Vilket endokrint organ reglerar kalciumnivåerna i blodet

Endokrina systemet existerar en organsystem liksom fungerar likt en kontrollsystem såsom insöndrar kemiska signaler, vilka kallas hormoner. Hormonerna sprids inom detta kardiovaskulära systemet samt påverkar avlägsna celler inom specifika målorgan, var dem styr enstaka rad olika funktioner. Exokrina körtlar, liksom svettkörtlar samt spottkörtlar, utsöndrar istället kemiskt ämne ut ur kroppen.

Inom läkemedel existerar detta specialområdet endokrinologi liksom besitter grabb ifall störningar vid detta endokrina systemet. Endokrinologi existerar enstaka kvist från internmedicin.

Det endokrina systemet regleras genom negativ återkoppling. Ökad hormonaktivitet reducerar produktionen från detta hormonet.

System inom endokrina systemet

[redigera | redigera wikitext]

Endokrina systemet existerar kroppens struktur på grund av hormonutsöndring. detta består från flera system:^[1]

Fysiologi

[redigera | redigera wikitext]

Det endokrina systemet tillgodoser enstaka kemisk koppling mellan hypotalamus inom hjärnan samt varenda kroppsdel vilket kontrollerar metabolism, tillväxt samt sexuell reproduktion. Hormonerna används även på grund av för att reglera homeostas.

Man brukar dela in hormonerna likt insöndras inom kroppen inom fyra klasser:

1. Aminoderiverade hormoner
2. Lipidhormoner samt fosfolipidhormoner (räknas ibland in inom identisk team likt aminoderiverade hormoner)
3. Peptidhormoner
4. Steroidhormoner

Aminoderiverade hormoner

[redigera | redigera wikitext]

Aminoderiverade hormoner existerar derivat från aminosyrantyrosin alternativt tryptofan. ifrån tyrosin bildas tyreoideahormoner inom sköldkörteln samt katekolaminer inom binjuremärgen. ifrån tryptofan bildas serotonin inom tarmen, vilket sedan inom sin tur förmå omvandlas mot melatonin.

Lipid- samt fosfolipidhormoner

[redigera | redigera wikitext]

Lipid- samt fosfolipidhormoner bildas från fetter (lipider) alternativt fosfolipider. Hos människa existerar detta hormoner från fettsyran arakidonsyra vilket besitter störst innebörd. Arakidonsyra frisätts ifrån cellmembranet då enzymetfosfolipas A₂spjälkar fosfolipiden fosfatidylinositoltrifosfat. ifrån arakidonsyra bildas sedan eikosanoider, såsom prostaglandiner, tromboxaner samt leukotriener.

Peptidhormoner

[redigera | redigera wikitext]

Peptidhormoner binder mot receptorer vid den externa cellytan samt använder second messengers på grund av för att förändra den inre cellmiljön vilket leder mot ett modifierad enzymatisk handling samt modifierad proteinsyntes.

Steroidhormoner

[redigera | redigera wikitext]

Steroidhormoner bildas från kolesterol samt existerar fettlösliga.

Signalöverföringen från vissa steroidhormoner inkluderar steroidreceptorer inom cellkärnan likt ändrar cellens genuttryck genom för att fungera likt transkriptionsfaktorer till DNA. detta ändrade genuttrycket får cellerna för att differentiera vilket leder mot ändrat beteende, modifierad morfologi. detta finns även steroidhormoner liksom binder mot receptorer samt aktiverar second messengers vilket ger en snabbare svar.

Transport

[redigera | redigera wikitext]

Lokala hormoner samt neurohormoner

[redigera | redigera wikitext]

Lokala hormoner, såsom eikosanoiderna, transporteras via vävnadsvätskan den korta bit dem bör färdas. Neurohormoner förmå antingen transporteras inom kapillärnätverk (portakretslopp) alternativt transporteras inom vesiklar via nervfibrer mot enstaka mellanlagringsstation på grund av för att sedan utsöndras därifrån. dem numeriskt värde viktigaste neurohormonerna hos människa, hormon som främjar sammandragning samt antidiuretiskt kemisk budbärare i kroppen, binds inom vesiklarna mot en transportprotein benämnt neurofysin (neurofysin inom på grund av hormon som främjar sammandragning samt neurofysin II på grund av ADH).

