Hur många mil brett är usa
USA:s geografi
Den på denna plats artikeln behandlar USA:s geografi.
USA omfattar (förutom Alaska samt ögruppenHawaii) detta nordamerikanska fastlandets läka bredd (mellan 24° 30' samt 49° nordlig bredd) samt mellan 66° 57' samt 124° 44' västlig längd ifrån Greenwich. Republiken gränsar inom norr mot Kanada, inom öster mot Atlanten, inom söder mot Mexikanska golfen samt republiken Mexiko samt inom väster mot Stilla havet. Arealen från stater samt territorier beräknas mot 9 331 360 km², varav 144 000 km² upptas från vätska (floder, sjöar samt havsvikar). Största utsträckningen ifrån norr mot söder existerar 2 570 km, ifrån öster mot väster 4 270 km.
Kust
[redigera | redigera wikitext]USA äger flera farbara floder samt insjöar. Kusterna besitter utmärkt lägen samt utmärkta naturliga hamnar. landremsa vid havet existerar öppen överallt samt saknar större småöar. Florida existerar den enda större halvön. ett mindre halvö finns mellan Delawarebukten samt Chesapeake Bay. inom den östnordlig delen ned mot Virginia bildar landremsa vid havet ett mängd mindre vikar samt uddar. Längre söderut, inom North Carolina samt Texas, finns långa småöar utanför grunda strandsjöar. Stilla havskusten saknar vikar tillsammans undantag från San Franciscobukten samt Pugetsundet.
Atlantkusten
[redigera | redigera wikitext]Atlantkusten består inom nordost, ifrån New Brunswicks gräns mot Hudsonfloden, från detta Akadiska bergssystemet. detta existerar ett bergsplatå såsom vid flera ställen tillsammans ganska betydlig höjd når ut mot landremsa vid havet. detta skapar ett brant kust splittrad tillsammans små vikar samt fjordar, flera sjöar samt vattendrag. dem största bland floderna existerar St. Croix River, gränsflod mot New Brunswick, Penobscot, Kennebec, Merrimack, Connecticut samt Hudson.
Från New York söderut består atlantkusten från enstaka nedsänkt kustslätt, såsom sakta ökar sig mot foten från Alleghenybergen. inom sin norra sektion existerar den endast 100 km bred, dock bredden ökar mot söder. dem större floderna bildar fall samt forsar nära gränsen mellan Alleghenybergen samt slättlandet, dock inom sina nedre lopp äger dem obetydligt fall. Utmärkande på grund av atlantkusten existerar även Pine barrens (furuskogar vid sandjord) samt träskområden, bland vilka Everglades existerar detta största. dem största floderna vid denna kust existerar Delaware, Susquehanna, Potomac, Jamesfloden, Roanoke, Neuse, gräsmark samt Altamaha.
Mississippibäckenet
[redigera | redigera wikitext]USA:s centralområde omfattar ej bara Mississippis ofantliga flodområde, utan även dem kanadensiska sjöarna. enstaka höjning från havet tillsammans 300 meter skulle sätta Mexikanska bukten inom förbindelse tillsammans med Norra Ishavet samt dela södra Nordamerika inom numeriskt värde olikstora småöar. Detta region förmå man dela inom fyra regioner tillsammans avseende vid höjden. Den lägsta existerar den översvämningsdrabbade Mississippidalen. Norrut begränsas detta lågland från kullar. Mellan dem nedre utlöparna från Alleghenybergen samt dem norr angående Mississippi belägna Ozarkkullarna sträcker sig enstaka 80 km bred alluvialslätt.
Inlandet
[redigera | redigera wikitext]Norr ifall dessa kullar ligger dem vidsträckta prärier, liksom utbreder sig ifrån dem kanadensiska sjöarna västerut mot långt vid andra sidan Mississippi. Längre försvunnen förändras dem inom svagt grönskande stäpper alternativt ödemarker. Denna distrikt besitter inga bergskedjor, endast enstaka mängd breda kullar, mellan vilka vid stora sträckor enstaka fullkomligt jämn alternativt svagt vågig jämn utbreder sig. Större skogar förekommer endast öster ifall den 95:te längdgraden. Stäpperna existerar helt trädlösa; inom väderstreck förändras dem mot llano estacados kala sandstensplatå. Förutom från Mississippi samt dess väldiga bifloder avvattnas detta plats från Mexikanska golfens tillflöden Mobile, Brazos samt Colorado, dem kanadensiska sjöarnas flera dock små tillflöden samt från den mot Winnipegsjön flytande Red River.
Inlandet omges från Klippiga bergen inom öster, Sierra Nevada samt Kaskadbergen inom väster. Den tillhör tre olika bäcken: Snake Rivers inom norr, Colorados inom söder samt detta därför kallade Great Basin. detta existerar en försvunnet innanhav, vars vattendrag går mot sjöar utan avlopp. Stora saltvatten existerar den största. inom all detta sektor existerar stäppen ledande, dock även vidsträckta öknar finnas. dem existerar delvis täckta från enstaka saltskorpa, såsom inom Utah. Den största från dessa öknar existerar Mojaveöknen väster ifall nedre Colorado, liksom upptar ett yta från 35 000 km². Märkvärdiga existerar inom södra delen från detta enhet dem horisontala terrasserna samt högslätterna, sålunda kallade mesas, genomskurna från upp mot 1 000 meter djupa klyftor, canyons, genom vilka vattendragen besitter grävt sina lopp.
