågod/var således god. ifall förleden inom enstaka sammansättning består från fler än numeriskt värde mening förmå man även på grund av tydlighetens skull nyttja bindestreck mellan dem olika delarna, t.ex. gör-det-själv-handbok samt tur-och-retur-biljett.^[7]

Långa sammansättningar

[redigera | redigera wikitext]

I svenskan kunna skapas många långa kombinationer. inom vissa fall förmå ändå många långa kombinationer kännas funktionella, såsom på grund av orden: källarbelysningsknappen (23 bokstäver) samt kulturutskottsordförandeval (27 bokstäver).

Däremot blir kombinationer, tydlig konstruerade, på grund av för att producera långa mening oftast till många från detta goda. Exempel: nordvästersjökustartilleriflygspaningssimulatoranläggningsmaterielunderhållsuppföljningssystemdiskussionsinläggsförberedelsearbeten (130 bokstäver).

Kemiska ämnen är kapabel även innehålla flera tecken, t.ex. magnesiumaluminiumsilikatkolloid (32 bokstäver).^[8]

Alla heltal förmå även tecknas ut likt en mening inom svenskan, exempelvis: femhundrasextionio (18 bokstäver) samt åttamiljonerfemhundraåttiosjutusensexhundrafyrtiosju (52 bokstäver). vid motsvarande sätt förmå respektive ordningstal tecknas som: femhundrasextionionde (21 bokstäver).

Sammansättning inom andra språk

[redigera | redigera wikitext]

Olika tungomål skiljer sig många åt inom sammansättningsbruket. chansen för att utföra komplext sammansatta mening förekommer förutom inom svenskan bland annat inom tyskan (Donaudampfschiffartsgesellschaftskapitänsmûtze = Donauångbåtsfärdsbolagskaptensmössa) samt finskan (lentokonesuihkuturbiinimoottoriapumekaanikkoaliupseerioppilas = flygplansjetmotorhjälpmekanikunderordonanstudent). Någon form eller gestalt från kombinationer förekommer dessutom inom albanska, arameiska, bosniska/kroatiska/serbiska, kinesiska, kurdiska, persiska, somaliska samt turkiska. inom spanskan samt rumänskan förekommer sparsamt tillsammans sammansättningar.^[9]

I andra tungomål tillgrips vanligen andra medel. Sammansatta, dock särskrivna lexem existerar exempelvis vanliga inom engelskan, t.ex. stone house.

I slaviska tungomål, såsom ryska, polska samt tjeckiska, används oftast ordfogningar från redan lexikaliserade kombinationer, alternativt således görs förleden mot en adjektiv, såsom polska kamienny dom, bokstavligen "stenigt hus".

De romanska tungomål bildar fasta formulering tillsammans med huvudordet ursprunglig, därefter ett preposition samt avslutar tillsammans ett bestämning, såsom inom franskans maison enstaka pierre, bokstavligen "hus från sten".

Arabiska samt romani använder nästan inga kombinationer alls.^[10]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Dahlgren, Marianne samt Birgitta Melander. (1996). Sammansatta ord. Solna: Ekelund.
• Gyllenbok, Jan. (2023). Ordbildning samt ordförrådsförändring inom detta svenska språket. Lund.
• Josefsson, Gunlög. (1998). Minimal Words in a Minimal Syntax. Word Formation in Swedish. Amsterdam: John Benjamins Publ.
• Kolaczek, Natalia. (2015). Sammansättningar inom Språkrådets nyordlistor: produktivitet samt förståelighet. Poznan: Adam Mickiewicz Universitetet.
• Skagerborg, Christina. (2007). Sammansatta ord: tematisk övningsbok. Lund: Folkuniversitetets förlag.
• Wirsén, Carin. (2010). Skafferoben: sammansatta ord. Stockholm: Bonnier Utbildning.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]