Transportproteiner

[redigera | redigera wikitext]

Vattenlösliga hormoner, såsom katekolaminer samt peptidhormoner, existerar oftast lösta direkt inom blodet. Fettlösliga hormoner, mot modell steroider samt tyreoideahormoner, måste däremot bindas mot en transportprotein på grund av för att behärska transporteras. Då bundna hormoner existerar på grund av stora på grund av för att passera kärlväggarna inom blodbanan existerar detta bara fria hormoner liksom besitter biologisk resultat. Därför finns även ett viss sektion (0,02–10 %)^[2] fettlösliga hormoner inom blodet, vilken står inom en jämviktsförhållande mot dem bundna hormonerna. Även vissa vattenlösliga hormoner, bland annat tillväxthormon, transporteras tillsammans med hjälp från transportproteiner.

Transportproteinerna produceras inom levern beneath effekt från östrogener (stimulerande effekt) samt androgener (hämmande effekt). dem numeriskt värde typerna från transportproteiner existerar specifika (globuliner) samt ospecifika (albumin samt transthyretin). dem specifika transportproteinerna existerar från fyra huvudtyper, vilket besitter fått namn efter dem hormoner dem transporterar: Kortisolbindande globulin (CBG), sexualhormonbindande globulin (SHBG), tyroxinbindande globulin (TBG, även kallat transcortin) samt vitamin D-bindande globulin (DBG). Albumin kunna binda mot såväl tyreoideahormonerer vilket dem flesta steroider. Transthyretin binder mot tyroxin samt en fåtal steroider.

Genom för att transportproteinerna vanligen ej utnyttjar sin att vara berusad eller övermättad kapacitet för att binda hormoner skapas ett säkerhetsbuffert ifall till många kemisk budbärare i kroppen skulle utsöndras, något liksom förmå ske nära vissa sjukdomar.

Endokrina kroppsdel samt vävnader

[redigera | redigera wikitext]

Binjurarna

[redigera | redigera wikitext]

I binjurebarken finns gott ifall kolesterol, såsom ger strukturen ett gulaktig färg. Kolesterolet omvandlas mot kortikoider genom effekt från enzymer inom dem olika lagren inom binjurebarken.

Barken existerar uppdelad inom tre lager tillsammans olika celltyper: zona glomerulosa, zona fasciculata samt zona reticularis. Mineralokortikoider (främst aldosteron), produceras inom zona glomerulosa (cellskiktet längst bort ut, närmst binjurekapseln). Glukokortikoider (främst kortisol) produceras inom zona fasciculata samt zona reticularis. inom zona reticularis (närmast binjuremärgen) tillverkas androgener (bland annat DHEA samt testosteron). Addisons sjukdom samt Cushings syndrom existerar sjukdomar vilket är kapabel drabba binjurebarken samt hämma respektive överstimulera bildandet från glukokortikoider. Hyperaldosteronism överstimulerar produktionen från aldosteron, vilket orsakar förhöjt blodtryck.

Aldosteronproduktionen regleras genom renin-angiotensinsystemet (RAAS) samt aldosteronet transporteras tillsammans albumin. Kortisolproduktionen regleras från stressaxeln, genom hormonet ACTH ifrån adenohypofysen, liksom inom sin tur styrs från hormonet kortikotropinfrisättande kemisk budbärare i kroppen ifrån hypotalamus. Även androgenproduktionen inom binjurebarkens innersta lager stimuleras från ACTH, dock även från höga koncentrationer prolaktin samt andra hormoner. Hos kvinnor svarar androgenproduktionen inom binjurebarken på grund av sexuallusten, medan produktionen hos män existerar underordnad testiklarnas produktion från testosteron samt andra androgener.

I binjuremärgen produceras katekolaminer: adrenalin (cirka 80 %), noradrenalin (cirka 20 %), dock även mindre mängder dopamin.^[3] Katekolaminerna bildas från aminosyran tyrosin samt regleras från låga glukosnivåer inom blodet samt genom stress, vid identisk sätt vilket kortisol. Katekolaminerna binder sedan mot adrenerga receptorer, vilka förmå artikel från alfa- respektive betatyp.

Bisköldkörtlarna

[redigera | redigera wikitext]

Bisköldkörtlarna alternativt parathyroidea består från parathyroidceller liksom producerar parathormon (PTH) samt oxyfila celler, däribland Hürthleceller. PTH styr kroppens balans från kalcium samt fosfat genom för att verka vilket antagonist mot kalcitonin. Överaktivitet inom bisköldkörtlarna kallas hyperparatyreos, vilket är kapabel leda mot vitamin D-brist alternativt njurproblem. Underaktivitet kallas hypoparatyreos samt leder mot hypokalcemi.

Brässen

[redigera | redigera wikitext]

Brässen producerar thymushormoner, vilket får T-lymfocyter för att mogna. Brässen existerar massiv hos ungar, dock börjar minska inom samband tillsammans puberteten samt existerar inom 50-årsåldern bara ett tredjedel således massiv liksom strax före puberteten^[4]

Bukspottkörteln

[redigera | redigera wikitext]

Langerhanska öarna inom bukspottkörteln består från alfaceller såsom producerar glukagon, betaceller likt producerar insulin, deltaceller vilket producerar somatostatin, epsilonceller såsom producerar gherin samt PP-celler likt producerar pancreatisk polypeptid.

