Hur stor kan ett cederträd växa

Ett ungt träd, likt står på god mark, är kapabel beneath ett växtsäsong växa över enstaka halv meter inom höjd medan mogna träd nöjer sig tillsammans någon decimeter. Diametertillväxten är kapabel på många god marker artikel nästan ett centimeter per år hos unga träd, medan 2-3 mm är mera vanligt hos mogna träd. Stammens tillväxt kunna man förklara liksom för att enstaka kon tillsammans en par mm godstjocklek varenda år träs på stammen.

Tillväxthastigheten hos en träd beror på plantans genetiska attribut samt framförallt på växtplatsen samt på hur starka röjningarna samt gallringarna är. Granar kunna beneath gynnsamma växtförhållanden bli upp mot 40 meter samt tallar upp mot 30 meter höga.

Bild 1. Växtprocessen.

Kvistighet

Grenarna växer på identisk sätt vilket trädet inom tvärsnitt samt längd. All tillväxt på längden sker från grenspetsarna. Toppskottets möjlighet för att växa upphör angående toppen skadas mot modell genom åverkan från vilt alternativt för för att toppen bryts från. andra tillväxtspetsar kommer då för att ta över, vilket innebär för att en sidoskott - enstaka kvist - bildar fräsch höjdpunkt. Grenarnas tillväxt beror på genetiska faktorer samt tillgång på näring, en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt ljus. Grenar kallas alltså dem delar på trädet likt håller upp barren utanför stammen. Inne inom stammen samt detta såsom syns inom träprodukter heter kvistar. Kvistarnas form eller gestalt samt storlek är tillsammans andra mening ett följd från grenarnas tillväxt samt förhållandena på trädets växtplats. Stora grova kvistar tyder på ljus samt luftig växtplats, detta önskar säga en glest bestånd. Fristående granar besitter därför många grova grenar. Många små kvistar tyder på ett skuggig växtplats, detta önskar säga en tätt bestånd. beneath sådana förhållanden är kapabel även granen bli inom detta närmaste kvistfri. många täta bestånd löper dock massiv fara för att drabbas från snö- alternativt stormskador.

Bild 2. Fristående gran samt gran inom tätt bestånd.

Grenarna kunna leva beneath bota trädets livscykel alternativt dö samt falla från, allt beroende på hur tätt träden står inom beståndet. Kvarvarande kvistar inne inom stammen vallas över nära vedbildningen. Detta är typiskt för tallen, såsom besitter enstaka naturlig kvistrensning mot cirka ett tredjedel från stamlängden. Kvar inne inom stocken blir spåren från dem gamla kvistarna. Beroende på grenarnas utseende inom den sågade plankan talar man angående olika sorters kvistar.

Förekomsten från kvistar hos virke påverkas från skogsbruksåtgärderna. Täta förband inom detta unga beståndet ger många små grenar. nära röjningen reducerar dem kvarvarande trädens konkurrens ifall ljus samt näring genom för att bland annat skuggande lövträd samt vissa barrträd tas försvunnen. nära dem följande gallringarna tar man försvunnen dem svagare träden samt ger dem livskraftiga träden möjlighet för att utvecklas, inom konkurrens tillsammans med lika stora omkringstående träd. Grentillväxten sker huvudsakligen inom toppen på trädet.

Virkesegenskapernas variation längs stammen

Den biologiska variationen gäller ej bara från träd mot träd utan också inom träd från rötter mot höjdpunkt, från märg mot bark. Man kunna illustrera detta tillsammans för att ta enstaka tall samt dela den inom tre stockar. Detta medför för att rotstocken förmå artikel lämplig för enstaka viss slutprodukt medan toppstocken är lämplig för ett helt ytterligare. Variationer förekommer även mellan träslagen.

"Tallen är detta unga trädet".

"Furan är detta mogna trädet, där kärnans diameter är större än halva stammens diameter".

"Furu är detta sågade virket".

Fritt efter Christopher Polhem 1661–1751.

Furu

Sidobrädor från furans rot- samt mellanstock är vanligen kvistfria. Ur dessa brädor kunna bästa virket för snickeriändamål samt möbler tas. Centrumutbytet från rotstocken besitter ofta enstaka massiv andel kärnved vilket gör den naturligt beständig samt lämplig för fönsterämnen. Mellanstocken innehåller ett större andel splintved samt mer torra kvistar samt svartkvist. Detta gör mellanstocken lämplig för tryckimpregnering.

Furans toppstock äger vanligen friska kvistar, även kallat grönkvist, ända ut inom sidobrädorna. Detta virke används vanligen mot golvbrädor samt invändiga panelbrädor dock är kapabel också användas mot möbler, dock då vanligen mot en mer prisvärd möbelsortiment.

Gran

Inom granen är skillnaderna från rötter mot höjdpunkt mindre. Helt kvistfritt virke från gran förekommer sällan då träden ofta behåller grenar ända ner mot marken beneath läka sin livslängd. Olika kvisttyper förekommer likartat längs läka stammen samt virke från dem olika stockarna förmå därmed artikel lämpade för identisk ändamål.

Granvirke är detta främsta bygg- samt konstruktionsvirket inom landet samt detta lämpar sig väl för utvändiga panelbrädor. detta stora användandet från gran inom byggbranschen förklaras främst från granens goda vattenavvisande attribut. Granensvedens uppfuktning sker långsammare än furans vilket gör virket mindre känsligt för fuktrelaterade bekymmer inom byggprocessen.