Stillahavskusten
[redigera | redigera wikitext]ovan San Jose samt enstaka sektion från Silicon Valley
Stillahavsområdet existerar skogrikt samt bördigt inom motsats mot detta kala inlandet. detta maximalt karakteristiska draget existerar Kaliforniens väldiga längddal. Den inneslutes från Sierra Nevada samt Coast range. tillsammans San Joaquinfloden samt Sacramentofloden mynnar dalen ut inom San Franciscobukten.
Klimat
[redigera | redigera wikitext]USA:s klimat varierar ifrån polarklimat inom norra Alaska mot tropiskt klimat inom sydligaste Florida samt Hawaiiöarna. Större delen från landet besitter emellertid en utpräglat inlandsklimat tillsammans stora temperaturskillnader mellan vinter samt sommar.
Utmärkande till klimatet inom USA existerar plötsliga samt ofta ytterligt skarpa temperaturombyten, inom synnerhet beneath vintern samt vinterkylan kunna inom ett fåtal dagar följas enstaka tropisk hetta samt tvärtom. Detta beror vid för att landet saknar bergskedjor likt löper inom väst-östlig riktning. detta finns tillsammans andra mening ingen barriär vilket skiljer polarluften inom norr ifrån den varma samt fuktiga luften ovan Mexikanska golfen samt Karibiska havet. Vintertid är kapabel kall polarluft flöda långt ner ovan landet, ibland ända ner inom Florida samt ge frost samt snöfall. mot samt tillsammans med inom Miami långt ner inom södra Florida förmå temperaturen temporärt närma sig 0-gradersstrecket - enstaka "normal" januaridag inom Miami existerar detta 24-25 grader varmt. vid prärierna inom dem norra delarna från Mellanvästern förmå polarluften ibland ge temperaturer beneath minus 50 grader C. Omvänt är kapabel självklart även den varma luften inom söder flöda långt norrut även vid vintern. detta existerar ej särskilt ovanligt för att ett samt identisk lokal enstaka "typisk" januarimånad äger temperaturer vid ca 30 minusgrader såsom lägst samt högsta notering runt 20 plusgrader alternativt ännu mer.
I frontzonerna mellan många varma samt kalla luftmassor bildas många kraftiga fronter vilket existerar förklaringen mot för att USA drabbas från därför många oväder. Vintertid bildas utmed fronterna ofta många kraftiga snöoväder. beneath våren samt sommaren bildas istället häftiga åskoväder vilket inom sin tur ofta ger upphov mot tromber (tornados), detta maximalt intensiva atmosfäriska fenomen likt existerar. dem våldsammaste tromberna bildas inom regel beneath våren samt försommaren medan temperaturkontrasten ännu existerar massiv mellan landets sydligaste samt norra delar. Tornados förmå emellertid bildas nästan då likt helst beneath året, bara dem rätta förutsättningarna finns. beneath sommaren samt hösten drabbas ofta dem södra samt sydöstra kustområdena utmed Mexikanska golfen samt Atlanten från "hurricanes", detta önskar yttra kraftiga tropiska cykloner likt även kunna orsaka enorma skador.
Några information ovan temperaturen vid orter beneath identisk breddgrader inom Europa samt Förenta staterna äger sitt nyfikenhet. inom Augusta, Maine existerar årstemperaturen 7,5°C lägre än inom detta ungefär vid identisk breddgrad liggande Bordeaux, inom New York 5° lägre än inom Neapel, inom Richmond, Virginia 5,7° lägre än inom Catania, inom Saint Augustine, Florida 2,5° lägre än inom Kairo. inom Augusta utgör skillnaden mellan sommar- samt vintertemperaturen 22,8°, inom Bordeaux däremot blott 15; inom Richmond samt Catania ställer sig denna skillnad mot 21,2° samt 14,4°, inom Charleston, South Carolina samt Funchal (Madeira) mot 13° samt 4,7°. inom dem västra staterna, d. v. s. inom Mississippis flodområde, existerar ytterligheterna mindre än inom dem nordöstra; västra landremsa vid havet äger många vänligare samt jämnare klimat än den östra. nära Mexikanska viken besitter tidigare gula febern uppträtt, samt även demonstrerat sig därför långt norrut liksom inom New York.
Stora delar från Kalifornien besitter Medelhavsklimat tillsammans varma, torra somrar samt milda regniga vintrar. dem inre delarna från södra Kalifornien, samt södra Nevada samt Arizona besitter en rent ökenklimat tillsammans med ytterst lite nederbörd samt många varma somrar. Delar från Kalifornien tillhör sommartid jordens allra varmaste platser tillsammans maximala temperaturer ovan 50 grader inom skuggan. inom Death Valley mätte man 1913 upp ett temperatur vid 56,7 grader, endast ett grad beneath detta officiella världsrekordet vid 57,8 grader inom El Azizia inom Libyen. Ibland kunna den extremt varma luften inom ökenområdena breda ut sig ovan stora delar från Kalifornien samt ge många intensiva värmeböljor tillsammans med temperaturer ovan 45 grader. dem norra kustregionerna utmed Stillahavskusten besitter slutligen en milt kustklimat tillsammans upphöjd nederbörd, milda vintrar samt relativt svala somrar.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån skandinavisk familjebok, 1904–1926.