Fettvävnad

[redigera | redigera wikitext]

De vita fettcellerna inom fettvävnaden producerar adiponektin, leptin, resistin samt TNF-α. andra hormoner vilket bildas inom fettvävnaden existerar bland annat interleukin 6, plasminogenaktivatorhämmare (PAI) samt östradiol.

Hjärtat

[redigera | redigera wikitext]

Hjärtat insöndrar natriuretisk förmaksfaktor (ANP), vilket existerar en kemisk budbärare i kroppen vilket sätts igång då blodmängden genom hjärtat blir till massiv. detta existerar ett kraftig vasodilator (vidgar blodkärl) såsom även fullfölja för att njuren utsöndrar mer natrium samt vätska inom urinen, genom för att hämma produktionen från aldosteron samt ADH.

Hypofysen

[redigera | redigera wikitext]

Hypofysens endokrina handling ingår inom hypotalamus-hypofyssystemet, liksom existerar ett sektion från detta neuroendokrina systemet. Hypofysens främre lob, adenohypofysen tillverkar sex huvudtyper från hormoner.

1. Adrenokortikotropiskt kemisk budbärare i kroppen (ACTH, korticotropin) styr kortisolinsöndringen inom binjurebarken. Insöndringen från ACTH ifrån hypofysen stimuleras från hormonet kortikotropinfrisättande kemisk budbärare i kroppen ifrån hypotalamus.
2. Follikelstimulerande kemisk budbärare i kroppen (FSH) existerar en gonadotropin. FSH får äggstockarna för att producera östrogen samt progesteron samt sätter igång ägglossningen, respektive stimulerar testosteron- samt spermieproduktionen inom testiklarna.
3. Prolaktin (PRL) styr tillsammans tillsammans hormon som främjar sammandragning frisättningen från mejeriprodukt inom mjölkkörtlarna, samt bildande från oligodendrocytstamceller. inom hypofysen produceras numeriskt värde hormoner, PRL-RH såsom stimulerar prolaktinproduktionen samt dopamin (PRL-IH) såsom begränsar den. detta frisätts inom respons vid ovanligt ord samt prolaktinfrisättande hormon.
4. Tillväxthormon (GH) styr tillväxten inom skelett, vävnader samt muskler. Detta sker genom för att hormonet stimulerar broskceller för att tillväxa, proteiner för att tillverka syntetiskt inom vävnader samt IGF-1 för att bildas. inom viss mån besitter GH enstaka antiinsulinerg påverkan, genom för att minska cellernas tillfälle för att ta upp glukos samtidigt likt nedbrytningen från fettceller stimuleras. kvantiteten GH liksom insöndras beror främst vid numeriskt värde hormoner ifrån hypotalamus, GH-RH (stimulerande) samt somatostatin (GH-IH, hämmande). andra faktorer likt påverkar GH existerar bland annat könshormoner, insulin, insulinliknande tillväxtfaktor samt tyroidhormoner.
5. Tyreoideastimulerande kemisk budbärare i kroppen (TSH, tyrotropin) styr bildandet från tyroxin samt trijodtyronin inom sköldkörteln. Somatostatin äger enstaka hämmande konsekvens vid insöndringen från TSH. detta frisätts inom respons vid TRH.
6. Luteiniserande kemisk budbärare i kroppen (LH) existerar liksom FSH en gonadotropin, såsom styr äggstockars samt testiklars in- samt utsöndring. LH stimulerar Leydigcellerna inom testiklarna för att tillverka androgener samt får äggblåsan hos kvinnor mogna, ovulera (lossna) samt förbättra enstaka gulkropp (se även menstruationscykeln).

Produktionen från dessa hormoner fortsätter även ifall förbindelsen mellan hypotalamus samt hypofysen skulle brytas, tillsammans undantag på grund av prolaktin, var dopamin ifrån andra källor skulle hämma insöndringen.

Den bakre loben, neurohypofysen, existerar ej ett hormon körtel inom egentlig mening,^[5] utan frisätter neurohormoner (oxytocin samt antidiuretiskt hormon) vilket bildats inom hypotalamus.^[5][6]

Hos foster från människa finns även enstaka mellanlob, pars intermedia, vilket producerar melanocytstimulerande kemisk budbärare i kroppen. Denna mellanstruktur tillbakabildas sedan, dock hos flera ryggradsdjur, såsom dem flesta fiskar samt vissa apor, finns den även hos adulter.

Hypotalamus

[redigera | redigera wikitext]

Hypotalamus existerar detta zon inom hjärnan likt existerar ansvarigt på grund av detta allra mesta liksom rör detta endokrina systemet såväl liksom detta autonoma nervsystemet. Genom hypofysstjälken skickar hypotalamus hormonella samt nervösa signaler mot hypofysen. Genom hypofysstjälkens portakretslopp transporteras hormonfrisättande kemisk budbärare i kroppen ifrån hypotalamus via blodbanan mot hypofysens framlob. Neurohypofyshormoner såsom bildats från nervceller inom hypotalamus transporteras via nervtrådar inom hypofysstjälken mot hypofysens baklob var dem lagras samt frisätts.^[7]

Hormoner likt hypotalamus producerar samt skickar mot hypofysen inkluderar:

Levern

[redigera | redigera wikitext]

Levern producerar insulin-like growth factor (IGF), angiotensinogen, kalcidiol (25 OH-vitamin D₃), trombopoietin samt inom viss mån östrogen.

Matsmältningssystemet

[redigera | redigera wikitext]

Magsäcken samt tarmarna producerar gastrointestinala hormoner samt främst lokala hormoner, såsom:

Njurarna

[redigera | redigera wikitext]

Njurarna påverkas från flera olika hormoner samt svarar vid dessa. nära ett förhöjd halt parathormon (från bisköldkörtlarna) omvandlas kalcidiol ifrån levern mot kalcitriol (1,25-(OH₂) vitamin D₃) inom njurarna. andra hormoner likt bildas existerar renin samt erytropoietin (EPO).

Placenta (under graviditeten)

[redigera | redigera wikitext]

Placentans främsta endokrina arbetsuppgift existerar för att bibehålla halten från gonadotropiner inom blodet till för att motarbeta spontan abort. Detta sker tillsammans med hjälp från flera olika hormoner:

Sköldkörteln

[redigera | redigera wikitext]

Sköldkörteln alternativt tyreoidea producerar tyreoideahormoner (T₃ samt T₄) samt kalcitonin. Hos däggdjur produceras maximalt T4 (20–30 gånger mer)^[8], dock inom målcellerna omvandlas detta mesta mot T3^[9]. hormoner från sköldkörteln besitter detta primära ansvaret på grund av ämnesomsättningen,^[10] dock påverkar även hjärtrytmen^[11] samt blodtrycket^[11]. dem behövs dessutom till utvecklingen från benceller samt förgreningen från nervceller.

Tyreotropinfrisättande kemisk budbärare i kroppen (TRH) ifrån hypotalamus stimulerar hypofysen för att insöndra tyreoideastimulerande kemisk budbärare i kroppen (TSH). TSH inom sin tur stimulerar tyreoidea för att producera samt insöndra tyreoideahormoner (T₃ samt T₄).

Giftstruma innebär ett förhöjd handling hos sköldkörteln, vilket ger ett ökad metabolism tillsammans förhöjd kroppstemperatur, viktnedgång, svettingar, högt blodtryck samt irriterat humör liksom resultat. Motsatsen, hypothyroidism, ger viktuppgång, utmattning samt känslighet till kall luft, samt är kapabel orsaka kretinism hos spädbarn. nära struma existerar sköldkörteln förstorad, mot resultat från jodbrist, inflammationer alternativt tumörer.

Tallkottkörteln

[redigera | redigera wikitext]

Tallkottkörteln (epifysen) styr frisättningen från dimetyltryptamin samt melatonin. Halten melatonin styrs från hjärnans biologiska ur inom hypotalamus, likt inom sin tur får kunskap ifrån ögonen ifall andelen ljus samt mörker inom omgivningen. på det sättet medverkar hormonet mot för att upprätthålla dygnsrytmen. Hos däggdjur tillsammans brunstperoider agerar melatonin enstaka nödvändig roll. Melatoninet tas sedan upp från melatoninreceptorer, främst inom huden.

Testiklar

[redigera | redigera wikitext]

Testiklar producerar androgener (främst testosteron) beneath effekt från gonadotropinerna ifrån hypofysen (se avsnittet angående hypofysen).

Äggstock

[redigera | redigera wikitext]

Under effekt från gonadotropinerna ifrån hypofysen (se avsnittet ifall hypofysen) producerar äggstockarna könshormoner. Folliklarna tillverkar östrogener (främst östradiol) samt gulkroppen producerar progesteron samt östrogener (även denna plats främst östradiol).

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

v • r Endokrina systemet: Hormoner (Peptidhormoner · Steroidhormoner) Hormonkörtlar Ickeendokrina körtlar